Saturnus naturliga satelliter

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Saturnus har 56 bekräftade naturliga satelliter, plus tre obekräftade månar.

Tekniskt sett är också de myriader av små is- och stenpartiklar som skapar Saturnus system av planetringar också "månar", och det finns inte någon skarp gräns mellen en liten och stor ringpartikel. Därför kan man aldrig fastslå ett korrekt antal månar runt Saturnus.

Innehåll

Upptäckt

Innan rymdresornas tidsålder kände man till nio månar som kretsade kring Saturnus, där matematikern och fysikern Christiaan Huygens upptäckte Titan som den första, och de nästa fyra Dione, Japetus, Rhea och Tethys upptäcktes av den italiensk-franske astronomen och ingenjören Giovanni Domenico Cassini. 1789 kunde William Herschel lägga till Enceladus och Mimas till listan.

Herschels son, John Herschel, lade 1847 fram ett förslag i sin publikation Astronomical Observations made at the Cape of Good Hope att namnge dessa sju månar efter namn i den grekiska mytologin.

1848 blev Hyperion upptäckt av William Lassell samt William Cranch Bond och George Phillips Bond, självständigt utan varandra.

Då de två rymdsonderna i Voyagerprogrammet 1980 passerade Saturnus sände de bilder tillbaka till Jorden som visade inte mindre än nio nya månar. Innan Cassinirymdsonden kom till Saturnussystemet sommaren 2004 och intill man senare hittat 8 månar, inleddes en systematisk eftersökning av Saturnusmånar från observatorier på Jorden. Vid denna undersökning fann man 12 dåtills okända månar i avstånd långt från Saturnus. Från Mauna Kea-observatoriet har en annan grupp astronomer funnit 12 nya månar.

Månen Themis

1905 menade William H. Pickering, som sju år tidigare upptäckt Phoebe, att han funnit ännu en måne som han kallade Themis. Sedan har det visat sig att Pickering hade fel, månen existerar inte.

Grupperingar

Även om gränserna inte är helt klara kan man indela Saturnus månar i olika kategorier.

Planetariska ringar

En planetarisk ring är en måne som kretsar strax innanför eller strax utanför en av Saturnus ringar, och med deras svaga tyngdkraft påverkar omloppsbanan för de partiklar i ringarna som de kommer i närheten av. Bland annat skapar dessa månars inflytelse zoner i ringsystemet där partiklarna inte kan hålla sig stabilt över en längre tid, och dessa zoner ser vi som smala mellanrum, eller "gap" i ringsystemet. Dessa månar är Atlas, Pan, Pandora, Prometheus, S/2004 S 3, S/2005 S 1 och den eller de månar som idag kallas S/2004 S 4 och S/2004 S 6.

Co-orbitala månar

Två av Saturnus månar, Janus och Epimetheus, har nästan en omloppsbana; den ena fullföljer ett omlopp snabbare än den andra, och "borde" således med jämna mellanrum inhämta den andra. Men när de möts nuddar de varandra tätt på kanten vilket gör att de byter omloppsbanor en gång vart fjärde år. Intill nu är detta det enda ända tillfälle då två himmelsgemener byter bana med varandra.

Inre stora månarna

Dione, Enceladus, Mimas och Tethys färdas alla innanför den ganska tunga E-ringen omkring Saturnus och räknas till en grupp för sig. Trots namnet har det visat sig att ett par små planeter, Methone och Pallene, vilkas omloppsbanor ligger i samma intervall som de stora medlemmar av denna grupp. I samma område finns också nästa grupp, de "Trojanska månarna".

Trojanska månarna

Liksom de så kallade trojanska asteroiderna, som samlas i två "klungor" omkring Lagrangepunkterna L4 och L5 i förhållande till Jupiters omlopp om Solen, hittar man i Saturnus system två exempel på små planeter i samma två lagrangepunkter i förhållande till en större månes omlopp runt Saturnus. I Tethys lagrangepunkter hittar man Telesto (L4) och Calypso (L5) och motsvarande finner man i samma omloppsbana som Dione, de två små månarna Helene (L4) och Polydeuces (L5).

Yttre stora månarna

Denna grupp håller till utanför E-ringen och omfattar fyra av Saturnus största månar; Hyperion, Japetus, Rhea och Titan. Hyperion, den minsta medelemmen i gruppen, är tämligen irreguljärt formad.

