Tammerfors-Birkala flygplats

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Innehåll

Droger

Vad säger sveriges lag om doger (narkotika)? Dvs. Innehav, konsumption...Hur klassas drogerna? 194.52.67.34 (diskussion • bidrag) 13 oktober 2006 kl. 11.37 (CEST), Wikipediasignatur tillagd i efterhand.

Narkotika klassas av läkemedelsverket med stöd av internationella överenskommelser och narkotikastrafflagen, vilken också reglerar påföljder för olika grader av olaglig hantering av narkotika. LX (diskussion, bidrag) 13 oktober 2006 kl. 11.50 (CEST)

Vinyl och kassett

När slutade populärmusik på vinylskivor respektive kassettband att säljas allmänt i skivaffärerna i Sverige? (undantaget de dansband som ännu släpper kassettband)? J 1982 13 oktober 2006 kl. 14.28 (CEST)

(Detta är bara taget rakt ur minnet:) jag kommer ihåg att jag köpte min första CD-spelare år 1992, då höll man på och reade ut de sista LP-skivorna i musikaffärerna. Kassetterna minns jag att man sålde relativt mycket av så sent som 1996. MoЯsE 13 oktober 2006 kl. 14.36 (CEST)
December 1990 köpte jag min sista vinylskiva, Tomas Ledins Tillfälligheternas spel. Hösten 1990 - våren 1991 kan nog ses som en övergångsfas när alla nya album kom ut i både vinyl och CD. Thuresson 13 oktober 2006 kl. 15.29 (CEST)

Ekologi

Hur förklarar man mera utförligt för den aboitiska miljön i en skiktad sjö?

Du menar väl abiotisk? Ordet a-biotisk betyder icke biotisk. Har du tittat på artiklarna biotisk och abiotisk? Och vad menar du med utförlig förklaring?
En skiktad sjö saknar förmodligen impulser till cirkulation hos vattnet. Jag har hittat några artiklar åt dej som bland mycket annat också nämner cirkulation, och ibland också vad som driver cirkulationen. Någon beskrivning av motsatsen icke-cirkulation hittar jag inte. Men se Termohalin cirkulation, Uppvällning, Hav, Rocksjön, Ekmanspiral, och lycka till med fortsatt letande. / Mkh 18 oktober 2006 kl. 00.11 (CEST)

Ekologi igen

Vad karaktäriserar en podsol respektive en brunjord beträffande pH, mineralnäring och nedbrytare?

Se respektive sida. Farejobaldo?! 16 oktober 2006 kl. 20.14 (CEST)

Luften

Hur kan man skilja isär luften den består av? alltså låt oss säga kväve och syre gaser! Tack för ett enkel svar! 'Witold

Det finns flera sätt. Jag känner inte till hur man i praktiken gör (vilket också beror på ekonomiska faktorer), men en teoretisk enkel metod är att kyla ner luften; då kommer syrgasen att kondensera till flytande tillstånd vid −183 ℃, medan kvävet inte kommer att kondensera förrän vid −196 ℃. --Andreas Rejbrand 17 oktober 2006 kl. 16.05 (CEST)

Hey Baberiba

Varifrån kommer uttrycket Hey Baberiba, som gett namn åt tv-programmet? /Yvwv [y'vov] 17 oktober 2006 kl. 20.52 (CEST)

Låten med samma namn, gissar jag. Lite Google-sökningar ger att det är en swinglåt från 1930-talet av Lionel Hampton och Curley Hamner. —CÆSAR 17 oktober 2006 kl. 21.09 (CEST)
Den engelska låtttiteln var Hey! Ba-Ba-Re-Bop som i den svenska versionen blev Heybaberiba, text:Bosse Carlgren Framfört av Friden Kilowatt & Rivaler med Burken
Finns ju även mycket populär en svensk låt som "Burken" brukade sjunga. Kommer inte ihåg hans riktiga namn.
Men google fixade det :) Leif Björklund.--JonasJH 30 oktober 2006 kl. 21.01 (CET)
Det är ett exempel på Scatsång, vilket det tydligen finns en artikel om. :) (Hmm, borde den inte nämna Alice Babs? Hon torde ju ha varit Svensk mästarinna på det. --130.237.179.166 3 november 2006 kl. 01.34 (CET)

Råvara

Vad är de danska fartygens råvara?

Kan du utveckla frågan lite? Det är svårt att veta vad du menar. --MoЯsE 20 oktober 2006 kl. 09.23 (CEST)

tidsräkning

När började vi räkna år och dagar med de datum som nu gäller?

Den Gregorianska kalendern infördes i katolska länder år 1582 av påven Gregorius XIII och infördes i Sverige 1753.--MoЯsE 20 oktober 2006 kl. 09.21 (CEST)

Marie Curie Nobelpriset i Kemi

Jag undrar vad Marie Curie fick pris för i Kemin och var kan jag hitta mer fakta om det? Vilken år fick hon priset?

/ Julia

Hej Julia, hon fick nobelpriset i kemi år 1911 för sin upptäckt och isolation av rent radium (hon hade även fått nobelpriset i fysik redan 1903) Hennes make vann även priset (fysik, 1903) och likaså hennes dotter (kemi, 1935). Här hittade jag en bra internetsida om henne med mycket fakta webbsidan. MoЯsE 22 oktober 2006 kl. 16.01 (CEST)
Det står förstås också en del om Marie Curie på Wikipedia. /Essin 26 oktober 2006 kl. 04.32 (CEST)

ultra-elliptiska funktioner

Är det någon som kan förklara vad ultra-elliptiska funtioner är för något. Jag behöver det till ett skolarbete och jag tror att det var Charles Hermite som "uppfann" dem.

