Köinge, Falkenbergs kommun

Från Rilpedia

Version från den 7 mars 2009 kl. 21.42 av Mats Winbro (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Köinge, Falkenbergs kommun
Siffrorna avser orten
Läge 57°03′49″N 12°38′38″O / 57.06361, 12.64389
Landskap Halland
Län Hallands län
Kommun Falkenbergs kommun
Församling Okome församling
Folkmängd(2005) 189 invånare
Area(2005) 48 hektar
Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 31 maj 2008)

Köinge [Køːŋe] är en småort, socken, samt fram till 2005 en egen församling i Falkenbergs kommun. Orten har cirka 200 invånare medan socknen har omkring 400 invånare.

I många organisationssammanhang bildar Köinge en enhet tillsammans med Svartrå och Okome. Köinge har från år 2006 tillsammans med Svartrå uppgått i Okome församling.

Innehåll

Ekonomi

I samhället finns bland annat en radio- och tv-handlare och en Lantmännen-butik. Tidigare har det även funnits jourlivs, charkaffär, bensinstation (stängd under 2007) och bank.

Geografi

Köinge kyrka, centralt belägen i samhället

Genom församlingen, som består av blandad skogs- och åkermark, rinner Högvadsån. I nordväst finns sjön Björkasjö som delvis ligger i Köinge. Delar av sjön samt omgivande mark ingår i naturreservatet Älmebjär.

Historia

En bronsåldersboplats, på 'Stommens' (Köinge nr. 6) åkrar i anslutning till Köinge tätort, grävdes ut år 1992 när länsväg 154 skulle få en ny sträckning över Högvadsån. Ett av långhusen från denna plats (19 m långt och nära 9 m brett), daterat till 800 f. kr, finns idag (2006) i detalj återuppbyggt i Boarps hembygdspark på Hallandsåsen utanför Båstad. I Björshagen, 300 m söder om 1992 år utgrävningsplats finns en outgrävd stensättning av bronsålderskaraktär.

År 1889 hittades vid plöjning ett stycke av en tjock, rörformig guldhalsring med filigransirater'Stampen' (Köinge nr. 4) av drängen Fritjof Hilding. Guldföremålet, som väger 221 gr, är daterat till folkvandringstiden (400-550 e.kr) och förvaras på Historiska museet i Stockholm (inv. nr. 8540). Hittelönen var 675 kronor.

Köinge finns omnämnt sedan 1362 [2]. Det finns flera alternativa tolkningar av namnet[3]. Orten var en tidig knytpunkt då både Via Regia och Ätrastigen passerade genom orten.[4] Slaget vid Axtorna utspelade sig inom Köinge församling den 20 oktober 1565.

Sedan den danska tiden (före 1645) fanns i Köinge församling byarna: Axtorna 6 ½ mantal - (nämnd 1358)[5], Björka 1 mantal - (nämnd 1592)[6], Domarp 1 mantal - (nämnd 1592)[7], Hakestad 2 ½ mantal - (nämnd 1351), Köinge 6 mantal, Lunnagård 1 mantal - (nämnd 1592)[8], Lustorp 3 mantal - (nämnd 1569 )[9], Ranered ½ mantal - (nämnd 1592) [10] och Svenstorp 1 mantal - (nämnd 1569). År 1822 bildades genom utbrytning av utmarker till Köinge by och Lustorp ett fjärde hemman i Lustorp (1 mantal) som togs upp på 'frihet' i 50 år[11]. Kungl. Maj:t bröt även år 1827 ut kronlägenheten Kullastugan ur från utmarker tillhörigt Lunnagård, som därmed också bildade en egen fastighet.

Det fanns till år 1936 ett gästgiveri i Köinge, liksom tings- och avrättningsplats för Faurås härad. Köinge blev på 1600-talet valt till tingsplats för Faurås härad[4]. Tingshuset ligger sedan år 1835 mittemot kyrkogården i öster. Flera kända tidigare tingshus låg 1687-1834 omedelbart öster om dagens trädgård till gården ' Tosta ' (Köinge nr. 3), på andra sidan den gamla landsvägen mot Axtorna. Här låg också häradets fångkista som användes för att tillfälligt förvara misstänkta brottslingar under pågående rättegång. Häradsrätten hade tingsstad i Köinge fram till år 1906. Två år senare köptes det av kommunen och har använts på olika sätt, bl a som fabrik. Numera är det privatbostad. 800 m rakt väster ut från tingsstaden ligger Galgabjär som var avrättningsplats för häradet. Den sista avrättningen skedde 1831[4].

Infrastruktur

Länsväg 154 går genom både församlingen och samhället. Länsväg N781 går till Stegared i Rolfstorps församling och Länsväg N782 går till Svartrå och Ullared. De möts i den nordvästra delen av samhället. Därefter fortsätter länsväg N782 tills den når 154, där tar Länsväg N711 över och fortsätter till Ätrafors och Ljungby.[12]

Mellan 1894 och 1959 fanns det en järnvägsstation på orten, belägen längs Falkenbergs järnväg. Stationsbyggnaden fungerade som postkontor (postnummer 310 59 Köinge) fram till 1973 och är sedan dess bibliotek och föreningslokal.

Kända personer med anknytning till Köinge

Referenser

Fotnoter

  1. Statistik från SCB: Småorter; arealer, befolkning 2005
  2. Ur Diplomatarium Danicum 3:6 nr 209; Ebbe Piik pantsätter den 8/9 1362 sitt gods "in parochia Könge sita", d v s en gård benämnd "Axtorne" till frälsemannen Peter Knoppe
  3. Kungliga Ortnamnskommissionen/Jöran Sahlgren: Ortnamnen i Hallands län - del 2, 1950. 
  4. 4,0 4,1 4,2 Hallands Nyheter: Bilaga om länsväg 154 m.m.
  5. Ur Diplomatarium Danicum 3:5 nr 187; År 1358 sköter (överlåter) prästen herr Haller i Harplinge till sin frände frälsemannen Ebbe Piik all sin del i "Abstornæ" med allt tilliggande.
  6. Ur Warbergs län jordebok; "Skatte guodtz . . . Suendt Thostenssenn ÿ "Birche"
  7. Ur Warbergs län jordebok; "Skatte guodtz . . . Oluff Joenssenn ÿ "Dommerup"
  8. Ur Warbergs län jordebok; "Skatte guodtz . . . Pouell Joenssenn ÿ "Lundegardt"
  9. Ur Lunds Stifts Landebog; "Kyinge Sognn . . . Bent i "Liistrupp" gifver årligen till kyrkan af en kyrkans äng, han hafver, landgille 6 sk."
  10. Ur Warbergs län jordebok; "Kronne guodtz . . . Peder Alffssenn ÿ "Raffnerödt"
  11. Albert Sandklef, 1940
  12. Vägverket: Hallands län - Väginformation 2006


Källor

  • Stensättningsbygden - Om en gravplatsorganistation under period II-VI i södra Ätradalen, Gisela Ängeby, 1999
  • Faurås härads tingshus i Köinge, Ingemar Rosengren, 1997
  • Elsa Johnsson: Hembygdsminnen från Okome, Köinge och Svartrå, 1951. 
  • Gamla halländska gästgiverier, Torsten Rehn, 1989

Externa länkar


Personliga verktyg
På andra språk