Inuitgruppen

Inuitgruppen består av fem månar med någorlunda samma avstånd och vinklar till Saturnus. Dess medlemmar är Kiviuq, Ijiraq, Paaliaq och Siarnaq och S/2004 S 11. Med undantag för den sista har månarna i denna gruppen fått namn efter den inuitiska mytologin.

Nordiska gruppen

En grupp månar som knyts samman av någorlunda samma avstånd och vinklar i förhållande till Saturnus. Den nordiska gruppen omfattar 18 månar, nämligen Mundilfari, Narvi, Phoebe, Skathi, Suttungr, Thrymr, Ymir samt månarna med beteckningen S/2004 S 7 till S/2004 S 10 och S/2004 S 12 till S/2004 S 18. Alla dessa månar har retrogradiskt omlopp vilket betyder att de "kretsar den galna vägen" runt Saturnus. Namnen inom denna grupp kommer från den nordiska mytologin.

Den galliska gruppen

Denna grupp omfattar de tre månarna Albiorix, Erriapo och Tarvos.

Tabell över kända månar

Saturnus naturliga satelliter är listade i ordning efter deras omloppstid, från kortast till längst. De månar vars massa är tillräckligt stor för att de har blivit sfäroida är markerade i ljusblått. Titan, som är av planetstorlek har mörkare markering. De oregelbundna (infångade) månarna är markerade i grått: ljusgrått för de med direkt rörelse och mörkare grått för de med retrograd rörelse.

