Papua Nya Guinea
Från Rilpedia
| Papua New Guinea | |||||
|
|||||
| Valspråk: Unity in diversity | |||||
| Nationalsång: 'O arise all you sons of this land' | |||||
 |
|||||
| Huvudstad | Port Moresby |
||||
| Största stad | |||||
| Officiella språk | engelska, hiri motu, tok pisin | ||||
| Statsskick Drottning Premiärminister |
monarki Elizabeth II Sir Michael Somare |
||||
| Självständighet • Deklarerad • Erkänd |
från Australien 16 september 1975 |
||||
| Yta • Totalt • Vatten |
462 840 km² (53:e) 2% |
||||
| Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet |
5 670 544 (105:e) 12,0 inv/km² (171:a) |
||||
| BNP (PPP) • Totalt • Per capita |
(2003) $3 395 milj (132:a) |
||||
| Valuta | Kina (PGK) |
||||
| Tidszon | UTC+10 | ||||
| Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod |
Mount Wilhelm 4 509 m ö.h. km² km |
||||
| Nationaldag | 16 september | ||||
| Landskod | PG, PNG | ||||
| Landsnummer | 675 | ||||
Papua Nya Guinea är en stat på östra halvan av ön Nya Guinea i västra Stilla havet.
Innehåll |
Etymologi
Papua är ett malajiskt ord för det krulliga melanesiska håret. Nya Guinea kommer från en spansk upptäcktsresande som tyckte att urbefolkningen liknande befolkningen i Guinea i Afrika.
Historia
Det har funnits människor på Nya Guinea sedan forntiden och man har hittat fynd från människor som har uppskattats vara 60 000 år gamla. Dessa människor tros ha kommit från Sydostasien. För cirka 10 000 år sedan började öns befolkning att domesticera höglandet och en primitiv jordbrukskultur växte fram (se vidare Nya Guineas förhistoria).
Väldigt lite är känt om Nya Guinea före 1800-talet även om europeiska upptäckare anlände på 1500-talet. Den norra delen av landet blev en tysk koloni, Deutsch Neuguinea (Tyska Nya Guinea), under 1880-talet men under första världskriget ockuperades området av Australien som redan administrerade den södra delen av ön.
År 1975 blev Papua Nya Guinea självständigt. På ön Bougainville, där det fanns en rik koppargruva som var vital för landets ekonomi, fanns redan då en självständighetsrörelse. År 1988 utbröt öppna strider som tros ha skördat 20 000 människors liv. Striderna pågick till 1997. På ön finns nu fredsbevarande trupper från flera länder och det pågår en fredsprocess som möjligtvis kommer att leda till en folkomröstning om självständighet omkring år 2010.
Geografi
Papua Nya Guinea är ett bergigt land, och dess högsta punkt är Mount Wilhelm som når 4 509 meter över havet. Landet täcks till stor del av regnskog och stora våtmarker, främst runt floderna Sepik och Fly.
Landet ligger i ett område där många kontinentalplattor möts, och det finns därför ett antal aktiva vulkaner där och utbrott sker relativt ofta. Även jordbävningar och tsunamier förekommer.
Landet består främst av den östra delen av ön Nya Guinea där även de största städerna som huvudstaden Port Moresby och Lae ligger. Vidare tillhör en rad ögrupper landet däribland Bismarckarkipelagen, D’Entrecasteaux-öarna, Le Maire-öarna, Louisiadeöarna, Trobriandöarna och Bougainville.
Papua Nya Guinea ligger i en av de få regioner nära ekvatorn som upplever snö. Snö förekommer i de högsta punkterna av ön Nya Guinea.
Öns främsta naturtillgångar är guld, koppar, silver, naturgas och petroleum
Administrativ indelning
Provinser
- Bougainville
- Central
- East New Britain
- East Sepik
- Eastern Highlands
- Enga
- Gulf
- Madang
- Manus
- Milne Bay
- Morobe
- National Capital District
- New Ireland
- Oro
- Sandaun
- Simbu
- Southern Highlands
- West New Britain
- Western
- Western Highlands
Demografi
Det finns hundratals folkgrupper som kan räknas till Papua Nya Guineas ursprungsbefolkning, majoriteten kommer från papuanerna, vars förfäder anlände i Nya Guinea-regionen för tusentals år sedan. Andra är austronesier, och deras förfäder anlände för mindre än fyra tusen år sedan. I landet finns även kineser, européer, australiensare, filipinier, lankeser och indier.
Det finns tre officiella språk i landet, utöver över 850 inhemska papuanska och austronesiska språk (ungefär tio procent av jordens totala antal språk) som talas där. Engelska är officiellt språk, även om få talar det. Kreol är vanligt, och även Nya Guinea-pidgin (tok pisin) är lingua franca. I södra Papua kan folk använda det tredje officiella språket, hiri motu.
Med ett medeltal på 7 000 talare per språk har Papua Nya Guinea en större språktäthet än något annat land förutom Vanuatu.
Ungefär en tredjedel av landets befolkning bekänner sig till olika inhemska religioner. Många av dem hävdar att de även är kristna, men enbart två tredjedelar hävdar att de enbart är kristna. Ungefär en tredjedel av de kristna är katoliker, medan resten är protestanter.
Befolkningens medelålder är 20,8 år.
