Ceres (dvärgplanet)

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Ceres  

Bild av Ceres tagen av rymdteleskopet Hubble
Upptäckt[1]
Upptäckt av	Giuseppe Piazzi
Upptäcktsplats	Palermo
Upptäcktsdatum	1 januari 1801
Beteckningar
MPC-beteckning	1 Ceres
Alternativa namn	Ceres Ferdinandea, Hera, 1943 XB, A899 OF
Småplanetkategori	Asteroidbältet Dvärgplanet
Omloppsbana[2]
Epok 30 november 2009
Aphelium	2,986681245 AU 446 827 303 km
Perihelium	2,54690182 AU 381 011 090 km
Halv storaxel	2,766791532 AU 413 906 122 km
Excentricitet	0,07947462
Omloppstid	1 680,982080 d (4,60 år)
Medelhastighet i banan	17,882 km/s
Medelanomali	344,54522°
Inklination	10,585716°
Longitud för uppstigande nod	80,40447°
Periheliumargument	72,89569°
Fysikaliska data
Dimensioner	975×975×909[3] km diam: 952,4[2] km
Massa	9,45±0,06×1020[3]kg
Medeldensitet	2,09±0,05[3] g/cm³
Ytgravitation vid ekvatorn	0,27 m/s²
Flykthastighet	0,51 km/s
Siderisk rotationsperiod	9,075 h
Axellutning	3°
Nordpolens rektascension	19t24m0s
Nordpolens deklination	59°0'0"
Albedo	0,090[2] geometriskt
Yttemperatur    Kelvin	min medel max ~167 239
Spektraltyp	C
Skenbar magnitud	6,7-9,32
Absolut magnitud (H)	3,34
Hitta fler artiklar om Astronomi med Astronomiportalen

Ceres (officiell beteckning 1 Ceres, latin Cerēs) var den första asteroiden som upptäcktes, vilket skedde den 1 januari 1801 av Giuseppe Piazzi. Med en diameter på omkring 950 kilometer är den den största och mest massiva asteroiden i asteroidbältet. Den räknas sedan den 24 augusti 2006 som en dvärgplanet.

Namn

Urprungligen gavs himlakroppen namnet Ceres Ferdinandea baserat på den mytologiska figuren Ceres (romersk gudinna av växter och moderlig kärlek) och Kung Ferdinand III av Sicilien (även känd som Kung Ferdinand IV av Neapel och Kung Ferdinand I av de två Sicilien).^[4] Kungadömet Neaples hade år 1798 blivit erövrat av Frankrike och Kung Ferdinand hade gått i landsflykt till Palermo. Delen "Ferdinandea" var inte acceptabel för andra länder vid den tiden och övergavs. Ceres kallades även Hera under en kort tid i Tyskland.

Upptäckt

Ceres blev upptäckt av en slump då Piazzi sökte efter en stjärna vid namn Mayer 87 i en lista av Francis Wollaston. Stjärnan fanns inte på den, av Mayers, katalog med angivna positioner för zodiaker (så småningom uppdagades att Wollaston hade gjort ett misstag, stjärnan han angivit var Lacaille 87). Istället för stjärnan fann Piazzi ett rörligt stjärnliknande objekt som han först trodde var en komet.

Piazzi fortsatte att observera Ceres till den 11 februari då han hindrades att fortsätta på grund av sjukdom. Han hade inte berättat för någon om sin upptäckt och Ceres försvann på sin bana då den fortsatte bakom solen. För att återfinna asteroiden utvecklade Carl Friedrich Gauss en metod för att bestämma ett objekts bana med hjälp av endast tre observationer. Metoden visade sig fungera då Ceres blev återfunnen året efter av Franz Xaver von Zach och Heinrich Wilhelm Olbers. Johann Elert Bode trodde att Ceres var den saknade planet som han räknat ut skulle finnas mellan Mars och Jupiters banor. Ceres fick en planet-symbol och förblev i många år listad som en av planeterna i astronomiböcker. Ceres visade sig dock vara en besvikelse, den var för liten. Sir William Herschel myntade då termen asteroid för att beskriva den.

Fysiska egenskaper

Ceres fotograferad av rymdteleskopet Hubble. Det vita partiet är dock ett mysterium.

Ceres är det största kända objektet i det traditionella asteroidbältet mellan Mars och Jupiter. Kuiperbältet innehåller dock större kända objekt så som Pluto, 50000 Quaoar, 90482 Orcus, Eris och möjligen även 90377 Sedna.

Ceres är ovanlig som asteroid i och med att dess storlek och massa är tillräckliga för att ge den en närmast sfärisk form, likt en planet. Därför är den klassificerat som en dvärgplanet i dag. Stora asteroider så som 3 Juno och 4 Vesta är kända för att ha en distinkt oregelbunden form, dock verkar även 10 Hygiea vara sfärisk och Vesta kan ha varit sfärisk innan dess stora kratrar uppstod.

Med en massa på 9,45 (± 0,04)×10²⁰ kilogram, uppgår Ceres till en tredjedel av den totala massan (2,3×10²¹ kilogram) av alla asteroider i solsystemet (vilket ändock inte är mer än 3 procent av månens massa). Det finns vissa indikationer på att Ceres yta är varm, att det kan finnas en tunn atmosfär och frost. Asteroiden består till 7-8% av vatten.^[5]

Källor

1. ↑ ”Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)-(5000)”. http://www.cfa.harvard.edu/iau/lists/NumberedMPs000001.html. Läst 24 januari 2009. 
2. ↑ ^{2,0 2,1 2,2} NASA JPL Small-Body Database Browser on Ceres (dvärgplanet) Läst 24 januari 2009
3. ↑ ^{3,0 3,1 3,2} James Baer and Steven R. Chesley (jan 2007). ”Astrometric masses of 21 asteroids, and an integrated asteroid ephemeris”. Celestial Mechanics and Dynamical Astronomy. Volume 100, Number 1, pp 27-42. doi:10.1007/s10569-007-9103-8. http://www.springerlink.com/content/h747307j43863228/. 
4. ↑ ”When did the asteroids become minor planets?”. http://aa.usno.navy.mil/faq/docs/minorplanets.php. Läst 12 februrari 2009. 
5. ↑ A. S. Rivkin; J. K. Davies (2002). ”Calculated water concentrations C-class asteroids” (PDF). http://www.lpi.usra.edu/meetings/lpsc2002/pdf/1414.pdf. 

Se även

• Kolonisering av Ceres

Externa länkar

• NASA'S proposed Dawn mission to Ceres and Vesta
• Diagram över omloppsbanan för Ceres från NASA JPL

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

v • d • r Solsystemet Solen · Merkurius · Venus · Jorden · Mars · Ceres · Jupiter · Saturnus · Uranus · Neptunus · Pluto · Eris Övriga himlakroppar Vesta · Sedna · Makemake · Haumea · Quaoar Månar Jordens · Mars · Jupiters · Saturnus · Uranus · Neptunus · Plutos · Eris Områden Asteroidbältet · Kuiperbältet (TNO/SDO) · Oorts kometmoln Asteroidtyper NEO · Asteroid · Trojaner · Centaurer · Kuiperbältet: Cubewano · Plutino · Twotino Planetariska ringar Jupiter · Saturnus · Uranus · Neptunus