Alunskiffer
Från Rilpedia
Alunskiffer är en bergart som förekommer i den så kallade Alunskifferformationen, en litostratigrafisk bergartsformation som förekommer på Öland, Västergötland, Närke och i Skåne.
Alunskiffer är uppbyggd av sedimentära bergarter som bildades under kambrium och den äldre delen av ordovicium för 515–485 miljoner år sedan. Det sediment som blev alunskiffer avsattes i en syrefattig miljö på havsbottnen. Sedimentet hade en hög andel organiskt innehåll, vilket gör att alunskiffer får en lätt doft av petroleum. Vid repning av ytan med metall får alunskiffer ett brunt streck.
Det finns även andra kambriska svarta skiffrar och slamstenar i norra Sverige, men dessa saknar ofta alunskifferns karaktäristiska drag. Dessa hänvisas till exempel i Jämtland till Kläppeformationen.
Orstensfaunan
Alunskiffer innehåller också horisonter med orsten, konkretioner av en mörk bituminös kalksten, som innehåller en så kallad lagerstätte. Orstensfaunan utgörs av en unik samling välbevarade primitiva kräftdjur. Bland annat finns agnostider och olenider som har bevarats i tre dimensioner, samt rester efter de tidigaste ryggradsdjuren, konodonterna.
Ekonomisk geologi
Alunskiffer har länge haft stor ekonomisk betydelse. Sitt namn har formationen fått eftersom den tidigare bröts för utvinning av alun. Under andra världskriget var alunskiffer en mycket viktigt källa för den inhemska produktionen av petroleum, då den innehåller höga halter av kerogen, ett organiskt ämne som kan omvandlas till petroleum.
Alunskiffer är också rik på uran och har därför en viktigt position ur energisynpunkt. Värdet av uranet och oljan i den svenska alunskiffern är ofattbart högt – många hundra miljarder kronor. I Sverige har det funnits en anläggning för utvinning av uran. Det var Ranstad som låg mellan Skövde och Falköping. Här utvann man uran från alunskiffer mellan 1965 och 1969.
Blåbetong, som till vardags kallas lättbetong (alternativt gasbetong), har fått sitt namn efter den blåsvarta färg som kännetecknar den uranrika alunskiffer som utgör huvudingrediensen. Själva produkten är också matt blå till färgen med en struktur som liknar stelnad tvättsvamp. Blåbetong har i stor utsträckning använts som byggnadsmaterial, främst för väggar men även för bjälklag. Det förekommer också att kross av blåbetong använts som fyllning i bjälklag.
