Mineral
Från Rilpedia
Ett mineral är ett fast oorganiskt ämne som förekommer i naturen och är definierat genom sin kemiska sammansättning och kristallstruktur. Ett eller flera mineral bildar tillsammans en bergart. När ett mineral, ur ekonomisk synvinkel, är brytvärt för framställning av metall, kallas det för malm.
Omkring 4 000 mineral har upptäckts varav omkring 30 är vanligt förekommande på jorden och ett femtiotal är bergartsbildande. Några av de vanligare mineralen är fältspat, kvarts och glimmer, vilka innehåller grundämnena syre och kisel.
Mineral kan indelas efter sin kemiska sammansättning, men också efter sina fysikaliska egenskaper, såsom färg, densitet eller hårdhet. I äldre naturvetenskap ansågs mineral utgöra ett eget rike, mineralriket, jämbördigt med växtriket och djurriket.
Innehåll |
Mineralgrupper
Mineral kan klassificeras efter kemisk sammansättning. Här har de kategoriserats i anjongrupper och efter förekomst i jordskorpan. Listan är baserad på sjunde utgåvan Danas klassifikationssystem.
Silikater
USGOV.jpg)
Silikater är den största mineralgruppen och de flesta bergarter består till 95 procent av silikater. De omkring 500 mineralen i gruppen består vanligen av en katjon, som aluminium, magnesium, järn och kalcium, som förenar sig med kisel och syre (SiO4). Några av de viktigaste bergartsbildande silikaten är fältspat, kvarts, olivin, pyroxen, hornblände (amfibol), granat och glimmer.
Karbonater
Karbonater är en grupp om omkring 200 mineral som innehåller anjonen (CO3)2-. Några viktiga mineral i gruppen är kalkspat (kalcit), aragonit (båda kalciumkarbonat, CaCO3), dolomit (magnesiumkarbonat, MgCO3) eller kalciumkarbonat) och järnspat (järnkarbonat eller siderit, FeCO3). Karbonater bildas vanligen i marina miljöer då skal och skelett från havsdjur avlagras på havsbotten. Karbonater förekommer även i miljöer med lämningar av evaporiter och i karstlandskap där lösning och återavsättning av karbonater leder till uppkomst av grottor, stalaktiter och stalagmiter. Även nitrat och borat ingår i karbonatgruppen.
Sulfater
Sulfater innehåller alltid sulfatanjonen SO42-. De bildas vanligen i grunda hav där starkt salint vatten långsamt avdunstar och både sulfater och halider bildas. Sulfater förekommer även i hydrotermala gångar i form av gångmineral vid malmfyndigheter och som sekundära oxidationsprodukter av ursprungliga sulfidmineral. Vanliga sulfater är anhydrit (kalciumsulfat, CaSO4), celestit (strontiumsulfat, SrSO4), barit (bariumsulfat, BaSO4) och gips (dihydrat kalciumsulfat, CaSO4·2H2O). I sulfatgruppen ingår även mineral som kromat, molybdat, selenat. sulfit, tellurat och wolframat (tungsten).
Halider
Halider är en mineralgrupp som bildar neutrala salter. Gruppen inkluderar fluorit (kalciumfluorid, CaF2), halit (natriumklorid, NaCl), sylvin (kaliumklorid, KCl) och salmiak (ammoniumklorid, NH4Cl). Liksom sulfater förekommer halider vanligen i evaporitlämningar som playasjöar och utloppslösa hav som Döda havet och Stora saltsjön, Utah. I halidgruppen ingår fluorid, klorid och jodid.
Oxider
Oxider har mycket stor betydelse inom gruvindustrin eftersom de bildar många av de malmfyndigheter från vilka människan utvinner metaller. Oxider förekommer vanligen som fällningar nära jordytan, som oxidationsprodukter av andra mineral i ytnära vittringzoner och som assecoriskt mineral i magmatiska bergarter i jordens skorpa och mantel. Vanliga oxider inkluderar hematit (järnoxid, Fe2O3), magnetit (järnoxid, Fe2O4), kromit (järn-/magnesiumkromoxid, (Fe,Mg)Cr2O4), spinell (magnesiumaluminiumoxid, MgAl2O4, vanligt förekommande i manteln), rutil (titandioxid, TiO2) och is (diväteoxid, H2O). Oxidgruppen inkluderar även hydroxider.
Sulfider
Sulfider har ofta stor ekonomisk betydelse och omfattar omkring 600 mineral. Vanliga sulfider är pyrit (svavelkis, järnsulfid, FeS2), kopparkis (chalkopyrit, kopparjärnsulfid, CuFeS2), pentlandit (järnnickelsulfid, (Fe,Ni)9S8) och blyglans (blysulfid, PbS). Sulfidgruppen inkluderar även selenider, tellurider, antimonider, bismuthider och svavelsalter.
Fosfater
Fosfater inkluderar alla mineral med en tetraeder-komponent med formeln AO4 där A kan stå för fosfor, antimon, arsenik eller vanadin. Den allra vanligaste fosfaten är apatit; biologisk apatit finns i djurs ben och tänder men apatit förekommer asseccoriskt i de flesta bergarter, Fosfatgruppen inkluderar arsenater, vanadater och antimonater.
Grundämnen
De rena grundämnena inkluderar metalliska ämnen som guld, silver och koppar samt halvmetaller och icke-metaller som antimon, vismut, kol (grafit) och svavel. Denna grupp inkluderar även naturliga legeringar som elektron, fosfider, silicider, nitrider och karbider.