Det var en riktigt knepig fråga. Elliptiska funktioner har jag hört talas om, men inte ens om man söker i de biblioteksdatabaser som jag har tillgång till (Uppsala universitet och McGill University) hittar man särskilt mycket. Det enda substantiella jag fick tag på var att Sofia Kovalevskaja arbetade med dem, men det kanske var därför du frågade? I brist på bättre får väl frågan skickas vidare till vår engelska motsvarighet. Lycka till i sökandet! /Essin 26 oktober 2006 kl. 04.32 (CEST)


Du menar inte möjligen superelliptiska? I så fall finns ganska mycket om du söker på "superellipse" eller "superellips" eller titta på http://en.wikipedia.org/wiki/Superellipse .Sjö 8 november 2006 kl. 15.36 (CET)
Om superellips finns det artikel också på danska http://da.wikipedia.org/wiki/Superellipse / mvh Mkh 13 november 2006 kl. 23.02 (CET)


Nej jag menar verkligen ultra-elliptiska funktioner. Jag har fortfarande inte blivit klok på vad det betyder tyvärr.Men jag vill ändå tacka er som försökt hjälpa mej.

Ugglan visar att Charles Hermite faktiskt jobbade med de ultra-elliptiska funktionerna i sin ungdom, men att de då redan var kända. Kanske kan Merrifields resonemang på sidan 57 i Royal Society 1862 ge en ledtråd./Johan Jönsson 24 november 2006 kl. 20.07 (CET)
Denna arXiv-artikel nämner ultraelliptiska funktioner som "hyperelliptic functions of the genus two curve". Vet inte om det hjälper någon att reda ut saken, [1] nämner också något om "ultraelliptiska funktioner" som dock Jacobi ville namnge som "Abelska transcendenter": jag har däremot ingen aning om det är samma funktioner som Hermite et.al. sysslade med... \Mike 28 november 2006 kl. 00.04 (CET)


Det verkar ju som om vi kommit en liten bit på vägen, men för att få ett verkligt utömmande svar ska du nog Fråga Lund] istället för oss på Wikipedia. De är antagligen kompetentare... TERdON 28 november 2006 kl. 00.53 (CET)

Elkemi

hur funkar ett batteri

Se Elektrokemisk cell Zman 25 oktober 2006 kl. 20.10 (CEST)

Sverigeambassadörer i Washington

Vem/vilka var Sveriges ambassadör/er i Washington 1989-1992? Samt vilken var den förste ambassadören och vilket år? /Slartibartfast 27 oktober 2006 kl. 03.57 (CEST)

Knepigt jag har hittat olika uppgifter. Enligt GP var Wilhelm Wachtmeister ambassadör i Washington fram till han pensionerades 1997. [2]. Men det stämmer väl inte? Det här är kanske en fråga som bör vidarebefodras till UD.Mason 28 oktober 2006 kl. 14.04 (CEST)
Enligt Nationalencyklopedin (PC-upplaga 1998) hette ambassadören i Washington 1989 - 1994 Anders Thunborg. Samma källa redovisar ingen svensk Washingtonambassadör tidigare än Erik Boheman, 1948 - 1958. För Wilhelm Wachtmeister uppges åren 1974 - 1989. / mvh Mkh 30 oktober 2006 kl. 14.30 (CET)
Sverige var bland dom allra första länderna som erkände (1783) det självständiga USA, se Aftonbladet. Så det bör ha funnits svenska diplomater i Washington länge, dock troligen ingen ambassadör före Boheman,/ mvh Mkh 24 november 2006 kl. 23.51 (CET)

Grisekno???

På engelska wikipedia finns en artikel med namnet en:Grisekno. Kan någon insatt i biologi el. liknande bekräfta att det verkligen finns en sorts gris med det namnet. Den svenska artikeln Grisekno är enbart redirect till Griseknoen, en gris som medverkar i filmen Emil och griseknoen efter Astrid Lindgrens bok. jordgubbe 29 oktober 2006 kl. 21.18 (CET)

Det här verkar stort - Google ger 337 träff för Grisekno och 29200 träff för Griseknoen ! / Mkh 31 oktober 2006 kl. 01.02 (CET)
Låter suspekt, jag har aldrig hört om någon ras med namnet Grisekno (se bl.a. här). Det kan dock vara något dialektalt ellr smeknamn. Vill någon kontakta Sverges lantbruksuniversitet? MoЯsE 31 oktober 2006 kl. 07.39 (CET)
Varför leta efter en litterär gris hos svinfarmarna? Är det ingen som har forskat i Lönnebergaböckerna? Den första bör (enligt http://websok.libris.kb.se/websearch/form) vara "Emil i Lönneberga" från 1963. Där kanske Astrid Lindgren själv kommenterar namnet; kan det vara en småländsk dialektform för "griskulting"?
En annan misstänkt sak -- wikiartikeln en:Grisekno installerades dagen efter första april 2006 ! / Mkh 31 oktober 2006 kl. 10.13 (CET)
efter att ha granskat artikelskaparens övriga bidrag (enbart förfalskande av fakta) så är jag övertygad om att det är en skämtartikel. Jag har bett att den skall raderas från enwiki. MoЯsE 31 oktober 2006 kl. 10.34 (CET)
Visst är det väl smålandsdialekt?. En liten gris är en grise-kno, bestämd form grise-knoen. E-et uttrycker dialektalt något slags samhörighet, en "possesiv", jämför det rikssvenska soptunna som i Göteborg kallas sopetunna.  Men man ska nog inte tolka ordet som gris-ekno, då hamnar man fel. / 82.182.149.179 20 november 2006 kl. 02.12 (CET)
-e- i sammansättningar finns väl även i rikssvenska, jag tänker på ord som "skatteverk" eller "lånebok"? \Mike 20 november 2006 kl. 02.39 (CET)
Helt off topic, men angående ovanstående så ja, det gör det ju. Vet inte om det beror på något annat grammatiskt, men annars kan det ju ha rötterna i just den dialektala regeln. Även om huvuddelen av rikssvenskan kommer från huvudstadsområdet och uppsvenskan (heter det så?) så har faktiskt vissa ord och mönster blivit vedertagna från andra delar av landet, såvitt jag hört. --Flinga 22 november 2006 kl. 04.33 (CET)

 ??

hur gamal är kelly clarkson? när föddes ho?vem är hennes idol?vad är hennes favo djur?vad heter hennes föreldrar?har hon syskon isåfall hur gamla är dom och när föddes dom och vad heter dom?hur många skivor hon har gjort?hur många pojk vänner har hon haft?har hon en pojk vän nu? vad heter han?hur gamal är han?

