Asteroidbältet

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Bild av asteroidbältet som kretsar mellan Mars och Jupiter.

Asteroidbältet är den vanliga benämning på det asteroidbälte som ligger i en ring runt solen. "Bältet" befinner sig mellan planeterna Mars och Jupiter. År 2001 var 60 000 asteroider med relativt väl bestämda banor kända.

De fyra största asteroiderna heter Ceres, Pallas, Juno och Vesta. Dessa upptäcktes mellan 1801 och 1807.

Innehåll

Uppkomsten

Förr i tiden trodde man att asteroidbältet var resterna efter en planet eller måne som hade kolliderat eller krossats. Den uppfattningen har de flesta inte längre, för om man lägger ihop alla asteroiders massor så blir diametern på "klumpen" väldigt lite i förhållande till en vanlig planet.

Man tror numera att asteroiderna och stenarna är byggmaterial till en himlakropp som aldrig blev något. Orsaken är att när solsystemet bildades så låg all materia som en skiva för att sedan "klumpa ihop sig". Klumparna blev senare planeter, men asteroidbältet drogs mellan solens och Jupiters dragningskraft, vilket gjorde att klumparna inte blev planeter.

Utforskning

Den första sond som besökt asteroidbältet var Pioneer 10. Detta skedde den 16 juli 1972. På den tiden fanns det en oro över att alla föremål i bältet skulle skada farkoster som passerade området. Sedan dess har asteroidbältet passerats av Pioneer 11, Voyager 1 och 2, Galileo (rymdsond), Cassini, NEAR, Ulysses och New Horizons utan några problem. Då asteroiderna ligger mycket glest inom bältregionen är oddsen att en rymdsond skulle träffa någon av dem mindre än en på miljonen.

Bara NEAR- och Hayabusasonderna har varit utskickade specifikt för att studera asteroider, dessa asteroider ligger dock förhållandevis nära Jorden. Dawn-sonden är på väg att skickas ut för att studera Vesta och Ceres i huvudbältet. Om sonden fortfarande fungerar efter att ha utforskat dessa stora asteroider är det möjligt att programmet förlängs, vilket skulle innebära mer tid för astronomer att studera asteroidbältet.

Extrasolära bälten

Man har även upptäckt cirkumstellära skivor runt andra solar i universum.

Stjärna Avstånd
(ljusår)
Bana
(AU)
Epsilon Eridani 10,5 35–75
Vega 25 86–200
AU Microscopii 33 210
HD 69830 41 <1
55 Cancri 41 27–50
HD 139664 57 60–109
HD 53143 60  ?
Beta Pictoris 63 25–550
Zeta Leporis 70 2,5–12,2
HD 107146 88 130
Fomalhaut 133 25
HD 12039 137 5
HR 4796 A 220 200
HD 141569 320 400
HD 113766 430 0,35–5,8

Se även

Externa länkar


Personliga verktyg