Ekolsunds slott
Från Rilpedia
Ekolsunds slott, slott i Enköpings kommun.
Ekolsunds slott, som bland annat bebotts av Gustav III, byggdes på 1600-talet. Det ligger cirka en mil öster om Enköping nära Ekolsundsviken av Mälaren.
Själva slottet utgörs av två L-formade huskroppar i två och en halv våning, Södra och Norra flygeln, putsade i gult med vita detaljer. De två flyglarna, en terrassmur och två svängda envåningslängor inramar en stor gårdsplan.
Ekolsund, sätesgård sedan 1300-talets början. Den förste till namnet kände ägaren var Magnus Knutsson Blå, besläktad med folkungarna. Nämnd som riksråd 1351. Därefter ägdes Ekolsund under första hälften av 1400-talet av Bengt Jönsson (Oxenstierna). Genom byte och köp kom det 1542 i Gustav Vasas ägo och beboddes sedan ofta av Vasafamiljens medlemmar. På 1600-talet, då slottet byggdes, ägdes godset av släkten Tott. Vid reduktionen återgick det till kronan. 1716 skänktes det till arvprins Fredrik av Hessen (sedermera kung Fredrik I). Det återlöstes 1747 och gavs sedan åt prins Gustav (sedermera Gustav III), och denne sålde det 1785 till grosshandlaren George Seton, vars ättlingar kom att äga Ekolsund fram till 1912. År 1917 köptes slottet av direktör Carl Kempe. Åren 1928-1930 restaurerade och moderniserade han Södra Slottet till bostad åt sin familj efter ritningar av arkitekten Vilhelm Bryde.
Sedan 2002 ägs slottet av direktör Raija Axell Ohlin, som fortsatte restaureringen av Södra Slottet. Idag används Slottet delvis till att bedriva ett totalkoncept för preventiv hjärthälsokontroll, riskfaktoranalys och livsstilsbehandling för män och kvinnor i syfte att förebygga och undvika hjärtkärlsjukdom och plötslig hjärtdöd, detta under namnet Ekolsund Heart Centre-Hälsans Slott.
Byggnaden
Själva huset är idag ett byggnadsminne.
Parken med sitt arboretum
Stora delar av Ekolsunds arboretum, cirka 30 hektar, består idag av ganska tät blandskog med främst Abies alba uppblandad med Abies grandis, Thuja plicata, Picea omorica, Picea abies, Quercus robur och Pinus sylvestris. Dessa anlades som just blandskogar och nyttjas nu som en – låt vara ganska udda – produktionsskog. Anläggningen är därför en av de få som har både en traditionell del på ca 20 hektar med enskilda trädexemplar och en del på de ovannämnda 30 hektaren som har karaktär av beståndsarboretum.
Externa länkar
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Ekolsund, 1904–1926 (Not).