Se Kelly Clarkson /Pralin 1 november 2006 kl. 13.58 (CET)

Dataspråk

Vad blir datatillbehöret mus i plural? en mus flera möss???

Svar: Möss eller datormöss enl. SAOL --Rosp 3 november 2006 kl. 09.08 (CET)
Musar var annars inte ovanligt för säg femton–tjugo år sedan. Jämför smörgås/smörgåsar. Däremot har det alltid hetat datortillbehör ;-) —CÆSAR 3 november 2006 kl. 08.55 (CET)

Serafimerorden och Ceauşescu

Sant eller falskt: Blev Nicolae Ceauşescu riddare av Serafimerorden vid hans statsbesök 1980 eller inte? Det verkar ha upprepats här och där (oftast i samma mening som ordet "skämmas"), men det verkar ont om specifika detaljer, vilket gör det lite suspekt. Å andra sidan fick han visst den danska Elefantorden, något som verkar mer välbelagt i och med att de drog in den 1989. Anledningen till min skepsis är att jag har för mig att jag förut såg ett program om Ceauşescu där det tvärtom sades att Ceauşescu eller den Rumänska pressen hade hävdat att han fått den (möjligtvis p.g.a. ett ärligt(?) missförstånd att den följde automatiskt med ett statsbesök), men det är ju långtifrån samma sak som att faktiskt ha fått det (se bara vad de skriver om Kim Jong Il). Söka på nätet verkar bara ge opinionsstycken där det används som debattillhygge, men inga hårda fakta annat än att det var statsbesöket i November 1980 som skulle ha varit tillfället. Men argumenteringarna är lustiga! Det är vänsterns fel för att det var en kommunistdiktator, men högerns fel för att det var en högerregering då. Så alla parter kanske vore gladast om det ändå vore sant. Men är det? Någon som har en tillförlitlig källa? --130.237.179.166 3 november 2006 kl. 02.52 (CET)


Under sitt Sverigebesök 1980 tilldelades han därför svenska Serafimerorden av kung Carl Gustaf, och bjöds på galaföreställning på Operan av dåvarande statsministern, Thorbjörn Fälldin.Källa:[3] Wolfmann 5 november 2006 kl. 16.08 (CET)

Går det att ändra en bouppteckning?

För sex år sedan gjordes en bouppteckning där jag var lite inblandad. Om man så här långt efteråt kommer på att dödsboet måste ha förfogat över en hel del slantar som bara "har kommit bort", går det att någonsin få rätsida på sådant, eller har alla tåg gått, undrar stor vän av rättvisa.

Wikipedia kan inte ge några seriösa råd när det gäller juridik så jag råder dig att ta kontakt med en advokat. Ärvdabalken har regler om bouppteckning och så kallad tilläggsbouppteckning:
Ärvdabalken, kap 20, §10: "Blir en ny tillgång eller skuld känd efter det att bouppteckning har förrättats eller upptäcks annan felaktighet i bouppteckningen, skall tilläggsbouppteckning innehållande tillägg eller rättelse förrättas inom en månad.". Thuresson 5 november 2006 kl. 12.15 (CET)

"Cargo cults", vad heter det på svenska?

Svenska wikipedia saknar en artikel om fenomenet en:cargo cults. Är det någon som vet vad detta heter på svenska? Entheta 6 november 2006 kl. 21.47 (CET)

"Cargokulter". Se till exempel [4].
andejons 6 november 2006 kl. 22.00 (CET)
Tack Entheta 6 november 2006 kl. 22.07 (CET)
Det finns en helt annan användning av ordet cargo. Jared Diamond refererar i sin bok Guns, Germs, and Steel hur "cargo" används på Nya Guinea för att beskriva den vite mannens barlast av tekniska prylar. "Why is it that you white people developed so much cargo and brought it to New Guinea, but we black people had little cargo of our own?" / mvh Mkh 10 november 2006 kl. 01.21 (CET)

Ryggmärgen

Hej! Jag har en fråga om ryggmärgen. -Vad innehåller ryggmärgen? svara snarast! Jag har prov på fredag så jag måste jobba! Tack på förhand!

mvh plugghästen Kanske det här kan hjälpa?[5] /Augustus 7 november 2006 kl. 19.15 (CET)

Svaret är nervceller. Det finns även en kanal inne i ryggmärgen som kallas för centralkanalen. Den innehåller cerebrospinalvätska. /Oxygen 7 november 2006 kl. 20.29 (CET)

Tack

Tack för svaret på "Vilka delar består ryggmärgen av?" Tack Tack! Mch En tacksam Tjej

Eller jag menar "vad innehåller ryggmärgen?" tack igen!

Jordbruksföretag?

Finns det någon definition för vad som klassas som ett jordbruksföretag?

Enligt "United Nations Food and Agriculture Organization" är ett jordbruksföretag "is simply a basic unit for agricultural production". Med andra ord på svenska exempelvis bondgård. Heter agricultural holding på engelska. --Primus motor 19 november 2006 kl. 00.39 (CET)

nötväcka?

har i trädgården ett fågelbord som ofta besöks av nötväckor, har vid flera tillfällen haft en nötväcka som hänger uppochner som i trans, tror jämt att den fastnat. går då ut för att se, kan gå ända intill då är det som den vaknar ur sin trans. hittar inget om detta i fågelböcker,vad är det? Anita 62.20.240.172 (diskussion • bidrag) 8 november 2006 kl. 15.06, Wikipediasignatur tillagd i efterhand.

