Modernism

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

För den katolska idéströmningen se modernism (teologi). För det moderna samhället, se modernitet.

Modernism beskriver en kulturell rörelse inom västerländsk kultur på det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet. Termen täcker en reform synlig inom konst, arkitektur, musik, litteratur under denna period. På den mest grundläggande nivån kan modernism beskrivas som ett experimenterande och en fragmentation av den mänskliga upplevelsen, karakteriserad av avvikelser från samhällets normer.^[1]

Modernismen är en typ av tankegång som baserar sig på människans kraft att kunna skapa, förbättra och förändra sin omgivning, med hjälp av praktiska experiment, vetenskaplig kunskap eller teknologi.^[2] Modernismen uppmanade en omvärdering av varje aspekt inom existensen, från handel till filosofi, med målet att hitta det som "höll tillbaka" social framgång och att ersätta detta med nya, progressiva och därför bättre, sätt att uppnå samma mål. Modernismen omfamnar i detta förändring och det nuvarande, och modernismen inkluderar personer som var rebelliska mot 1800-talets akademiska och historicistiska traditioner genom att anse att "traditionella" typer av konst, arkitektur, litteratur, religion, sociala organisationer och vardagsliv var på väg att föråldras; de konfronterade de nya ekonomiska, sociala och politiska förhållanden som växte fram i en fullt industrialiserad värld. Vissa gör en uppdelning i 1900-talet mellan modernism och postmodernism, medan andra ser båda som en del av samma rörelse.

Modernismen inom litteraturen

Detta avsnitt är en sammanfattning av Modernism (litteratur)

Modernismen inom litteraturen kännetecknas av formexperiment, fri vers och avancerad berättarstruktur. Författaridealet blev inom modernismen allt mer profetiskt då författarna skulle förstå och skildra det som de trodde skulle bli tongivande i framtiden. De olika modernistiska rörelserna hade program för hur litteratur skulle skrivas; inte sällan uppstod strider om hur en rörelses principer skulle tolkas. De modernistiska romanerna upplevdes ofta som chockerande. James Joyces Odysseus förbjöds till exempel i både England och USA för att den betraktades som osedlig.

Musikalisk modernism

Detta avsnitt är en sammanfattning av Modernism (musik)

Kallas sådana riktningar inom musiken som medvetet avviker från och revolterar mot traditionella former och traditionellt tonspråk.

Arnold Schönbergs atonala musik före första världskriget, senare hans tolvtonsmusik var en början. Ett genombrottsverk för den musikaliska modernismen i det allmänna medvetandet var Stravinskijs Våroffer från 1913. Andra mer sentida och betydligt radikalare riktningar är aleatorisk och [[stokastisk musik]], samt den särskilt av John Cage företrädda chance music. Även instrumental teater och text-ljud-kompositioner kan sägas höra till musikalisk modernism.

Modernistisk arkitektur

Detta avsnitt är en sammanfattning av Modernism (arkitektur)

Villa Schröder i Utrecht (1924). Gerrit Rietveld.

Bauhausskolan i Dessau (1925-26). Walter Gropius.

I efterdyningarna av första världskriget vände sig många inom den konstnärliga världen bort från krig och man ansåg att en helt ny värld måste byggas upp. Inom byggsektorn hade kriget lett till en brist på arbetskraft och som resultat såg man en allt större industrialisering av arkitekturen. Bidragande var även det faktum att krigsindustrin, särskilt i Tyskland, nu var tvungen att ställa om till mer fredliga syften. Inspirationen till den nya arkitekturen togs däremot inte från industrin, utan från bildkonsten; samspelet mellan konstnärer och arkitekter hade redan under kriget funnits inom den ryska konstruktivismen och den holländska De Stijl-rörelsen. Inom De Stijl hade ett fåtal byggnader skapats inspiration från dess tavlor, mest känd är Gerrit Rietvelds Villa Schröder. Inom den modernistiska rörelsen kom flera olika stilar att utvecklas. En av Behrens lärlingar, Adolf Meyer, förespråkade en strikt och geometrisk modernism, som särskilt ses i Fagusfabriken (1910-1914), en byggnad han ritade i samarbete med Walter Gropius. Mot Meyers strikta form av funktionalism uppkom på 1920-talet en mer organisk funktionalism, med arkitekter som Mendelsohn, Hugo Häring och Hans Scharoun som förgrundsmän.

