Örebro-Värmlandsgruppen

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

colspan="2" style="background:# 6b8e23; color:white; text-align: center;" | Örebro-Värmlandsgruppen (ÖVG)
Aktiv:	2005–
Land:	Sverige
Lojalitet:	Försvarsmakten
Försvarsgren:	Armén
Typ:	Hemvärn
Storlek:	Utbildningsgrupp
Del av:	MDM (2000–2005) Livregementets husarer (2006–)
Förläggningsort:	Örebro
Färger:	Ljusblått och vitt
Årsdagar:	4 December
colspan="2" style="background:# 6b8e23; color:white;" | Befälhavare
Nuvarande befälhavare:	Överstelöjtnant Anders Domhagen Foto: Nils Levi Lundin

Örebro-Värmlandsgruppen (ÖVG) är en utbildningsgrupp inom hemvärnet och chefen är enhetschef vid Livregementets husarer (K 3). Gruppen har sitt ursprung från Livregementets grenadjärgrupp och Värmlandsgruppen.

Historia

Sista juni 1992 upphörde grundutbildningen av värnpliktiga vid Livregementets grenadjärer (I 3). Grundutbildningsorganisationen avvecklades och kvar blev Örebro försvarsområde, vilken namnändrades till Livregementets grenadjärer, för territoriel ledning och utbildning av hemvärn och stöd till frivilliga försvarsorganisationer. Som ett led i försvarsbeslutet 2000 avvecklades 30 juni år 2000 försvars- och militärområdena i Sverige och i dess ställe organiserades Militärdistrikt. Därmed avvecklades bl a Örebro försvarsområde (Fo 51). De nya Militärdistrikten motsvarade geografiskt sett de gamla militärområdena. Den stora skillnaden var att militärdistrikten var den lägsta nivån där chefen var territoriellt ansvarig. Inom militärdistrikten organiserades militärdistriktsgrupper, en för varje län. I Örebro län organiserades Livregementets grenadjärgrupp och i Värmlands län Värmlandsgruppen.

I försvarsbeslutet 2004 beslutades att Värmlandsgruppen skulle avvecklas och uppgifterna övertas av Livregementets grenadjärgrupp. I samband med övertagandet av Värmlandsgruppens uppgifter skedde ett byte av chef vid gruppen då överstelöjtnant Anders Domhagen övertog befälet från överstelöjtnant Ulf Södersten. Livregementets grenadjärgrupp fick i beslutet även en utökad personalram för att kunna lösa sina utökade uppgifter.

I slutet av 2005 avvecklades Militärdistriktsorganisationen (som en efterverkning av Försvarsbeslutet 2004) och militärdistriktsgrupperna bytte namn och underställdes utbildningsförband. Livregementets grenadjärgrupp bytte namn till Örebro- Värmlandsgruppen (ÖVG) och överfördes från Mellersta militärdistriktet (MDM) till att bli en enhet inom Livregementets husarer (K 3).

Verksamhet

Chefen Örebro- Värmlandsgruppen (ÖVG) är direkt underställd chefen Livregementets husarer (K 3) både vad gäller produktionsledning av hemvärnsförbanden samt insatsledning i de bägge länen. Örebro- Värmlandsgruppen (ÖVG) nuvarande uppgifter är att utbilda, organisera och administrera hemvärnsförbanden i Örebro län och Värmlands län. Gruppen skall vidare stödja frivilliga försvarorganisationer samt vara beredd att leda insatser till stöd för samhället i övrigt. Under 2008 genomfördes ett pilotprojekt tillsammans med Västernorrlandsgruppen (UG 23), där man på prov genomförde en direktutbildning (GSU) till gruppernas insatsförband. Örebro-Värmlandsgruppens direktutbildning var lokaliserad till Villingsberg. Inom Örebro- Värmlandsgruppen ingår tre stycken hemvärnsbataljoner. I mars 2009 beslutades det att direktutbildningen till Hemvärnets insatsförband ska bli permanent från och med 2010 och ska genomföras av 14 hemvärnsgrupper runt om i landet där Örebro- Värmlandsgruppen (ÖVG) kommer vara en av dom^[1]

Värmlands västra hemvärnsbataljon

Till denna hör Pilgrims ungdomsavdelning som är en ungdomsverksamhet ingående i den ideella föreningen Försvarsutbildarna Arvika. Förennigen har sitt förflutna i ungdomsverksamheten inom Frivillig Befälsutbildning från slutet av 1990-talet. 2008 återstartade verksamheten nu inom hemvärnet.