På nynorsk Wiki kan man läsa om nötväckans norska släkting Spettmeis - Spettmeisa er også den største treakrobaten av alle fuglar. Han er den einaste som er i stand til å faktisk klatre nedover bratte trestammar utan problem. Så med den förmågan ska väl läget uppochner inte vara så svår. / mvh Mkh 8 november 2006 kl. 19.24 (CET)
Inte är väl Spettmeisen nötväckans norska släkting? Som jag förstår lite läsning av de svenska och danska artiklarna om nötväckan är det helt enkelt det norska ordet för samma fågelart. /dcastor 10 november 2006 kl. 02.12 (CET)

Medicin

Om en tjej lider har den så kallade membranous hymen, vad kan man göra för att undvika kirurgi och om det inte går så hur går detta tillväga ? hur långt tid tar det ? anestesia ? narkos ??

Wikipedia ger inte medicinska råd, se Rilpedia:Medicinskt förbehåll. Du bör fråga din doktor. /Oxygen 9 november 2006 kl. 08.26 (CET)

Finfish

Finns det någon översättning till svenskan för det engelska ordet finfish?

Jag tror vi använder samma term.Wolfmann 13 november 2006 kl. 22.13 (CET)


Tack så mycket för svaret!

fråga om Irland

vad e det för djur man oftast brukar se i Irland???vill gärna ha svar fort;)

e la får. Om det är vilda djur du tänker på kan du ta en titt på den engelska artikeln: en:List of Irish Mammals /Johan Jönsson 13 november 2006 kl. 21.48 (CET)

Växtnamn

Jag skulle vara tacksam om någon kan tala om för mig vad "native vascular taxa" är för slags växtlighet.

native=inhemsk; vascular avser en viss växttyp så som ormbunke (en:Vascular plant); taxa avser art eller släkte. Alltså menas en inhemsk växtart liknande en ormbunke, en rätt almän beskrivning alltså./Johan Jönsson 13 november 2006 kl. 21.52 (CET)
'Taxa' är en flertalsform; entalsformen är 'taxon'. Om ursprungstexten är korrekt, så bör man hellre översätta med arter eller släkten.--Jörgen B 13 november 2006 kl. 23.58 (CET)


Tack, jag är jättenöjd med svaret.

Jag undrar om inte kärlväxter är den rätta översättningen? / mvh Mkh 23 november 2006 kl. 10.06 (CET)

Assembler

Hej alla glada. Jag håller just på att lära mig assembler, och undrar var ajg kan finna en lista över avbrottskoder (liknande den här fast mer utförlig). Tack på förhand. 217.209.101.155 14 november 2006 kl. 16.37 (CET)

Kan detta vara till hjälp? (osäker) --MoЯsE 14 november 2006 kl. 16.45 (CET)
Japp! Följde länken "list of supported interrupts" så hittade jag precis vad jag sökte. Tackar! 217.209.101.155 14 november 2006 kl. 17.12 (CET)

Översättning från engelskan.

Kan någon vänlig person tala om hur man bäst översätter dessa ord - "areally scoured". Kan nämna att stycket orden finns i handlar om geologi till största delen. 213.64.69.132 (diskussion • bidrag) 15 november 2006 kl. 17.31 (CET), Wikipediasignatur tillagd i efterhand.

"Området genomsökt" kanske, det skulle vara enklare om man såg sammanhanget, d.v.s. meningen. MoЯsE 15 november 2006 kl. 17.58 (CET)
Om det finns någon svensk fackterm för detta överlåter jag åt en geolog att svara på, men det handlar om ett område (area) som "skrubbats" (scoured) rent. Gissningsvis handlar det om mark som blivit barskrapad av inlandsis eller en glaciär. LX (diskussion, bidrag) 15 november 2006 kl. 18.07 (CET)
.Lexikon tycks ge två nyanser för scour, dels skrubba-rengöring, dels svepaöver-helaytan. / mvh Mkh 17 november 2006 kl. 15.22 (CET)


Tack alla ni som svarade, nu kan jag se vad som verkar troligast i sammanhanget.

Lucia?

hej....Jag skule veta lite mer om Lucia ..... vad är historien bakom Lucia......?

vem var Lucia? var kan jag få fram information? på denna måndag ,jag ska göra en redovisning i skola ....

Tack i förväg

Hej. Läs Lucia.--JonasJH 16 november 2006 kl. 17.31 (CET)

Irak

Vad hette landet Irak förut --Skata 16 november 2006 kl. 19.11 (signatur tillagd av —CÆSAR)

Jag vet inte om det har haft ett tidigare namn, men där Irak ligger i dag har också Mesopotamien och Babylonien legat. —CÆSAR 16 november 2006 kl. 19.39 (CET)
Mesopotamien är i grunden en geografisk beteckning; den kommer från grekiskan och betyder ungefär mellanflodslandet (det vill säga 'Landet mellan floderna Eufrat och Tigris). Se gärna artikeln Forntida Mesopotamien för områdets äldsta historia! Århundradena närmast innan Irak skapades som en avskild stat var det en del av det Osmanska riket (det 'gamla Turkiet', som var mycket större än det nuvarande). Under första världskriget uppmuntrade engelskmän och franskmän arabnationalismen; och efter detta krig delades de arabiskdominerade områdena upp. Irak var först ett brittiskt mandat, men fick 1932 en till att börja med begränsad självständighet; se Irak#Historia. Jörgen B 16 november 2006 kl. 21.21 (CET)



aralsjön

Vilka mineraler utvinns i uzbekistan

Uzbekistan har stigit fram som en av de intressantare mineralmarknaderna idag eftersom mineraltillgångarna till stor del inte är utvunna och världsmarknadspriserna är mycket höga för tillfället. Näst Ryssland är Uzbekistan den största producenten av guld inom de forna Sovjetstaterna, dessutom har man stora tillgångar av uran, koppar, bly, zink, silver, molybden, scheelit, kol och övriga industrimetaller. MoЯsE 20 november 2006 kl. 17.20 (CET)

Grekisk påsk ?

