Från Rilpedia

tenn - antimon - tellur As Sb Bi    Periodiska systemet
Allmänt
Namn, kemiskt tecken, nummer	antimon, Sb, 51
Ämnesklass	halvmetaller
Grupp, period, block	15, 5, p
Densitet	6697 kg/m3 (273 K)
Hårdhet	3
Utseende	silverglänsande grå
Atomens egenskaper
Atommassa	121,76 u
Atomradie (beräknad)	145 (133) pm
Kovalent radie	138 pm
Elektronkonfiguration	[Kr]4d105s25p³
e− per skal	2, 8, 18, 18, 5
Oxidationstillstånd (oxid)	±1 (svagt sur)
Kristallstruktur	romboedrisk
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillstånd	fast
Smältpunkt	903,78 K (631 °C)
Kokpunkt	1860 K (1635 °C)
Molvolym	18,19 ·10-6 m3/mol
Ångbildningsvärme	77,17 kJ/mol
Smältvärme	19,87 kJ/mol
Ångtryck	2,49×10-9 Pa vid 6304 K
Diverse
Elektronegativitet	2,05 (Paulingskalan)
Värmekapacitet	210 J/(kg·K)
Elektrisk ledningsförmåga	2,88×106 S/m (Ω−1·m−1)
Värmeledningsförmåga	24,3 W/(m·K)
2a jonisationspotential	1594,9 kJ/mol
3e jonisationspotential	2440 kJ/mol
4e jonisationspotential	4260 kJ/mol
5e jonisationspotential	5400 kJ/mol
6e jonisationspotential	10400 kJ/mol
Mest stabila isotoper
Isotop Förekomst Halv.tid Typ Energi (MeV) Prod. 121Sb 57,36 % 121Sb, stabil isotop med 70 neutron(er) 123Sb 42,64 % 123Sb, stabil isotop med 72 neutron(er) 125Sb syntetisk 2,7582 år β- 0,767 125Te
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Antimon är ett halvmetalliskt grundämne. Antimon används bland annat i mascara och batterier, samt som legeringsämne i typmetall, där det ökar hårdheten. Beteckningen är Sb efter latinets stibium.

Se även

• Periodiska systemet