Nummer Namn (sfäroida månar i fetstil) Diameter (km) Omloppsbanans halva storaxel (km) Omloppstid (dag) Lutning (°)
(till Saturnus ekvator)
Position Upptäcksår Bild
1 XVIII Pan 30 (35 × 35 × 23) [1] 133,584 [2] +0.57505 [2] 0.001° i Enckes delning 1990
Pan Rev09.2x.jpg
2 XXXV Daphnis 6 − 8 136,505 [2] +0.59408 [2] ≈ 0° i Keeler Gap 2005
PIA06237.jpg
3 XV Atlas 31 (46 × 38 × 19) [1] 137,670 [2] +0.60169 [2] 0.003° yttre herde i A-ringen 1980
Atlas moon.jpg
4 XVI Prometheus 86 (119 × 87 × 61) [1] 139,380 [2] +0.61299 [2] 0.008° inre herde i F-ringen 1980
Prometheus moon.jpg
*   S/2004 S 6 [3] ~3−5 140,130 [2] +0.61801 [2] osäkra objekt kring F-ringen 2004
S2004 S6.jpg
*   S/2004 S 4 [4] ~3−5 ~140,100 [5] +0.619 [6] 2004
*   S/2004 S 3 [3] ~3−5 ~140,300 [2] ~ +0.62 2004
S2004 S 3 - PIA06115.png
5 XVII Pandora 81 (103 × 80 × 64) [1] 141,720 [2] +0.62850 [2] 0.050° yttre herde i F-ringen 1980
Pandora moon.jpg
6 XI Epimetheus 113 (135 × 108 × 105) [1] 151,422 [2] +0.69433 [2] 0.335° coorbital 1980 Epimetheus.jpg
7 X Janus 179 (193 × 173 × 137) [1] 151,472 [2] +0.69466 [2] 0.165° 1966
Janus-moon.jpg
8 I Mimas 397 (415 × 394 × 381) [7] 185,404 [8] +0.942422 [9] 1.566°   1789
Mimas moon.jpg
9 XXXII Methone 3 194,440 [2] +1.00957 [2] 0.007°   2004
Methone (frame 15).jpg
10 XXXIII Pallene 4 212,280 [2] +1.15375 [2] 0.181°   2004
S2004s2 040601.jpg
11 II Enceladus 504 (513 × 503 × 497) [7] 237,950 [8] +1.370218 [9] 0.010° i E-ringen 1789
Enceladus from Voyager.jpg
12 III Tethys 1066 (1081 × 1062 × 1055) [7] 294,619 [8] +1.887802 [9] 0.168°   1684
Tethys cassini.jpg
12a XIII Telesto 24 (29 × 22 × 20) [1] 1.158° trojan före Tethys 1980
Telesto cassini closeup.jpg
12b XIV Calypso 21 (30 × 23 × 14) [1] 1.473° trojan efter Tethys 1980
Calypso moon.jpg
15 IV Dione 1123 (1128 × 1122 × 1121) [7] 377,396 [8] +2.736915 [9] 0.002°   1684
Dione.jpg
15a XII Helene 33 (36 × 32 × 30) 0.212° trojan före Dione 1980
Helene moon.jpg
15b XXXIV Polydeuces 3.5 [10] 0.177° trojan efter Dione 2004
18 V Rhea 1529 (1535 × 1525 × 1526) [7] 527,108 [11] +4.518212 [11] 0.327°   1672
Rhea (moon) thumb.jpg
19 VI Titan 5151 1,221,930 [8] +15.94542 1.634°   1655
Titan in natural color Cassini.jpg
20 VII Hyperion 292 (360 × 280 × 225) 1,481,010 [8] +21.27661 0.568°   1848
Hyperion PIA07740.jpg
21 VIII Japetus 1472 (1494 × 1498 × 1425) [7] 3,560,820 +79.3215 [6] 7.570°   1671
Iapetus by Voyager 2 - enhanced.jpg
22 XXIV Kiviuq ~16 11 294 800 [11] +448.16 [11] 49.087° Inuitgruppen 2000
23 XXII Ijiraq ~12 11 355 316 [11] +451.77 [11] 50.212° 2000
24 IX Phoebe 220 (230 × 220 × 210) 12 869 700 -545.09[6][12] 173.047° Nordiska gruppen 1899
Phoebe cassini.jpg
25 XX Paaliaq ~22 15 103 400 [11] +692.98 [11] 46.151° Inuitgruppen 2000
26 XXVII Skathi ~8 15 672 500 [11] -732.52 [9][12] 149.084° Nordiska gruppen 2000
27 XXVI Albiorix ~32 16 266 700 [11] +774.58 [11] 38.042° Galliska gruppen 2000
28 XXXVII Bebhionn ~6 17 153 520 [11] +838.77 [11] 40.484° 2004
29 XXVIII Erriapo ~10 17 236 900 [11] +844.89 [11] 38.109° 2000
30 XLVII Skoll ~6 17 473 800 [8] -862.37 [11] 155.624° Nordiska gruppen 2006
31 XXIX Siarnaq ~40 17 776 600 [11] +884.88 [11] 45.798° Inuitgruppen 2000
32   S/2004 S 13 ~6 18 056 300 [11] -905.85 [9][12] 167.379° Nordiska gruppen 2004
33   S/2006 S 4 ~6 18 065 700 [8] -906.56 [11] 172.666° Nordiska gruppen 2006
34 XLIV Hyrrokkin ~8 18 168 300 [8] -914.29 [11] 153.272° Nordiska gruppen 2006
35   Jarnsaxa ~6 18 556 900 [8] -943.78 [11] 162.861° Nordiska gruppen 2006
36 XXI Tarvos ~15 18 562 800 [11] +944.23 [11] 34.679° Galliska gruppen 2000
37 XXV Mundilfari ~7 18 725 800 [11] -956.70 [9][12] 169.378° Nordiska gruppen 2000
38   S/2006 S 1 ~6 18 930 200 [8] -972.41 [11] 154.232° Nordiska gruppen 2006
39   S/2004 S 17 ~4 19 099 200 [11] -985.45 [9][12] 166.881° Nordiska gruppen 2004
40 XXXVIII Bergelmir ~6 19 104 000 [11] -985.83 [9][12] 157.384° Nordiska gruppen 2004
41 XXXI Narvi ~7 19 395 200 [11] -1008.45 [9][12] 137.292° Nordiska gruppen 2003
42 XXIII Suttungr ~7 19 579 000 [11] -1022.82 [9][12] 174.321° Nordiska gruppen 2000