Jag tycker att Wikipedia saknar faktaupplysningar om den grekisk-ortodoxa kyrkans religiösa högtider. Man använder den Julianska kalendern som går i ökande otakt med den påveinförda Gregorianska kalendern. Det har följder för t.ex. påskens placering, som ju är kopplad till månen och vårdagjämningen. Den som turistar i Grekland behöver hålla reda på hur det t.ex. ligger till med påsken.
Det finns många artiklar om Tid och Kalendrar och Påsk och Högtider och År och hur dessa tillämpas. Men specialfallen för olika "öst-kristna" länder saknas. Om det finns (eller skrivs) någon artikel, med det som jag efterlyser, bör den länkas till de befintliga tid- och kalenderartiklarna. / mvh Mkh 23 november 2006 kl. 01.00 (CET)

Är du kapabel att åstadkomma dessa artiklar själv? Jag är rädd att kunskaper om ortodoxa kyrkans olika varianter annars inte är alltför utbredd bland svensktalande. // habj 23 november 2006 kl. 01.52 (CET)
Nä, jag är inte kapabel själv - det var därför jag skrev inlägget härovan. Wiki har visserligen fördelen att kunna växa från ganska små och korta artiklar. Men någon måste ju börja. Och då behövs "den rätta" rubriken för att dra till sig "de övriga, som kan det här". Inte ens den rubriken känner jag mig kapabel till... / mvh Mkh 23 november 2006 kl. 09.48 (CET)
Att skriva om grekisk-ortodoxa högtider i grekisk-ortodoxa kyrkan vore kanske en början? Sen kan man kanske bryta ut det hela till grekisk-ortodoxa högtider? /Grillo 23 november 2006 kl. 22.27 (CET)
Oj, vilken usel artikel! Till att börja med kan vi ju utöka den, förslagsvis med hjälp av en:Church of Greece. Eller är det samma sak som Ortodoxa kyrkan? Det känns som att de artiklarna är lite kaotiskt upplagda... Någon kunnig skulle nog behöva gå igenom dem. /Grillo 23 november 2006 kl. 22.32 (CET)

Kloroform

Flyttad från WP:WF --Rosp 27 november 2006 kl. 10.10 (CET)

Hur länge kan man söva en person med hjälp av kloroform? 82.209.175.91 (diskussion • bidrag) , Wikipediasignatur tillagd i efterhand.

Euro

Flyttad från Rilpedia:Wikipediafrågor.

Hur mycket är 1 euro värt i svenska kronor? 217.25.240.165 (diskussion • bidrag) 27 november 2006 kl. 16.16 (CET), Wikipediasignatur tillagd i efterhand.

Aktuell valutakurs hittas exempelvis på valuta.se. LX (diskussion, bidrag) 27 november 2006 kl. 16.59 (CET)

Kasuarer

hej ! Jag ska hålla ett föredrag om klassen om Kasuarer så jag behöver lite hjälp. Jag skulle vilja veta vad äter djuret hur får det tag i födan hur får det tag i vätska hur ser familjeförhållandena ut (lever i flock par ensam) hur det föder sina ungar hur tar det sig fram fiender Och något annat specilelt Tack för hjälpen /Oscar C

Har du läst artikeln om Kasuarer? —CÆSAR 29 november 2006 kl. 21.05 (CET)

Blodgruppers arvgång - genotyp.

Jag har blodgrupp B. Är det möjligt genom att analysera mitt blod alt. läsa mitt DNA att fastställa huruvida min far - som inte längre lever - hade blodgrupp BB (homzygot) dvs. hans båda föräldrar hade båda blodgrupp B eller blodgrupp BO (heterozygot) dvs en föräldrer hade B och den andre O.

Om min far skulle ha haft BB visar min undersökning bl.a. genom " punnett square " analys att mina föräldrars samtliga barn måste ha B som blodgrupp. ( min mor hade blodgrupp O ).

En angelägen fråga för mig.

Ivar.

Nej, du kan inte komma fram till vad din far hade för blodgrupp genom att analysera ditt eget blod, eftersom du själv enbart till hälften är bärare av din faders arvsmassa. Vanligtvis fastställer man inte blodgruppstillhörighet genom att analysera DNA utan genom att testa huruvida blodkroppar reagerar med särskilda antikroppar mot ytantigen. /Oxygen 2 december 2006 kl. 00.43 (CET)

Ekologi - Jord

Vad är utmärkande för podsoljord? (frågan ställd av 62.20.182.96 den 3 december 2006 kl. 20.43)

Har du tittat på Podsol ? / mvh Mkh 3 december 2006 kl. 21.28 (CET)

När?

När kommer jorden gå under, hur?

Om inte människan gör något sattyg i förväg, så kommer vi att få se solen bli gammal och svälla upp. Om kanske 8 miljarder år. Se vidare Solen#Solens_ålder_och_framtid. / mvh Mkh 6 december 2006 kl. 18.16 (CET)
Solen kan finnas kvar 8 miljarder år till men inte i nuvarande form. Solen förlorar kontinuerligt massa och därmed gravitationskraft och kommer därför att om 4-5 miljarder år att expandera till en röd jättestjärna som kommer att sträcka sig ut till ungefär Mars bana. Jorden kommer då att tillsammans med de inre planeterna att ingå i solen och därmed upphöra att existera som himlakroppar.--Rosp 7 december 2006 kl. 09.03 (CET)

Lika?

Frågan hitflyttad från Diskussion:Buddhism habj 6 december 2006 kl. 11.44 (CET)

Jag tycker personligen att Hinduism och buddhism är två stycken färgstarka religioner som båda är bra båda liknar varandra och det är bra regler. men vad är det för skilnader? förutom att budda är människa och är bara en "upplyst" medans hinduismen har en massa gudar?

så vad finns det för skilnader?

M.V.H. /Cxw

Söker konstnären Åke Lindwall.

