Storsjön
Från Rilpedia
- Artiklar om andra sjöar som heter Storsjön hittas på Storsjön (olika betydelser).
| Storsjön | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
 |
|||||||||
|
|||||||||
| Basfakta | |||||||||
| Geografiska koordinater: | 63° 08′ N, 14° 40′ O | ||||||||
| Höjd över havet | 292 meter | ||||||||
| Yta | 464 kvadratkilometer | ||||||||
| Maximal längd | 70 kilometer | ||||||||
| Maximal bredd | 25 kilometer | ||||||||
| Volym | 8.02 kubikkilometer | ||||||||
| Strandlinje | 630 kilometer | ||||||||
| Största djup | 74 meter | ||||||||
| Medeldjup | 17,3 meter | ||||||||
 |
|||||||||
Storsjön (IPA: /ˈstuːˌʂœn/ ) är en insjö i centrala Jämtland med en area på 464 kvadratkilometer. Den ligger i Indalsälvens vattensystem och är till ytan Sveriges femte största sjö. Storsjön är även landets fjärde största regleringsmagasin med en reglerbar volym på 1 250 miljoner kubikmeter, samt den största sjön inom ett enda län.
Storsjön ligger i ett tättbefolkat område som kallas för Storsjöbygden, en kulturbygd som också är relativt bördig. Trots detta är sjön mycket näringsfattig och den har även klarat sig bra från föroreningar, och vattnet är således klart och faktiskt ganska rent. Den kalkrika jordmånen ger även sjön ett naturligt försvar mot försurning. Sjön grenar sig i flera långsträckta och breda vikar som Myrviken, Bergsviken, Brunfloviken och så vidare. Storsjön har också många olika sund som Östersundet, Vallsundet, Sannsundet och Rödösundet.
Storsjöbygden och Storsjön beskrivs ibland som en oas i vildmarken, omgiven av höga fjäll i väster och stora skogsområden i öster. Det mytomspunna Storsjöodjuret tros finnas i sjön.
Båttrafiken på Storsjön är väl utbredd och sjön används även i stor omfattning till rekreation och fiske, såväl på vintern som på sommaren. Som en av de största sjöarna i Sverige är det fritt att fiska med handredskap från land och brygga[1]. Storsjön är en av fyra svenska sjöar som har allmänt vatten.
Innehåll |
Namn
Namnet Storsjön betyder "den stora sjön". Många öar och bygder runt Storsjön har sakrala namn, även om några som till exempel Andersön har förvanskats. Storsjöns namn förefaller dött i jämförelse med alla genuina ort- och sjönamn i dess närhet. Därför har namnet tolkats som ett kristet ersättningsnamn för ett äldre, okänt, fornnordiskt namn[2]. En del av Storsjön bär namnet Åssjön och detta namn skulle enligt vissa vara det som ersattes. Förleden Ås- härleds då från det norröna áss med omstridd betydelse, vanligtvis gud, vilket skulle ge "Åssjön" betydelsen (asa)gudarnas heliga sjö[3].
Sjöns stora öppna parti kallas vanligtvis Flaket av lokalbefolkningen. Den södra delen av Storsjön kalls för Södra Storsjöflaket.
Historia
Avlagringar i Storsjöns och dess närområdes berggrund är bland annat kalksten, svart alunskiffer och lerskiffer. Enligt vissa forskare härrör dessa från ett runt 500 miljoner år gammalt tropiskt hav. Ytterligare stöd för denna tes är de rester av ett korallrev som hittats utanför Andersön[4].
Storsjön bildades då den senaste inlandsisen smälte för drygt 9 000 år sedan. Enligt en populär teori skapades en stor issjö, den centraljämtska issjön då isen smälte, och denna skulle då utgöra Storsjöns moder. Smältvattnet utgjorde ett mindre innanhav som var uppdämt av en barriär av is i öst och av fjällvärlden i väst. Vid den så kallade bipartitionen delades resterna av inlandsisen i två delar och den centraljämtska issjön tömdes på vatten omkring 7 000 före Kristus.[5]
Andra menar att det rörde sig om flera avgränsade issjöar. En annan teori menar att Storsjöns direkta föregångare var en bred flod som kom att vidgas till en rund sjö (nuvarande Flaket) då isen smälte åt olika håll och sjön kom att avlänkas, först mot Krokomstrakten, senare mot Brunfloviken och andra håll[4].
Storsjöns enda utlopp är Hissmoforsen och vattnets kraft utnyttjades här redan i början av 1700-talet av kvarnar och sågverk, och 1889 började Hissmofors AB producera elektricitet här. För att bättre kunna utnyttja sjöns vatten anlades i slutet av 1930-talet en gemensam regleringsdamm och kraftverksdamm vid forsen.