43 XLIII Hati ~6 19 709 300 [11] -1033.05 [9][12] 163.131° Nordiska gruppen 2004
44   S/2004 S 12 ~5 19 905 900 [11] -1048.54 [9][12] 164.042° Nordiska gruppen 2004
45 XL Farbauti ~5 19 984 800 [11] -1054.78 [9][12] 158.361° Nordiska gruppen 2004
46 XXX Thrymr ~7 20 278 100 [11] -1078.09 [9][12] 174.524° Nordiska gruppen 2000
47 XXXVI Aegir ~6 20 482 900 [11] -1094.46 [9][12] 167.425° Nordiska gruppen 2004
48 XXXIX Bestla ~7 20 570 000 [11] -1101.45 [9][12] 147.395° Nordiska gruppen 2004
49   S/2004 S 7 ~6 20 576 700 [11] -1101.99 [9][12] 165.596° Nordiska gruppen 2004
50   S/2006 S 3 ~6 21 076 300 [8] -1142.37 [11] 150.817° Nordiska gruppen 2006
51 XLI Fenrir ~4 21 930 644 [11] -1212.53 [9][12] 162.832° Nordiska gruppen 2004
52 XLVIII Surtur ~6 22 288 916 [8] -1242.36 [11] 166.918° Nordiska gruppen 2006
53 XLV Kari ~7 22 321 200 [8] -1245.06 [11] 148.384° Nordiska gruppen 2006
54 XIX Ymir ~18 22 429 673 [11] -1254.15 [9][12] 172.143° Nordiska gruppen 2000
55 XLVI Loge ~6 22 984 322 [8] -1300.95 [11] 166.539° Nordiska gruppen 2006
56 XLII Fornjot ~6 24 504 879 [11] -1432.16 [9][12] 167.886° Nordiska gruppen 2004
  1. 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 1,6 1,7 C.C. Porco et al. (2006). "Physical characteristics and possible accretionary origins for Saturn's small satellites". Bulletin of the American Astronomical Society 37: 768.  refererad i Saturn’s natural satellites i engelskpråkiga Wikipedia 12 april 2007
  2. 2,00 2,01 2,02 2,03 2,04 2,05 2,06 2,07 2,08 2,09 2,10 2,11 2,12 2,13 2,14 2,15 2,16 2,17 2,18 2,19 2,20 J.N. Spitale et al (2006). "The orbits of Saturn's small satellites derived from combined historic and Cassini imaging observations". The Astronomical Journal 132: 692.  refererad i Saturn’s natural satellites i engelskpråkiga Wikipedia 12 april 2007
  3. 3,0 3,1 Det är fortfarande oklart om dessa är riktiga månar eller endast klumpar inom F-ringen, not från Saturn’s natural satellites i engelskpråkiga Wikipedia 12 april 2007
  4. S/2004 S4 var förmodligen en kortlivad klump – den har inte återfunnits sedan första observationen, not från Saturn’s natural satellites i engelskpråkiga Wikipedia 12 april 2007
  5. PGJ Astronomie webpage (Gilbert Javaux). Notera att F-ringen är centrerad vid ~140,180 km refererad i Saturn’s natural satellites i engelskpråkiga Wikipedia 12 april 2007
  6. 6,0 6,1 6,2 Beräknad från omloppsbanans halva storaxel genom att använda IAU-MPC Natural Satellites Ephemeris Service µ-värde, not från Saturn’s natural satellites i engelskpråkiga Wikipedia 12 april 2007
  7. 7,0 7,1 7,2 7,3 7,4 7,5 Källa: Thomas et al. 2006 refererad i Saturn’s natural satellites i engelskpråkiga Wikipedia 12 april 2007
  8. 8,00 8,01 8,02 8,03 8,04 8,05 8,06 8,07 8,08 8,09 8,10 8,11 8,12 8,13 8,14 Beräknad från omloppstiden genom att använda IAU-MPC Natural Satellites Ephemeris Service µ-värde, not från Saturn’s natural satellites i engelskpråkiga Wikipedia 12 april 2007
  9. 9,00 9,01 9,02 9,03 9,04 9,05 9,06 9,07 9,08 9,09 9,10 9,11 9,12 9,13 9,14 9,15 9,16 9,17 9,18 9,19 9,20 Källa: NASA , refererad i Saturn’s natural satellites i engelskpråkiga Wikipedia 12 april 2007
  10. Källa: Porco et al. 2005 refererad i Saturn’s natural satellites i engelskpråkiga Wikipedia 12 april 2007
  11. 11,00 11,01 11,02 11,03 11,04 11,05 11,06 11,07 11,08 11,09 11,10 11,11 11,12 11,13 11,14 11,15 11,16 11,17 11,18 11,19 11,20 11,21 11,22 11,23 11,24 11,25 11,26 11,27 11,28 11,29 11,30 11,31 11,32 11,33 11,34 11,35 11,36 11,37 11,38 11,39 11,40 11,41 11,42 11,43 Källa: IAU-MPC Natural Satellites Ephemeris Service refererad i Saturn’s natural satellites i engelskpråkiga Wikipedia 12 april 2007
  12. 12,00 12,01 12,02 12,03 12,04 12,05 12,06 12,07 12,08 12,09 12,10 12,11 12,12 12,13 12,14 12,15 12,16 12,17 Negativa omloppstider indikerar en retrograd rörelse kring Saturnus (i motsatt riktning mot planetens rotation)

Källor

Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från danskspråkiga Wikipedia.

Se även


Personliga verktyg