Hej alla konstkännare och även Ni andra som är insatta i målare, kända som okända. Jag har en tavla från 1950. Målad av Åke Lindwall 1950. Motivet är en Jåkare, stående på en snöbeklädd kulle ovanför ett Rävahie. På kullens slutning ligger en annan medhjälpare plus en hund. Kan någon trevlig människa hjälpa mig med att tala om var och när Åke Lindwall jobba med måleri. Tavlan är i olja. Tacksam för svar Börje Lörnstam, Hässleholm

Människans hårväxt

Människan har jämfört med andra primater inte mycket hår på kroppen, men på hjässan har vi hår som kan bli väldigt långt. Har detta fyllt någon funktion i evolutionen? Engelska Wikipedia skriver i artikeln en:hair att "anthropologists speculate that the functional significance of long head hair may be adornment". Finns det andra tänkbara förklaringar eller är den spekulationen den troligaste?/Nicke L 6 december 2006 kl. 12.36 (CET)

Människan (oavsett kön och "ras") har ungefär lika många hårsäckar per ytenhet som alla andra däggdjur. Det som skiljer sig är hårstrånas längd, tjocklek och färg. Hårets funktion är ibland ganska uppenbart: kontroll av kroppstemperatur, kontroll av skenbar kroppsform (reta en katt för att se ett tydligt exempel), stötdämpare, etc.
Människan är rätt unik i sin extrema variation av hårväxt. Ungefär halva populationen har en mycket grov ansiktsbehåring, medan andra halvan har en väldigt tunn sådan. En betydande del av den ansiktsbehårade delen av populationen är genetiskt programmerad att fullständigt fälla skalphåren vid en viss ålder. (Och tro mig på mitt ord: detta är inte särskilt praktiskt, ens här i den Höga Nord där solen sällan steker så farligt hårt! Bränd flint är ett existerande problem.)
Alla däggdjur har också en genetiskt förutbestämd hårlängd. Varje hårsäck har perioder av tillväxt, vila och omstart. Under en individs liv, så växer många hårstrån ur varje hårsäck, ett strå efter det andra. Människan är ganska unik i det att hon verkar sakna en maxlängd för vissa hårstrån. Vi kan odla höftlångt hår eller navellångt skägg, men en vuxen schimpans (eller katt eller koala eller knubbsäl) ser alltid välansad ut i alla delar. Av genetiska skäl finns inga hippie-schimpanser.
Det är svårt se en förklaring till detta i termer av anpassning. Men varför borde en sådan förklaring överhuvudtaget finnas? Det finns goda skäl att säga att dagens moderna människa är sämre anpassad för upprätt gång än Homo erectus en gång var. Våra bredare bäcken ger en större belastning på både knän och ländryggar. Evolutionärt sett har vi offrat delar av den upprätta gången för att kunna födas med en större hjärna. Kanske. Det låter som en ganska rimlig förklaring, men hur kan den testas? Vi kan se vad som har skett, men vi kan inte (ännu) se riktigt varför det skedde. Offrandet av upprätt gång för stor hjärna är den bästa hypotes vi har, men det är också allt.
Vi vet, från embryologiska studier av många däggdjursarter, att ansiktets och framhjärnans utveckling är intimt sammanbundna. Harmynthet och frontallobsskador är inte bara starkt korrelerade, utan orsaksmässigt närstående. Det kan (och här spekulerar jag vilt) kanske vara så att de system som styr hjärnans storlek, form och funktion även påverkar hårtillväxten. Det kan ha varit evolutionärt fördelaktigt att offra ludenhet för smarthet. Inte heller det kan vi undersöka, så det blir inte mer än en bra gissning.
Sammanfattningingvis: Hypoteserna om människans behåring är inte testbara idag. Könssignalhypotesen är den bästa vi har, och det bästa argumentet för den är: "Kan du komma på nåt bättre själv då?"
(Allt ovanstående är plockat ur spillrorna av mitt minnes ruiner och bör tas med vederbörliga nypor salt) //Wasell 6 december 2006 kl. 15.38 (CET)
Lång hårväxt ? Det finns en kontroversiell hypotes som den brittiska författaren Elaine_Morgan 1972 framförde i boken Kvinnans nedkomst ISBN 91-37-05226-8, på engelska The descent of woman. Enligt Morgan kan det under de senaste årmiljonerna ha funnits en primatgrupp som, pga klimatändringar, tvangs leva vid oceanens strand. Härur skulle en "vattenapa" ha utvecklats. En vattenapa som t.ex. letar efter föda längs en långgrund strand har fördel av långt hår där ungarna kan hålla sig fast medan mamman sköter matinsamlingen. Sedan blev det klimatändring igen och vattenapan flyttade upp på fasta land igen, och utvecklades till Homo Sapiens.
Morgan har förstås åtskilliga argument för hypotesen, för många och för långa att räkna upp här. Somliga argument är bestickande, andra häftigt avsågade av vetenskapen. Hypoteserna är svåra att bevisa. Morgan ger sig inte och har ytterligare en bok på svenska Vattenapan : en teori om människans utveckling (1983) ISBN 91-37-08212-4, på engelska The aquatic ape. Senaste engelska bok hos KunglBibl. är från 1999. Se vidare engelska wiki Aquatic_ape / mvh Mkh 6 december 2006 kl. 18.01 (CET)
Man kan lätt hitta argument för hypotesen att huvudhåret skulle kunna ha haft betydelse för spädbarns överlevnad - de nyföddas gripreflex, påståendet att gravida kvinnor ofta får kraftigare hårväxt... men även detta stöder inte vattenapehypotesen särskilt mycket. Även helt landlevande mödrar behövde samla föda eller förflytta sig. (Dessutom går det självklart också att samla motargument; varför finns så många krullhåriga människor, om ett långt och fast hår i sig vore så viktigt för överlevnaden?)--Jörgen B 6 december 2006 kl. 23.43 (CET)
Det var intressanta svar, tack så mycket!/Nicke L 7 december 2006 kl. 09.28 (CET)

varför ökar pulsen under arbete?

Varför ökar pulsen under arbete? 81.236.210.87 (diskussion • bidrag) , Wikipediasignatur tillagd i efterhand.