De Stilj-gruppens arkitektur kom tillsmmans med den ryska konstruktivismen att inspirera och påverka den tyska konstskolan Bauhaus, som 1919 övertogs av Walter Gropius, och som till stor del kom att påverka den modernistiska rörelsen. Den arkitektur som uppstod i Bauhausskolan i Tyskland, liksom i Nederländerna och Tjeckoslovakien, benämndes av utövarna själva helst som "ny saklighet" (neue Sachlichkeit). Man såg sig inte som endast arkitekter, utan även som samhällsomdanare, inte endast i ett regionalt eller nationellt perspektiv utan även internationellt. Flera arkitekter motsatte sig benämningen "funktionalism", men denna term har ändå blivit den mest använda i bland annat Tyskland och Skandinavien. Även om motsättningarna inom rörelsen ibland var stora var samarbetet mellan de olika modernisterna mycket utbrett, även på en internationell nivå i samarbetsorganet CIAM, vilket var en av grunderna till att de som förespråkade en mer traditionell arkitektur allt mer tappade initiativet. Tre huvuddrag kan urskiljas för den nya arkitekturen: byggnaderna behandlas som volymer och inte som fasta kroppar som förr; byggnadernas nya stål- eller betongkonstruktioner skapar en regelbundenhet och en underliggande rytm; alla former av påklistrad dekor eller ornament tas avstånd ifrån. De tidiga frontfigurerna för funktionalismen var förutom den förutnämnda Gropius, den schweiziskfödde franske arkitekten Le Corbusier och den tysk-holländske arkitekten Ludwig Mies van der Rohe. Le Corbusier använde sig av rena geometriska former och utgick ofta från den klassiska läran om proportioner tillsammans med den nya tidens byggnadsteknik och transportteknik. Ett av hans mest kända verk är Villa Savoye, byggd 1929-30. Mies van der Rohe var den siste ledaren för Bauhausskolan till dess att den stängdes av nazisterna 1932. Mies tog intryck av De Stijl och dess målningars horisontala och vertikala linjer. Denna inspiration kan ses i flera planlösningar till Mies byggnader, där det mest framstående exemplet är Barcelonapaviljongen från 1929.

Norden dominerades länge av 20-talets nyklassicism, vilket försenade funktionalismen i dessa länder. Modernismen fick sitt stora genombrott i Sverige i och med Stockholmsutställningen 1930 och programskriften Acceptera av Uno Åhren som kom året efter. I USA fanns under denna period samma strävan mot enkelhet, särskilt i verk från Louis Sullivan och Frank Lloyd Wright, som på många sätt både föregick och inspirerade den modernistiska rörelsen i Europa. Den amerikanska modernismen kom senare att allt mer påverkas av européer; dels de som valt att fly undan de allt mer totalitära regeringarna i sina hemländer, till exempel Marcel Breuer, Gropius samt Mies van der Rohe; dels de modernister som hade svårt att få gehör för sina idéer i hemländerna. I bland annat Sverige och England, utvecklades under andra världskriget kriget en typ av modernism, som tog upp traditionella drag och byggnadsmaterial från regionen, som till exempel sadeltak och naturmaterial. Detta berodde dels på de materialbrist som uppstod under kriget och dels på ett motstånd mot modernismen, som ansågs vara för doktrinär.