Geografi
Storsjön har en area på 464 kvadratkilometer. Största officiella djup är 74 meter, och medeldjupet är 17,3 meter, det största inofficiella djupet är 92 meter uppmätt av en dykare[6]. Sjöns normalvattenstånd är 292 meter över havet och varierar 2,75 meter enligt vattendomen från 1947. Avrinningsområdet är 12 064 kvadratkilometer och omfattar stora delar av Jämtlands fjällvärld från Sösjöfjällen i norr till Sylarna i söder. En del vatten kommer även från Norge. Medelvattenavföringen (det som rinner ur sjön) är 246 kubikmeter per sekund.
Bottentopografin i Storsjön är mycket kuperad med toppar och sänkor. Vissa branter ska ha en lutning på uppemot 75 grader. Det är dybotten i praktiskt taget hela sjön. På många håll är sjön grund och stenig.
Storsjöns klimat är mycket varmare än andra sjöars (utanför Skandinavien) på samma breddgrad, som har en nästan subarktisk miljö. Det är två faktorer som reducerar såväl värmen som kylan i Storsjön, dels är det det korta avstånden (15 mil) till Norska havet och dels är det den varma Golfströmmen. Temperaturen i sjön varierar, på sommaren är medeltemperaturen mellan plus 12 och plus 18°C, i juli normalt plus 15 °C, vid ytan, och plus 4-6°C vid botten. På vintern är medeltemperaturen vid botten runt plus 4°C.[7] Stundom kan vindarna blåsa friskt över Storsjön, detta var länge ett problem för framför allt den gamla Vallsundsfärjan.
Fauna
Storsjön är en art- och fiskrik sjö. Det finns nära 20 olika fiskarter i sjön där de vanligaste är öring (kallad Storsjööring, Jämtlands landskapsfisk), röding, gädda, abborre, harr, sik (fem olika arter), mört och lake. Även elritsa, ål och simpa finns i Storsjön. Vissa fiskarter förekommer numera även i sjön som ett resultat av mänsklig aktivitet. Pungräkan etablerade sig i sjön i början på 1970-talet efter utplantering högre upp i Indalsälven som fisknäringsdjur i reglerade fjällsjöar. Därefter har fiskfaunan i Storsjön successivt utökats med kanadaröding (från 1962) och nors. Spekulationer kring utplanterade malar finns, baserad på en gammal sägen, men något stöd till dessa spekulationer finns inte.
Två större vattenlevande däggdjur finns i Storsjön — bäver och utter. Fågellivet är dessutom mycket rikt.
Storsjöodjuret
Det mest mytomspunna i Storsjöns fauna är utan tvekan Storsjöodjuret, som enligt folktro förekommer i sjön. Odjuret har förmodligen observerats sedan urminnes tid och har dokumenterats i skrift sedan år 1635. Talrika observationer av fenomenet har gjorts från 1800-talet och framåt, främst under sommaren och särskilt under rötmånaden, mestadels i södra och östra delen av sjön. Storsjöodjuret var fridlyst av Jämtlands länsstyrelse 1986 till 2006 då fridlysningen upphävdes.
Kommunikationer
Frösön är Jämtlands uråldriga hjärta och kommunikationen över Storsjön har således varit stor genom tiderna. Lättast att korsa sjön har varit vintertid då isen var tjock. Gregoriemarknaden och Jamtamot hölls på vintern av delvis denna anledning.
Broar
Åtskilliga broar förbinder landområden över Storsjön som till exempel Frösöbron (Östersund och Frösön), Vallsundsbron (Frösön och Annersia), Rödöbron (Frösön och Rödön) och Sannsundsbron (Hackås och Ovikens församlingar). En bro över Östersundet fanns redan på 1000-talet, vilket Frösöstenen vittnar om.
Isvägar
Storsjön är isbelagd större delen av vintern, vanligtvis från den 1 december till mitten av maj. När isen är stabil (oftast mellan januari och april) plogas 50 meter breda isvägar som förenar bygder och underlättar kommunikationen. Den metertjocka isen brukar bära fordon på upp till två ton. Förr hade vintervägarna den största betydelsen för framlänningarna, som befolkningen runt Storsjön tidigare kallades. För under vintern var transporter mycket lättare att företa sig. I början av 1900-talet markerades de då åtminstone 30 isvägarna med hjälp av ruskor och sköttes av den by som hade störst nytta av att använda vägen.[8] Efter att isen lagt sig och kunde bära en vuxen karl prövade man isen genom att släpa en yxa med bakändan före. Höll isen var den gångbar, höll den när man slog med yxan tre gånger med full kraft så höll den också för en häst.[9] Isvägarna användes därefter i princip tills den första hästen föll igenom. Ju senare på våren desto lättare hästar användes, och speciella tekniker för att få upp den häst som fallit igenom fanns. Vägverket tog över skötseln 1937 och i takt med att fler broar byggts har isvägarna blivit mindre vanliga.[10]
Färjor
Vägverket Färjerederiet underhåller numera endast två leder på Storsjön; Håkanstaleden mellan Norderön i Östersunds kommun och Marby i Åre kommun med färjan Skidblander, samt Isöleden mellan Isön-Sunne och Norderön, alla i Östersunds kommun, med färjorna Fröja och Hymer.