För att musklerna behöver mer syre, som finns i blodet som pumpas runt. Se artikeln puls.//Hannibal 7 december 2006 kl. 10.51 (CET)

Första världskriget

Vad menas med imperialism och hur kan det ha haft betydelse för första Världskriget?

hoppas att någon svarar //Virre

Kort sagt kan man säga att delar av första världskriget berodde på att vissa stater ville styra andra. Se artiklarna om imperialism och första världskriget.//Hannibal 7 december 2006 kl. 19.09 (CET)
Det finns flera olika teorier om orsakerna till första världskriget och enligt en teori har första världskriget sin grund i den nyimperialism som framträdde i slutet av 1800-talet, när flera europeiska länder på några år delade upp Afrika emellan sig. Teorier om den vite mannens överlägsenhet över de svarta utvecklades under 1890-talet och framåt till den anglosaxiska rasens överlägsenhet över tyskar. En intressant artikel om bakgrunden till första världskriget är en:Causes of World War I. Thuresson 9 december 2006 kl. 01.58 (CET)

Olja

Hur blir det olja? Och vad gör oljepumpen?

Se Petroleum.
Oljepumpen flyttar olja dit den behövs: från underjorden till oljebolaget, från tanken till oljebrännaren, från smörjoljesumpen till lagren i en maskin, .... / mvh Mkh 8 december 2006 kl. 00.59 (CET); Mkh 9 december 2006 kl. 01.28 (CET)

ömsesidig uppsägning

Vad exakt innebär ömsesidig uppsägning? Innebär det att det inte räcker med att ena parten säger upp avtalet?


Troligen är det så att ömsesidighet betyder att bägge måste vara eniga om att häva avtalet. Men det kan bero på hur avtalet är utformat.

Somliga avtal ska, för att vara giltiga, vara utformade på ett visst sätt. Se t ex Avtalslagen (skriven 1918). Vid tvist om avtalets innehåll gäller lagen, och juridisk expertis kan uttala sig om hur tvisten ska lösas.

Om man har gjort en överenskommelse, ett avtal, som inte följer lagens modell så kan det bli kärvare. Då gäller väl bara vad avtalets parter själva har kommit överens om.

Jag har läst någonstans att ett giltigt avtal ska innehålla minst 4 punkter

  1. Två personer som träffar avtal ska ha rätt att göra det. (Exvis: vara myndig, vara rättmätig ägare till ett föremål...)
  2. Överenskommelsen får inte bryta mot någon lag.
  3. Det ska preciseras vad A åtar sig, och vad B åtar sig. Det är bra om detta är skriftligt.
  4. Det ska finnas överenskommelse om hur tvist om avtalstolkning mellan A och B ska hanteras.

/ mvh Mkh 9 december 2006 kl. 01.26 (CET) , ej jurist

biologi

varför växer det blad på träden?

Trädens blad är nödvändiga för vad som kallas fotosyntes. Fotosyntesen gör så att koldioxid och vatten omvandlas till druvsocker, vilket sedan trädet använder som näring Jalla 10 december 2006 kl. 21.52 (CET)aaaaaa

Tänkande

(flyttad från Diskussion:Tänkande av skagedal... 11 december 2006 kl. 13.36 (CET))

Fråga: Spelar språket någon roll för hur fort man tänker? Om man har ett invecklat modersmål med långa ord krånglig grammatik, tänker man då långsammare än den som har ett enkelt och effektivt språk som modersmål? 148.2.192.140 (diskussion • bidrag) 11 december 2006 kl. 12.07, Wikipediasignatur tillagd i efterhand.

Saken är omstridd. Den sammanhänger också med frågan om hur litet eller mycket grammatik är inlärd eller medfödd. Enligt Sapir–Whorf-hypotesen skulle det verkligen vara en stor skillnad på vad olika personer tänker, beroende på de språk de talar. Anhängare av Noam Chomskys teori om generativ grammatik verkar ofta tycka att språket inte spelar så stor roll därför att alla språk har samma underliggande struktur och är rätt likvärda.
År 1955 skapade James Cooke Brown ett konstgjort språk, loglan, med en annorlunda grammatik, för att undersöka om folk som lärde sig det språket också började tänka annorlunda. Jag vet inte hans försök ledde till något definitivt resultat. (Du kan gärna följa länkarna, om du har lust. Det står dock mycket mer i de engelska artiklarna än i de svenska.)
Om grammatik spelar roll, så är det inte alls säkert att 'enklare' grammatik är mer effektivt. Jag misstänker att tvärtom man om man är van vid en 'krångligare' grammatik kan uttrycka saker snabbare. Har man till exempel många böjningsformer i ett språk, så kan man använda ett eller ett par böjda ord, i stället för en lång omskrivning med massor av ord. Ett av mina favoritexempel är det latinska uttrycket mutatis mutandis. Översatt till svenska blir det ungefär efter det att man har ändrat det som man bör ändra. Vilket tycker du verkar snabbast? --Jörgen B 11 december 2006 kl. 17.24 (CET)

Vem uppfann kulspetspennan?

Hej!

Jag undrar vem det var som uppfann kulspetspennan. Jag har fått en läxa om vem det var som uppfan helikoptern och kulspetspennan. Jag är ganskasäker på att det var Leornado da Vinci. Jag har läxan tills på torsdagen den 14 december. Jag undrar om ni kan svara på mitt brev så fort som möjligt! Jag undrar också om ni kan leta upp lite fakta om helikoptern och kulspetspennan, eler o ni inte vet nått så undrar jag om ni har någon sida där man kan få lite fakta... TACK i förväg!


Hälsningar // Valzone Citaku

Kulspetspenna. —CÆSAR 11 december 2006 kl. 18.38 (CET)
Helikopter#Historia och Igor Sikorsky, kort på svenska.
Utförligare på engelska Igor Sikorsky
Mölndals bibl. webbkatalog / mvh Mkh 13 december 2006 kl. 01.32 (CET)

Biologi

Varför ökar pulsen under arbete och ansträngningar?

