Münster
Från Rilpedia
| Münster | |
|---|---|
| Vapen | Karta |
 |
 |
| Basfakta | |
| Förbundsland: | Nordrhein-Westfalen |
| Regierungsbezirk: | Münster |
| Kreis: | Kretsfri stad |
| Yta: | 302,91 km² |
| Folkmängd: | 272 951 inv[1] (31 december 2007) |
| Befolkningstäthet: | 901 invånare/km² |
| Geografiskt läge: | 51° 57' N 7° 38' Ö |
| Postnummer: | 48143–48167 |
| Riktnummer: | (+49) 251 |
| Registreringsskylt: | MS |
| Webbplats: | www.muenster.de |
| E-postadress: | Stadtverwaltung |
| Politik | |
| Borgmästare: | Dr. Berthold Tillmann (CDU) |
Münster är en stad i den tyska delstaten Nordrhein-Westfalen. Staden är huvudstad i regionen med samma namn, Regierungsbezirk Münster. Det råder medeltidskänsla över stadskärnan och alla nya byggnader har anpassats till den gamla arkitekturen. År 2004 fick Münster utmärkelsen LivCom Award som världens bästa stad att bo i för kategorin städer med 250 000 till 750 000 invånare. Ett pris som den svenska staden Malmö också har vunnit (i en annan kategori). Staden med omnejd kallas i folkmun för Münsterland. Staden är också en stor cykelstad.
Münster blev officiellt storstad år 1915. Staden har lite mer än 270 000 invånare och cirka 48 500 studenter. Därmed är Münster den näst största studentstaden i Tyskland efter München.
Staden är en viktig länk för administrationen i Nordrhein-Westfalen. I staden återfinns konstitiutonsdomstolen och överdomstolen, vilket lever kvar sedan tiden då staden var huvudstad i Westfalen.
Innehåll |
Historia
Staden grundades år 793 och var betydelsefull inom Hansan under medeltiden.
År 1534 tog Anabaptister kontrollen över staden under ledning av Jan van Leiden. När staden återtogs 1535 avrättades upprorsledarna brutalt, och kropparna visades i burar upphängda i tornet på St. Lambertikyrkan. Dessa burar hänger där än.
I stadens rådhus slöts den westfaliska freden 1648, vilken avslutade det trettioåriga kriget. Vid samma tid nådde kampen för att staden skulle bli oavhängig sin höjdpunkt. Det kulminerade i ett försök att göra Münster till fri riksstad. Det ledde dock till konflikt mellan borgerskapet och de kyrkliga furstarna och resulterade i öppen konfrontation med furstbiskop Bernhard von Galen, som 1661 höll staden belägrad i åtta månader.
1780 grundades stadens universitet (Westfälische Wilhelms-Universität).
Efter den siste furstbiskopens död 1801, besattes staden ett år senare av den preussiske generalen Gebhard Leberecht von Blücher. Preussens överhöghet legitimerades först 1803, innan Napoleon intog och besatte staden 1806. Först 1813 fördrevs fransmännen från staden av preussiska och ryska trupper. Efter Europas nyordning genom Wienkongressen 1815 tillhörde Münster officiellt Preussen och var provinshuvudstad i den nygrundade provinsen Westfalen.
Under andra världskriget skadades bebyggelsen svårt, men byggdes upp igen till sitt ursprungliga utseende. Münster var den preussiska provinsen Westfalens residensstad till 1949, när Preussen upplöstes.
Stadsdelar
_Stadtbezirke.png)
Münster är indelad 6 stadsdistrikt (Stadtbezirke) som i sin tur är indelade i mindre stadsdelar.
