Gator och torg på Norrmalm
Från Rilpedia
Stadsdelen Norrmalm i centrala Stockholm sträcker sig från Strömmen i söder till Rådmansgatan i norr och från Klara sjö/Barnhusviken i väst till Birger Jarlsgatan i öst.
På 1630- till 1640-talen utvecklades under amiralen och överståthållaren Clas Larsson Fleming de första regleringarna på Norr- och Södermalm, allt under överinseende av hans chef Axel Oxenstierna. Idéerna kom från renässansen, det skulle vara regelbundna och rätvinkliga rutnät av gator och kvarter.
Regleringsplanen för Norrmalm hör till de äldsta i Stockholm och påbörjades 1637 nedanför Hötorget. Året innan hade generalkvartermästaren Olof Hansson Örnehufvud, som var Flemings närmaste man, fått regeringens uppdrag att göra "en dessein på gatorna så på malmarna som här i staden, tagandes dem så breda som han någonsin kan". Drottninggatan blev huvudgatan mot norr och Drottninggatan har fortfarande idag samma riktning och bredd som när den anlades på 1600-talets mitt. Regleringen blev omfattande och förvandlade Stockholm från småstad till en representativ storstad.
Albert Lindhagens gaturegleringar och stadsplaner från 1800-talets senare hälft berörde inte Norrmalm nämnvärd, bortsett från Sveavägen som skulle föras enda ner till Gustaf Adolfs torg. Sveavägen stannade dock i höjd med Konserthuset och Kungsgatan. Sveavägens förlängning söderut skulle prägla diskussionen i samband med nästa stora stadsplaneändring på 1900-talets mitt, Norrmalmsregleringen. I 1946 års cityplan fastställdes den stora ombyggnaden. Med City 67 utvidgades området till att omfatta även kvarteren kring Tunnelgatan och på Blasieholmen. I och med cityplan 1977 avslutades saneringen av Stockholms innerstad i förtid. Tunnelgatan och Blasieholmen förblev orörda.
Gator
Årtal i parentes anger när gatan fick sitt nuvarande namn. Sträckning "från-till" går från lägsta till högsta husnummer.
Huvudgator i nord-sydriktning
- Birger Jarlsgatan (1885). Går från Nybroplan till Roslagstull/Ingemarsgatan.
- Drottninggatan (1639 Drotningegathon). Går från Strömgatan till Observatoriekullen.
- Klarastrandsleden (1966). Går längs Barnhusviken och Karlbergssjön.
- Klaratunneln (1966). Går mellan Tegelbacken och Sveavägen, respektive mellan Tegelbacken och Mäster Samuelsgatan.
- Regeringsgatan (1640 Regerings gathon). Går från Gustaf Adolfs torg till Tegnérgatan.
- Sveavägen (1885). Går från Sergels torg via Sveaplan till Norrtull.
- Vasagatan (1885). Går från Tegelbacken till Norra Bantorget.
Huvudgator i öst-västriktning
- Hamngatan (1857). Går från Sergels torg till Nybroplan.
- Klarabergsgatan (1857). Går från Sergels torg till Klarabergsviadukten.
- Kungsgatan (1881). Går från Stureplan till Kungsbroplan (på Kungsholmen).
Övriga gator
I alfabetisk ordning.
- Apelbergsgatan (1857). Går från Malmskillnadsgatan till Klara norra kyrkogatan.
- Barnhusgatan (1860). Går mellan Norra Bantorget och Drottninggatan.
- Biblioteksgatan (1885). Går från Norrmalmstorg till Stureplan.
- Birgit Nilssons allé (2007). Går längs Kungsträdgårdens östra sida.
- Dalagatan (1884). Går från Wallingatan till Norra Stationsgatan.
- David Bagares gata (1857). Går mellan Birger Jarlsgatan och Malmskillnadsgatan.
- Döbelnsgatan (1885 Döbelns gata. Går från Malmskillnadsgatan till Frejgatan.
- Fredsgatan (1646). Går från Gustav Adolfs Torg till Tegelbacken.