colspan="2" style="background:# 6b8e23; color:white; text-align: center;" | Värmlands östra hemvärnsbataljon
Aktiv:	2000–
Land:	Sverige
Försvarsgren:	Hemvärnsförband
Typ:	Hemvärn
Storlek:	Bataljon
Del av:	Örebro-Värmlandsgruppen
Förläggningsort:	Karlstad
Färger:	Gult och svart
Marsch:	"Pepitamarsch"
colspan="2" style="background:# 6b8e23; color:white;" | Befälhavare
Nuvarande befälhavare:	Överstelöjtnant Jan Hage

Värmlands östra hemvärnsbataljon

Värmlands östra hemvärnsbataljon (tidigare Tingvalla hemvärnsbataljon) ansvarar och utbildar förbanden som finns inom Hagfors, Munkfors, Forshaga, Grums, Kil, Karlstad och Filipstad, Storfors, Kristinehamn. Bataljonen är traditionsbärare för Värmlands regemente (I 2) samt Värmlandsbrigaden (IB 2). Bataljonen lyder direkt under Chefen Örebro- Värmlandsgruppen (ÖVG).

Värmlands östra hemvärnsbataljon består av:

• Bataljonsstab.
• Trossnäs hemvärnskompani.
• Värmlandsbergs hemvärnskompani.
• Värmlands hemvärnsinsatskompani.
• Älvdals hemvärnskompani
• Flyggrupp.
• Hemvärnets musikkår Värmland.
• Tingvalla hemvärnsungdom.

Sannaheds hemvärnsbataljon

Sannaheds hemvärnsbataljon har intresseområde som motsvarar hela Örebro län och lyder direkt under chefen för Örebro- Värmlandsgruppen (ÖVG).

Sannaheds hemvärnsbataljon består av:

• Bergslagskompaniet
• Grenadjärkompaniet (insatskompani)
• Kilsbergskompaniet
• Örebro hemvärnskompani
• Östra Nerike kompani

Hemvärnets musikkår

• Hemvärnets musikkår Guldsmedshyttan
• Hemvärnets musikkår Värmland

Värmlands regementes historia

Värmlands regemente, I 22 (1812-1939) och I 2 (1939-2000), fick sitt nya förbandsnummer 1939 efter att tidigare betecknats I 22. Regementet härstammar ursprungligen från fänikor som från mitten av 1500-talet sattes upp i Värmland och Dalsland, bl.a. Långe Bengts fänika från år 1551. 1626 bildades Närke-Värmlands regemente som var roterat med sju kompanier i Värmland och tre i Närke. 1812 delades regementet upp i Närkes regemente (I 21) och Värmlands regemente (I 22), som var roterat med åtta kompanier i Värmland. Värmlands regemente vapenövades först i Kristinehamn och Sunne, men från 1817 på Varpnäs mo, från 1834 på Trossnäs fält och flyttade 1913 till kaserner i Karlstad. Värmlands regemente ändrade beteckning 1939 till I 2 (övertog beteckning från Göta livgarde). Regementet var förlagt i Karlstad till och med 1994, då regementet genom försvarsbeslutet 1992 flyttade till Kristinehamn. Värmlands regemente tillsammans med Värmlandsbrigaden (IB 2) och försvarsområde (Fo 52) avvecklades 30 juni 2000. Värmlands regemente och försvarsområdets sista chef var överste Björn Tomtlund.

Livregementets grenadjärers historia

Livregementets grenadjärer, I 3 (1903-2000) 1791 fick ryttarna i Södermanland och Västmanland vid Livregementet till häst sitta av. Den uppkomna infanterienheten kallades från 1815 Livregementets grenadjärkår och vapenövades på Utnäs löt i Västmanland. 1812 delades det stora Närke-Värmlands regemente (anor från 1500-talet), varvid knektarna i Närke och östra Värmland bildade Närkes regemente (I 21). 1893 sammanslogs grenadjärkåren och Närkes regemente till Livregementet till fot (I 3), från 1904 Livregementets grenadjärer. Det vapenövades på Sannahed till 1912, då det kasernerades i Örebro. 1975 sammanslogs regementet med Örebro försvarsområde till försvarsområdesregemente (I 3/Fo 51). 1992 upphörde regementets grundutbildning tillsammans med dess två brigader, Livbrigaden (IB 3) och Närkebrigaden (IB 33), medan övrig verksamhet fortlevde. 2000 indrogs regementet och försvarsområdet. Livregementets grenadjärer och Örebro försvarsområdes sista chef var överste Christer Svensson.

Referenser

Skrift

• Kjellander, Rune (2000). Försvar i Örebro län - 1900-talet. ISBN 91-630-1777-6. 

Noter

1. ↑ Örebro-Värmlandsgruppen genomför direktutbildning 2010 Avläst 30 mars 2009

Externa länkar

• Örebro-Värmlandsgruppen
• Hemvärnsförband och musikkårer i Örebro- och Värmlandsgruppen
• Satsning på hemvärns- utbildning i Villingsberg från Nerikes Allehanda 2008-08-23