- Mitte
- Kernbereich
- Nord
- Coerde
- Kinderhaus
- Sprakel och Sandrup
- Ost
- Dyckburg (Består av Mariendorf och Sudmühle)
- Gelmer med Gittrup
- Handorf med Kasewinkel, Laer, Dorbaum och Verth
- Mauritz-Ost och Mondstraße, (Kallas även för: St. Mauritz)
- West
- Albachten
- Gievenbeck
- Mecklenbeck
- Nienberge med Häger, Schonebeck och Uhlenbrock
- Roxel med Altenroxel och Oberort
- Sentruper Höhe
- Süd-Ost
- Angelmodde med Hofkamp
- Gremmendorf med Loddenheide
- Wolbeck
- Hiltrup
- Amelsbüren med Sudhoff, Loevelingloh och Wilbrenning
- Berg Fidel
- Hiltrup
Storstadsområde
Münster är en betydande studentstad, och många i närregionen pendlar dagligen in till utbildningar och arbetsplatser i staden. Hela pendlingsområdet, där mer än hälften av de dagliga pendlarna söker sig in till de centrala delarna, består av städerna Münster, Drensteinfurt, Dülmen, Greven, Lüdinghausen, Sendenhorst och Telgte, samt kommunerna Altenberge, Ascheberg, Everswinkel, Havixbeck, Laer, Nottuln, Ostbevern och Senden.[2]
| Områdestyp | Areal (km²)[2] | Invånarantal 31 december 2006[2] | Densitet (inv/km²) |
|---|---|---|---|
| Kärnstad (Münster) | 302,91 | 272 106 | 898,31 |
| Närliggande pendlingsområde | 1 368,63 | 259 875 | 189,88 |
| Totalt | 1 671,54 | 531 981 | 318,26 |
Politik
I valet till kommunfullmäktige 2004 så fördelades platserna följande
- CDU 31 platser
- SPD 19 platser
- Die Grünen 14 platser
- FDP 6 platser
- UWG-MS 2 platser
- PDS 1 plats
- ödp 1 plats
Samarbetestäder och vänorter
Samarbetsstäder
- Mall:Landsdata Storbritannien York, Storbritannien sedan 1958
- Mall:Landsdata Frankrike Orléans i Frankrike sedan 1960
- Mall:Landsdata Norge Kristiansand i Norge sedan 1967
- Mall:Landsdata Tunisien Monastir i Tunisien sedan 1969
- Mall:Landsdata Israel Rishon-Le-Zion i Israel sedan 1981
- Mall:Landsdata USA Fresno i USA sedan 1986
- Mall:Landsdata Ryssland Rjasan i Ryssland sedan 1989
- Mall:Landsdata Tyskland Mühlhausen i Thüringen, Tyskland sedan 1990
- Mall:Landsdata Polen Lublin i Polen sedan 1991
Vänorter
- Mall:Landsdata Polen Braniewo i Polen sedan 1954
- Mall:Landsdata Frankrike Beaugency i Frankrike sedan 1974
Infrastruktur
Cykel
Münster har bra med cykelbanor. Årliga mätningar visar att det går snabbare att ta sig med cykeln in till staden än med bil eller kollektivtrafik.[källa behövs]
Järnväg
Münster är en medelstor knutpunkt för tågtrafiken på Hamburg - Bremen - Osnabrück - Münster - Lünen - Dortmund
Vägar
Sedan år 1965 så går motorvägen A1 förbi staden, vägen är viktig för trafiken i Tyskland. Vägen går väst om själva staden och spearerar stadsdelarna Nienberge & Roxel från resten av stan. År 1981 så byggdes motorväg A43. Den ansluter Münster med det mer centrala delarna av Rhur-området, till skillnad från A1 som går öster om området. A43 ansluter A1 i en motorvägskorsning syd-ost om stan. I korsningen så finns också vägen B51. B51 fortsätter sedan i en 90° ringled runt staden. D.v.s. en ringled som förbinder det södra delarna av staden med det östra delarna av staden. I den västara delen av B51 i Münster så ansluter B219 och B54.
En av det viktigaste trafikplatserna i staden är Ludgeriplatz. Det är en rondell precis söder om stadskärnan. Till rondellen ansluter sex stycken vägar.
I staden finns två ringvägar. Den ena går runt stadskänan. Den andra går någon kilometer utan för den första. Man håller på med en tredje ringväg. Det är den som nämns tidigare i artikeln som B51. Den kommer förmodligen att gå ifrån A1 i en ring runt staden för att ansluta till A1 igen.
Flygtrafik
Norr om staden i närheten av staden Greven så ligger flygplatsen Flughafen Münster-Osnabrück International Airport (IATA FMO, ICAO EDDG. Flygplatsen används mest som inrikesflygplats. Men det går charterflyg till vissa länder. Startbanan är idag 2,170 meter. Men man planarar att bygga ut den till 3,000 meter när man har hittat finansiärer. I ett en senare framtid så planerar man att bygga ut flygplatsen till 3,600 så man kan böjar flyga medellånga sträckor från flygplatsen.
Sport
Fotboll
I staden finns fotbollslaget Preussen Münster.
Källor
- ↑ Landesamt für Datenverarbeitung und Statistik, Nordrhein-Westfalen, Amtliche Bevölkerungszahlen (på tyska)
- ↑ 2,0 2,1 2,2 Bundesamt für Bauwesen und Raumordnung, Deutschland; Großstadtregionen (på tyska)
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Münster (Westfalen)
|
|||||||||||
|
|||||||