Annan sjöfart
Storsjön har en lång ångbåtstradition. En plan angående en kommunikationsled från Bottenviken genom Storsjön till Norska havet fanns. Av detta blev emellertid intet av men ångbåtstrafiken tog kraftigt fart senare på 1870-talet. Än i dag trafikerar S/S Thomée och S/S Östersund Storsjön.
Regelbunden båttrafik har det funnits på Storsjön sedan 1750-talet[11]. Förr var roddbåtar i olika storlekar mycket vanliga, de största var fyra- till sexmannaroddare.
Storsjön har goda förutsättningar för segling, då det blåser mycket på sjön. Kölbåtar, jollar som optimist och mirror, och sportbåtar som C55, är några exempel av segelbåtar som förekommer på Storsjön. Sjöns största båt är även en segelbåt, på 42 fot. 2005 anordnades världsmästerskapen i mirrorjolle på Storsjön med sju deltagande länder och 104 båtar. Sjön har även varit värd för europamästerskapen och de svenska mästerskapen.
Storsjöbygden
Området som omger Storsjön kallas för Storsjöbygden. Detta är ett tättbefolkat och bördigt jordbrukslandskap med kalkrika jordar och en lång historia. Mer än hälften av den jämtska befolkningen bor runt Storsjön. Jämtlands två största tätorter Östersund och Brunflo ligger intill Storsjön. Många byar och gårdar ligger tätt inpå varandra runt omkring sjön.
Öar
I Storsjön finns insjööarna Frösön, Norderön, Andersön och Verkön. Frösön är den största (med sin yta på 41 kvadratkilometer är Frösön även Sveriges 27:e största ö) och vid det östra sundet från Frösön räknat ligger staden Östersund. Några mindre öar är Åsön, Skansholmen och Isön.
Referenser
Fotnoter
- ↑ ”Fiske i Storsjön”. Jämtlands länsstyrelse. http://www.fiske.jamtland.se/LSTZ/storsjon.asp. Läst 9 maj 2008.
- ↑ Ekerwald, Jämtarnas historia sid. 92
- ↑ Ekerwald, Jämtarnas historia sid. 38
- ↑ 4,0 4,1 Sundberg, Storsjöodjuret sid. 12
- ↑ Sundberg, Storsjöodjuret sid. 11
- ↑ Sundberg, Storsjöodjuret sid. 16
- ↑ Sundberg, Storsjöodjuret sid. 77
- ↑ Olsson, "Storsjöns isvägar" i Jämten 1992 sid. 60
- ↑ Olsson, "Storsjöns isvägar" i Jämten 1992 sid. 62
- ↑ Olsson, "Storsjöns isvägar" i Jämten 1992 sid. 65
- ↑ Modig, "Med ångbåt på Storsjön" i Jämten 1992 sid. 56
Webbkällor
- Björn Norell (Väder och Vatten 7/2005). ”Storsjön i Jämtland”. SMHI. http://www.smhi.se/sgn0102/n0205/artikelserier/s11_jul05.pdf. Läst 2008-04-25.
- ”Atlantica-Tidningen 1/2006” (PDF). http://www.modernaforsakringar.se/files/wwwL77J4.pdf. Läst 9 maj 2008.
Tryckta källor
- Ekerwald, Carl-Göran: Jämtarnas Historia intill 1319, Jengel förlag, Östersund 2004, Först upplagan.
- Sundberg, Jan-Ove: Storsjöodjuret, Seljordsormen, Nessie och andra sjömonster, Larsons förlag, Södertälje 1995. ISBN 91-514-0302-1.
- Rentzhog, Sten (red.); Gösta Olsson, Evert Modig m.fl.: Jämten 1992, Jämtlands läns museum, Östersund 1991.
Se även
Externa länkar
- Östersund-Frösö Hamnkommitté
- Storsjöns Segelsällskap
- Håkanstaleden
- Isöleden
- Wikimedia Commons har media som rör Storsjön
|
|||||