Den stora spridning som modernismen har idag skedde inte förrän efter andra världskrigets slut. I flera av de europeiska länderna existerade den parallellt med klassicismen, men eftersom det var i de europeiska diktaturerna under 30-talet som klassicismen kom att dominera, blev denna stil i hög grad förknippad med dessa. Modernismen, som under kriget hade utvecklats och använts i de demokratiska staterna, kom däremot att symbolisera demokrati. Modernsimen efter andra världskriget var dock stöpt i en något annorlunda form. Le Corbusier återkom till exempel med ett nytt och mer grovt formspråk med blottad råbetong i fasaderna och mer bastant konstruktion, som kan ses i verket Unité d'Habitation (1947-52). Denna typ av arkitektur kom till stor del att inspirera en yngre generation arkitekter, även om dessa till stor del kritiserade den äldre generationen modernister. Den nya inriktningen, ledd av bland annat Alison och Peter Smithson, kom att kallas brutalism och dess förespråkare ansåg att det inte var arkitekternas uppgift att omforma samhället, utan dessa skulle endast avspegla världen i Kalla krigets skugga som den var; rå och brutal, full av arbetslöshet, bostadsbrist och massinvandring.

I slutet av 1950-talet började Europa återhämta sig från andra världskrigets härjningar, vilket ledde till en kraftig ökning av konsumtion, vilket åtföljdes av en ökad efterfrågan på bostäder. Många analyserade att framtiden skulle erbjuda en snabbt föränderlig värld, där människors individualism skulle ge upphov till, för arkitekterna, alltmer oförutsebara behov. Som svar ansåg flera arkitekter att man i den nya arkitekturen skulle erbjuda en större, fast konstruktion, ofta i form av ett slags ramverk, där man efter behov kunde lägga till, ta bort eller ändra vissa bostadsenheter efter olika önskemål. Denna typ av arkitektur, benämnd strukturalism, var oftast mest teoretisk, men den inspirerade ändå i olika grad den arkitektur som senare kom att benämnas High tech-arkitektur. Det var däremot inte endast strukturalismen som påverkade High tech, utan inspiration kom även från konstruktivismen, futurismen och Le Corbusier. Denna inriktning var den första på länge som lät själva konstruktionen diktera villkoren för byggnadens form och karaktär, till exemepl i Frei Ottos Olympiastadion i München (1968-72) och i Centre Pompidou i Paris, ritat av Renzo Piano och Richard Rogers (1971-77).

Inriktningar

• De Stijl
• Bauhaus
• Funktionalism
• Brutalism
• Strukturalism
• High tech-arkitektur

Kända modernister

• Arkitektur: Le Corbusier, Ludwig Mies van der Rohe, Gunnar Asplund, Eileen Gray
• Måleri: Henri Matisse, Pablo Picasso, Isaac Grünewald
• Litteratur: Gertrude Stein, Marcel Proust, Virginia Woolf, Franz Kafka, James Joyce, Albert Camus
• Musik: Arnold Schönberg, Anton Webern, Alban Berg, Luigi Dallapiccola, Luciano Berio , Igor Stravinskij, Béla Bartók, Olivier Messiaen , Hilding Rosenberg, Pierre Boulez, György Ligeti, Luigi Nono, Karlheinz Stockhausen, Witold Lutosławski, Maurice Ravel, Claude Debussy, Aleksandr Skrjabin

Riktningar inom modernismen

• Dadaism
• Absurdism
• Imagism
• Primitivism
• Expressionism
• Futurism
• Impressionism
• Konstruktivism
• Kubism
• Orfism
• Popkonst
• Surrealism

Referenser

1. ↑ Gates, Henry Louis. The Norton Anthology of African American Literature. W.W. Norton & Company, Inc., 2004.
2. ↑ "In the twentieth century, the social processes that bring this maelstrom into being, and keep it in a state of perpetual becoming, have come to be called 'modernization'. These world-historical processes have nourished an amazing variety of visions and ideas that aim to make men and women the subjects as well as the objects of modernization, to give them the power to change the world that is changing them, to make their way through the maelstrom and make it their own. Over the past century, these visions and values have come to be loosely grouped together under the name of 'modernism'" (Berman 1988, 16).