Söder 67
Från Rilpedia
Söder 67 var ett översiktligt stadsplaneprogram för Södermalm i Stockholm, framlagt av Generalplaneberedningens expertutskott.
Planeringen för nygestaltningen av Stockholm under 1950- och 1960-talen, berörde inte bara Nedre Norrmalm och delar av Östermalm utan även Södermalm. Ombyggnaden av Nedre Norrmalm blev känd under namnet Norrmalmsregleringen och riktlinjerna för det drogs upp i 1962 års cityplan och City 67. För Södermalm framlades ett liknande program som kallades Söder 67. Södermalms bostads- och industribebyggelse ansågs saneringsmogen och på sikt räknade man med att alla gamla arbetarbostadshus skulle rivas och ersättas av en enhetlig bebyggelse kring rektangulära kvarter och öppna gårdar. På gamla industrimarken och spårområden skulle bostäder och affärshus uppföras.
Det radikalaste ingrepp i Södermalms stadsbild gällde Hornsgatan och Östra Mariaberget. Hornsgatan skulle breddas betydligt och byggas ut till en trädplanterad allé med ny enhetlig bebyggelse på båda sidor om gatan från Södermalmstorg i öst till Ringvägen i väst. Hornsgatspuckeln skulle grävas bort och Hornsgatan skulle bli till en huvudtrafikled i öst-väst riktning som anslöts via en stor trafikapparat till den nord-syd gående Södergatan. En enorm planskild korsning var tänkt att uppföras direkt öster om Maria kyrka. Anläggandet av Södergatan hade redan påbörjats på 1930-talet och var under många decennier ett djupt dike genom norra delen av Södermalm.
Vid Södermalmstorg skulle fyra av Söders äldsta stenhus från 1600-talet rivas och ersättas med en ny stadsteater. På Mariaberget skulle den historiska bebyggelsen mellan Hornsgatan och Brännkyrkagatan avrivas helt för att ge plats till ett tiotal stora bostadskomplex, som en stadsplaneutredning av Stockholms stadsbyggnadskontor av den 18 maj 1967 illustrerade. I Söder 67 hade man backat något från denna idé och lade ut hela Mariaberget som ett kulturreservat, i övrigt var planerna dock oförändrade.
Mot Söder 67 protesterade inte bara kulturetablissemanget med Per Anders Fogelström i spetsen utan även från själva Generalplaneberedningen kom kritik; Yngve Larsson - tidigare hårt engagerad i och initiativtagare till Norrmalmsregleringen - menade att:
| ” | Den föreslagna regleringen av Hornsgatan till en esplanad av nära nog samma bredd som Klarabergsgatan - från 24 meter till 34 meter - är enligt vår mening ur trafiksynpunkt föga angelägen och därjämte olycklig ur allmän miljösynpunkt och med hänsyn till detaljhandelns intressen. | ” |
Söder 67 blev aldrig genomförd. Bebyggelsen på Mariaberget sanerades varsamt på 1970-talet, och Södergatan däckades över och blev till Söderledstunneln som öppnades för trafik i oktober 1984. På tunneln uppfördes nya bostadshus med traditionella kvartersformer som anslöt till den äldre bebyggelsen.
Källor
Helena Friman; Göran Söderström, Sven Nordqvist: Stockholm: en historia i kartor och bilder, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2008, Monografier utgivna av Stockholms stad, 0282-5899 ; 199. ISBN 978-91-46-21843-2. Libris 10736828.
- Mariaberget östra, programutredning, Stadskollegiets memorial 1969
Se även
|
|||||||||||||||||||||||
