10 Hygiea

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

10 Hygiea  

Animation av Hygieas omloppsbana
Upptäckt[1]
Upptäckt av	A. de Gasparis
Upptäcktsplats	Neapel
Upptäcktsdatum	12 april 1849
Beteckningar
MPC-beteckning	10 Hygiea
Alternativa namn	A900 GA
Småplanetkategori	Asteroidbältet
Omloppsbana[2]
Epok 30 november 2009
Aphelium	3,506911835 AU 524 626 543 km
Perihelium	2,77038499 AU 414 443 696 km
Halv storaxel	3,138648411 AU 469 535 119 km
Excentricitet	0,11733185
Omloppstid	2 031,011724 d (5,56 år)
Medelhastighet i banan	16,76 km/s
Medelanomali	197,96490°
Inklination	3,842158°
Longitud för uppstigande nod	283,45060°
Periheliumargument	313,19245°
Månar	0
Fysikaliska data
Dimensioner	500×385×350[3] km 407,12[2] km 407±7[4] km
Massa	1,03±0,10×1020[5] kg 9,02±0.26×1019[4]kg 9,03±0,30×1019[3]kg
Medeldensitet	2,55±0,15[4] g/cm³ 2,56±0,76[3] g/cm³
Ytgravitation vid ekvatorn	0,096 m/s²
Flykthastighet	0,22 km/s
Siderisk rotationsperiod	27,62[6][2] h
Polekliptisk latitud	115° el 300°[6]
Polekliptisk longitud	-30°[6]
Albedo	0,0717[2]
Yttemperatur    Kelvin	min medel max ~164 274
Spektraltyp	C
Absolut magnitud (H)	5,43
Hitta fler artiklar om Astronomi med Astronomiportalen

10 Hygiea är en asteroid i Asteroidbältet. Det är den 10:e asteroiden som upptäcktes, och upptäckaren var A. de Gasparis den 12 april, 1849. Denna asteroid tror man tar upp 3% av all massa i asteroidbältet. 10 Hygiea är den dominerande asteroiden i Hygieagruppen (med ungefär 90% av massan i hela gruppen). 10 Hygiea är namngiven efter den grekiska gudinnan Hygieia för hälsa, dotter till Asclepius.

Fysiska egenskaper

10 Hygiea är den största asteroiden bland de mörka C-typ asteroiderna med en kolyta som är vanliga i det yttre bältet, vilket ligger bortom Kirkwoodgapet vid 2,82 AU från solen.^[7] Denna asteroid är också den största i området. Dess mörka yta och det stora medelavståndet till solen gör att denna förhållandevis stora himlakropp ändå är svår att observera från jorden.

Ytkompositionen gör att man tror att 10 Hygiea inte smälte under solsystemets början, i kontrast till andra stora planetesimaler som 4 Vesta. Det ser ut som om Hygiea är avlång, mycket mer än de andra asteroiderna i "big four" (Ceres, 2 Pallas och 4 Vesta). Hygieas låga densitet gör att man kan jämföra den med Jupiters issatelliter.

Undersökningar med rymdteleskopet Hubble har inte visat på någon måne.^[7]

Externa länkar

• Diagram över omloppsbanan för 10 Hygiea från NASA JPL

1. PDS lightcurve data
2. L.F. Lim et al Thermal infrared (8–13 µm) spectra of 29 asteroids: the Cornell Mid-Infrared Asteroid Spectroscopy (MIDAS) Survey, Icarus Vol. 173, p. 385 (2005).
3. A. Storrs et al, Imaging Observations of Asteroids with Hubble Space Telescope, Icarus, Vol. 137, p. 260 (1999).

Referenser

1. ↑ ”Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)-(5000)”. http://www.cfa.harvard.edu/iau/lists/NumberedMPs000001.html. Läst 8 februari 2009. 
2. ↑ ^{2,0 2,1 2,2 2,3} NASA JPL Small-Body Database Browser on 10 Hygiea Läst 8 februari 2009
3. ↑ ^{3,0 3,1 3,2} James Baer and Steven R. Chesley (jan 2007). ”Astrometric masses of 21 asteroids, and an integrated asteroid ephemeris”. Celestial Mechanics and Dynamical Astronomy. Volume 100, Number 1, pp 27-42. doi:10.1007/s10569-007-9103-8. http://www.springerlink.com/content/h747307j43863228/. 
4. ↑ ^{4,0 4,1 4,2} Chesley, S. R.; Owen, W. M., Jr.; Hayne, E. W.; Sullivan, A. M.; Dumas, R. C.; Giorgini, J. D.; Chamberlin, A. B.; Synnott, S. P. and Vazquez, C. S. (05 2005). ”The Mass of Asteroid 10 Hygiea”. American Astronomical Society, DDA meeting #36, #05.05; Bulletin of the American Astronomical Society. Vol. 37, p.524. http://ads.ari.uni-heidelberg.de/cgi-bin/nph-bib_query?bibcode=2005DDA....36.0505C&db_key=AST&data_type=HTML&format=&high=444b66a47d20810. Läst 12 september 2005. 
5. ↑ G. Michalak (2001). ”Determination of asteroid masses II. (6) Hebe), (10) Hygiea, (15) Eunomia, (88) Thisbe, (444) Gyptis, (511) Davida, (704) Interamnia” (PDF). Astronomy & Astrophysics. 374, 703-711. doi:10.1051/0004-6361:20010731. http://www.aanda.org/index.php?option=article&access=standard&Itemid=129&url=/articles/aa/pdf/2001/29/aa10228.pdf. 
6. ↑ ^{6,0 6,1 6,2} M. Kaasalainen; J. Torppa and J. Piironen (2002). ”Models of Twenty Asteroids from Photometric Data” (PDF). Icarus. 159, 369-395. doi:10.1006/icar.2002.6907. http://www.rni.helsinki.fi/~mjk/IcarPIII.pdf. 
7. ↑ ^{7,0 7,1} Barucci MA, Dotto E, Brucato JR, et al. (mars 2002). ”10 Hygiea: ISO infrared observations”. Icarus. Volume: 156 Issue: 1 Pages: 202-210. doi:10.1006/icar.2001.6775. http://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0019103501967752.