1620

	1620 - MDCXX; 404 år sedan
	År; 1617 \| 1618 \| 1619; 1620; 1621 \| 1622 \| 1623
	Årtionde; 1600-talet \| 1610-talet; 1620-talet; 1630-talet \| 1640-talet
	Århundrade; 1500-talet; 1600-talet; 1700-talet
	Årtusende; 1000-talet
	Året
	Födda \| Avlidna; Bildanden \| Upplösningar ;
	Svenskspråkiga länder
	; Sverige och Finland 1620;
Epok:; ; Stormaktstiden; ; 1611-1718; ; Nya tiden; ; 1523-1809	Regent:; ; Gustav II Adolf; ; kung ; 1611-1632;
Ärkebiskop:; ; Petrus Kenicius; ; 1609-1636	; Rikskansler:; ; Axel Oxenstierna; ; 1612-1654 ;
	Andra tideräkningar
Bahá'í-; kalendern	-224 – -223
Buddhistisk; kalender	2164
Nengō; (Japan)	Genna 6
Judisk; kalender	5380 – 5381
	Innehåll 1 Simon Ehne; 2 Simon Ehne; 3 Händelser; 4 Födda; 5 Avlidna;
Persisk kalender; (Iran och; Afganistan)	998 – 999
Sakakalendern; (Indien)	1542 – 1543
Thailändsk; solkalender	2163

Version från den 15 maj 2009 kl. 22.43 av Purbo T (Diskussion)

(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)

Texten från svenska Wikipedia

Händelser

28 juli - Den första ordinarie svenska postförbindelsen med utlandet öppnas mellan Hamburg och Stockholm över Danmark.
7 september - Söderhamn i Hälsingland och Nykarleby i Finland får stadsprivilegium.
29 oktober - Böhmiska trupper lider nederlag mot katolska ligans trupper i slaget vid Vita berget.
25 november - Efter förhandlingar mellan Axel Oxenstierna och kurfurstendömet Brandenburg gifter sig Gustav II Adolf med Maria Eleonora av Brandenburg. Bröllopet hålls i Kalmar och i samband med det anställs en rad utländska musiker och ett permanent hovkapell bildas.
Karl IX:s utomäktenskapliga son Carl Carlsson Gyllenhielm blir riksamiral.
Jakob De la Gardie blir ny svensk riksmarsk.
Utvandring från Sverige förbjuds, för att man inte skall förlora arbetskraftsresurser och utrikesresor kontrolleras därför noga.
Den övre roteringsgränsen på 60 år slopas för att öka antalet svenska soldater. Alla svenska män över 15 år är nu i princip underkastade rotering.
En ny skolordning antas enligt vilken det ska finnas tre skoltyper i Sverige: barnaskolor (drivna av socknarna och städerna), trivialskolor och gymnasier.
Den nederländske arkitekten Kasper Panten går i svensk tjänst. Han leder bland annat arbetet på Eskilstunahus slott och en ombyggnad av slottet Tre Kronor.