Sida (myndighet)

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Denna artikel handlar om den svenska myndigheten Sida. För andra betydelser av ordet, se Sida.

Sida (Swedish International Development Cooperation Agency), Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, är en statlig myndighet med säte i Stockholm och som lyder under Utrikesdepartementet, UD. Myndighetens mål är att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor.

Liksom andra svenska myndigheter arbetar Sida självständigt inom de ramar som sätts upp av riksdagen och regeringen. De beslutar om de ekonomiska ramarna, vilka länder Sverige – och därmed Sida – ska samarbeta med och vilken inriktning samarbetet ska ha. Sida har genom svenska ambassader och ambassadkontor lokal representation i ett 50-tal länder.

År 2008 hade Sida cirka 900 medarbetare varav 190 var i utlandstjänst vid ambassader och konsulat i samarbetsländer. Personalen i Sverige finns i Stockholm, Härnösand och Visby.

Innehåll

Historia

Föregångare till Sida var Nämnden för Internationellt Bistånd (NIB) som bildades 1962. Det bildades under den tid Ulla Lindström var ansvarigt statsråd för biståndsfrågor; hon kallades av meningsmotståndare ibland för NIB-gäddan.

1965 ersattes NIB av SIDA, Swedish International Development Agency.

1968 fastställdes att "1 %-målet" skulle uppnås innan 1975. 1%-målet innebar att 1 % av BNI skattevägen skall avsättas till u-landsbistånd. Detta uppnåddes slutgilltligen 1976. Sedan dess har Sverige försökt att hålla uppe en sådan nivå, även om man flertalet gånger sedna dess kommit under målet. Från och med (2006) är Sverige återigen över 1 % målet (1.03%). Som jämförelse kan tas att FN 1970 satte 0,7 % av BNI som mål för de "rika" ländernas u-landsbistånd.

1995 bildades ett nytt Sida (nu med gemener, tidigare versaler, i förkortningen) genom sammanslagning av:

Organisation

Generaldirektör är Anders Nordström. Under generaldirektören finns tre biträdande generaldirektörer som har ansvar för varsin del av verksamheten: ämnesspecialisterna (Policy), genomförandeorganisationen (Operations) samt styr- och stödfunktionerna (Management). Huvuddelen finns i Stockholm i Konstfackskolans tidigare lokaler vid Valhallavägen på Gärdet i Stockholom. I Visby finns Sida:s Östersjöenhet och i Härnösand utbildningsverksamheten Sida Civil Society Centre.

Tidigare chefer för Sida:

Sidas arbete

Sveriges riksdag och regeringen beslutar om de ekonomiska ramarna och bestämmer vilka länder som utvecklingssamarbetet ska omfatta och hur det ska vara inriktat.

I december 2003 antog riksdagen Sveriges politik för global utveckling (PGU), som styr biståndspolitiken. PGU handlar dock inte bara om biståndspolitik - en huvudtanke i den är att målet om en hållbar och rättvis utveckling i världen ska genomsyra samtliga politikområden.

PGU talar om två perspektiv, som ska genomsyra utvecklingspolitiken: rättighetsperspektivet och de fattigas perspektiv.

Rättighetsperspektivet utgår från FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, och från varje människas rätt till ett värdigt liv utan fattigdom. PGU betonar särskilt demokrati, jämställdhet mellan kvinnor och män, och barns rättigheter. De fattigas perspektiv innebär att det är de fattigas behov och intressen som ska styra utvecklingssamarbetet.

PGU definierar också åtta huvuddrag som ska prägla den svenska utvecklingspolitiken. Dessa är:

  • respekt för de mänskliga rättigheterna
  • demokrati och god samhällsstyrning
  • jämställdhet mellan kvinnor och män
  • hållbart nyttjande av naturresurserna och omsorg om miljön
  • ekonomisk tillväxt
  • social utveckling och trygghet
  • konflikthantering och säkerhet
  • globala gemensamma nyttigheter

Länder där Sida är verksamt

Detta avsnitt avser nuvarande situation. Regeringen beslutade i augusti 2007 att det svenska bilaterala biståndet ska fokuseras till drygt 30 länder. Denna så kallade landfokusering ska vara fullt genomförd 2012. Se Lista över länder som får direkt svenskt statligt bistånd.

Afrika

Europa och Centralasien

Asien

Latinamerika

Områden som Sida arbetar i

Ekonomisk tillväxt för minskad fattigdom

Sida arbetar för ekonomisk tillväxt i fattiga länder på flera olika sätt. Ett viktigt sätt att stödja näringslivet i fattiga lander är att ge så kallade mikrokrediter - små lån som kan hjälpa människor att starta egna verksamheter. Sida arbetar också med utbildning av småföretagare.

En typ av bistånd som också ska bidra till ekonomisk tillväxt är det kontraktsfinansierade tekniska samarbetet (KTS). KTS innebär att Sida finansierar samarbetsländernas köp av tjänster och varor från svenska företag eller myndigheter. KTS-stödet går ofta till länder där Sverige inte bedriver långsiktigt utvecklingsarbete. I och med att KTS-stödet innebär krav på mottagaren att den ska köpa svenska varor och tjänster så kategoriseras det som bundet bistånd. Liksom många andra länder har Sverige som ambition att minska andelen bundet bistånd. Trots det fördubblades KTS från 2003 till 2004.

Hälsa och utbildning

I Botswana och Sydafrika arbetar Sida mest med att förhindra att sjukdomen AIDS sprider sig. I dessa länder är det på vissa ställen 30 % som är smittade av sjukdomen. I Botswana är det brist på vatten som gör att Sida också hjälper till på det området.

Naturresurser och miljö

Urban utveckling

Världen blir mer och mer urban. Stadsbefolkningen i världen är sedan 2007 större än landsbygdsbefolkningen och i stort sett all befolkningsökning sker i städerna. En stor del av tredje världens stadsbfolkning lever under existensminimum. 2007 beräknas i miljard människor bo i slumområden i städer eller deras utkanter. Man talar om en urbanisering av fattigdomen.

Sida arbetar i städer i enlighet med en policy för urban utveckling antagen 2005.

Humanitärt bistånd och Sidas insatser för fred och säkerhet

Ekonomiska reformer

Stöd genom svenska biståndsorganisationer

Sida stödjer enskilda organisationer som bedriver bistånds- och utvecklingsarbete. Detta stöd har fått en ökad betydelse under de senaste årtiondena.

Sidas stöd till enskilda organisationer fördelas till 13 ramorganisationer, som i sin tur kan ta emot ansökningar från och ge stöd till andra organisationer.

För år 2006 är Sidas anslag till enskilda organisationer 1 320 miljoner kronor. De 13 ramorganisationer som får dela på anslaget är:

Organisationerna är listade i ordning efter storleken på Sidas bidrag.



Forskning

Sida ger stöd till forskning som kan bidra till att minska fattigdomen och bidra till bättre levnadsvillkor för människor i samarbetsländerna.

Exempel på Sidas arbete med forskning:

Demokratisk samhällsstyrning och mänskliga rättigheter

Externa länkar


Personliga verktyg