Se rubrik Varför ökar pulsen under arbete? lite högre upp på denna sida.
:/ Mkh 14 december 2006 kl. 21.15 (CET)

Bästa betalda Victoria's secretmodellen

Hej , Jag undrar vem som är den högst betalda Victoria's Secret-modellen någonsin? Tacksam för svar :D

Det verkar vara Adriana Lima med 4,5 miljoner amerikanska dollar, se webbsida. Det kan dock vara möjligt att hon tjänade in pengar på andra modelluppdrag också. --´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸ ><((((º> MoЯsE 14 december 2006 kl. 23.41 (CET)

Ryggen/hamstring

Vilken inverkan har för korta hamstring på ryggen? har en läxaaa :P

Om du kan läsa engelska så verkar denna sida ge lite svar [6] --´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸ ><((((º> MoЯsE 14 december 2006 kl. 23.45 (CET)

Lava

Flyttad hit från Magmatisk differentiering av Mason 15 december 2006 kl. 20.43 (CET)

HEJ.....VET NÅGON HUR VARM LAVA ÄR?--Gabriel 217.198.145.38 15 december 2006 kl. 20.34 (CET)

Se artikeln Lava. Mason 15 december 2006 kl. 20.45 (CET)
Det beror lite på typen av lava (d.v.s. det smälta berget), den kan vara mellan 700° till 1 250°C.´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸ ><((((º> MoЯsE 15 december 2006 kl. 20.46 (CET)
... och som alltid med termodynamiken, det beror på trycket. Lava under jorden (dvs magma) kan vara het. Zman 15 december 2006 kl. 21.12 (CET)

Stand in for Mary Pickford

The daughter of my grandmothers brother was in the early 20`s a filmstar in Holywood and apeared as a stand in for Mary Pickford. Her maiden name was Helen Larsen, born in Norway and was given the actor name June Caprere. She later married a Hollywood director Harry Millard. Searching for my roots I would like to know how I can get information about her carier within the film , how to obtain pictures and if possible any decendants Chris Jacobsen Vattengatan 3 602 20 Norrkoping, Sweden E-mail: jaco60220@telia.com

See June Caprice / mvh Mkh 19 december 2006 kl. 01.17 (CET)

Söker citat från pianisten Jan Johansson

Jan Johansson ska, på tal om sina övningar med olika klanger, ha fällt ett yttrande om att "Det bör vara möjligt att slå an ett F-ackord så att lyssnaren bryter samman."

  • Är detta ett korrekt citat?
  • Eller är historien bara en skröna?

Mitt citat är "grumligt", så bokstaven "F" står här för den ton som Jan J. egentligen tänkte på. /mvh Mkh 18 december 2006 kl. 15.48 (CET)

Lackering av moped

Min femton-åriga son har tänkt måla om sin moped med sprayburkar.Mopedens flesta delar är av plast. Måste man använda plastfärg eller kan han grunda och sedan spraya med vanlig färg? I såfall vilken grundfärg skall användas? Vilken typ av spackel är lämpligast? Kan han avsluta arbetet med klarlack?

Tack på förhand Stefan Földes

Tala lämpligast med din lokala färghandlare och/eller med en billackerare. Riggwelter 20 december 2006 kl. 15.54 (CET)

Mat

Kan man frysa in leverpastej och/eller paté??

Ja. Det kan man. Men eftersom det är feta maträtter kan de inte ligga i frysen alltför länge - mat härsknar där också, även om det tar längre tid. Riggwelter 20 december 2006 kl. 15.51 (CET)

buddhism

i vilka delar/länder i västvärlden finns buddhism?

Om du menar i vilka länder finns det buddister, så är svaret i nästan alla, t.ex. i Sverige. Zman 20 december 2006 kl. 13.46 (CET)
World Buddhist Directory kanske kan ge svar. / Mkh 20 december 2006 kl. 19.42 (CET)

Översättning av Wikipedia

Är det tillåtet att ta en exempelvis engelsk wikipediasida som anses som korrekt, rätt och slätt översätta texten och ersätta en mycket sparsammare svensk artikel med resultatet?

Ja, det är det (det gäller alla språkversioner av Wikipedia) - men om den svenska, om än sparsamma texten, är korrekt och de fakta saknas i den översatta texten är det bra om man kompletterar med den. Riggwelter 20 december 2006 kl. 15.51 (CET)
Om man översätter en text från engelska Wikipedia måste man göra klart att det är en översättning och vilken artikel man har översatt. Thuresson 20 december 2006 kl. 15.53 (CET)

Encyklopedist eller?

flyttat från Bybrunnen av skagedal... 10 februari 2007 kl. 13.48 (CET)

Lexin är inte till hjälp, så jag frågar Er istället. Heter det encyclopedist, encyclopediskt, encyklopedist eller encyklopediskt? Nån som vet? Eller skall jag behöva skicka ett brev till Lars-Gunnar på vetenskapsradion? --Ezeu 12 januari 2007 kl. 23.44 (CET)

Dum fråga när jag tänker efter, men goa svar fick jag iallafall. --Ezeu 13 januari 2007 kl. 00.02 (CET)
Encyklopediskt, i analogi med "encyklopedi". /Grillo 12 januari 2007 kl. 23.46 (CET)
I betydelsen att något är av encyklopediskt intresse då. Sen kan man ju hävda att någon är encyklopedist (jämför monarkist), men det vore nog egen forskning :) /Grillo 12 januari 2007 kl. 23.47 (CET)
Encyklopedisterna var ju de som skrev den stora franska encyklopedin, så det kanske man skulle kalla de som skriver på svenskspråkiga Wikipedia också? //Essin 12 januari 2007 kl. 23.52 (CET)
Då är vi alla faktiskt encyklopedister. Ser nog bra ut på CVt. --Ezeu 13 januari 2007 kl. 00.23 (CET)
Hehe, jag det ser ju iaf snyggare ut på CV:t än "Wikipedister". /Wikigron 13 januari 2007 kl. 02.32 (CET)
Personliga verktyg