- Herkulesgatan (1857 Herkulisgatan). Går från Brunkebergstorg till Centralbron.
- Jakobsbergsgatan (1857). Sträcker sig från Birger Jarlsgatan till Malmskillnadsgatan.
- Jakobsgatan (1885). Går från Västra Trädgårdsgatan till Tegelbacken.
- Johannesgatan (1885). Går från David Bagares gata till Kammakargatan.
- Jussi Björlings allé (1998). Går längs Kungsträdgårdens västra sida.
- Kammakargatan (1600-talet Kammackare Gathun). Går från Regeringsgatan till Torsgatan.
- Klara norra kyrkogata (1695 Norre Kyrckio Gatan). Går från Klarabergsgatan till Olof Palmes gata.
- Klara södra kyrkogata (1698 S:te Claræ Södre Kyriogata). Går i en kort sväng från Vattugatan till Klara västra kyrkogatan.
- Klara västra kyrkogata (1670 Santæ Klara wäster kyrke gattun). Går väster om Klara kyrka från Vattugatan till Klarabergsgatan.
- Klara östra kyrkogata (1806 Claræ Östra Kyrko Gata). Går öster om Klara kyrka från Vattugatan till Klarabergsgatan.
- Kungsträdgårdsgatan (1885). Går från Strömgatan till Hamngatan.
- Luntmakargatan (1664 Luntemakare gatun). Går från Apelbergsgatan till Odengatan.
- Malmskillnadsgatan (1885). Går från Brunkebergstorg till Döbelnsgatan.
- Mäster Samuelsgatan (1857). Går från Birger Jarlsgatan till Vasagatan.
- Norrlandsgatan (1648 Norlandz Gathun). Går från Hamngatan till Birger Jarlsgatan.
- Olof Palmes gata (1886). Går från Sveavägen till Norra Bantorget.
- Oxtorgsgatan (1669 Oxetorgzgatun). Går från Sveavägen till Regeringsgatan.
- Sergelgatan (1885). Går från Sergels torg till Hötorget.
- Sergelgången, sedan 2005 inglasat gångstråk under Sergels torg till NK och Gallerian.
- Smålandsgatan (1885). Går från Norrlandsgatan till Nybrogatan.
- Snickarbacken (1921). Går från Birger Jarlsgatan till regeringsgatan.
- Stallgatan (1806). Går från Södra Blasieholmshamnen till Nybrokajen.
- Strömgatan (1663 Ströms gathun). Går från Grand Hôtel förbi Rosenbad till Fredsgatan.
- Tegnérgatan (1885). Går från Birger Jarlsgatan till Dalagatan.
- Tunnelgatan (1886). Går från Sveavägen till Brunkebergstunneln.
- Tysta Marigången (1970). Går från Tegelbacken till Klara västra kyrkogata.
- Upplandsgatan (1884). Går från Norra Bantorget till Sankt Eriksparken.
- Wallingatan (1885 Vallingatan). Går från Holländargatan till Dalagatan.
- Vattugatan (1926). Går från Brunkebergstorg till Centralbron.
- Västra Trädgårdsgatan (1733). Går från Jacobsgatan till Hamngatan.
Torg och trafikplatser
- Blasieholmstorg. Ligger på Blasieholmen.
- Brunkebergstorg. Ligger i södra änden av Malmskillnadsgatan.
- Gustav Adolfs torg (1647).
- Hötorget (1644 Höötorget).
- Karl XII:s torg. Ligger vid södra änden av Kungsträdgården.
- Klara Mälarstrand (1927). Sträcker sig söder om Tegelbacken längs Riddarfjärden.
- Norrmalmstorg (1853).
- Nybroplan (1936).
- Raoul Wallenbergs torg (2001)
- Sergels torg (1961). Ligger i korsning av Klarabergsgatan, Sveavägen och Hamngatan.
- Stureplan (1885). Ligger i korsning av Kungsgatan, Sturegatan och Birger Jarlsgatan.
- Tegelbacken. Ligger i korsningen Vasagatan, Fredsgatan, Jakobsgatan och Centralbron.
Se även
Källor
I artiklarna om Norrmalms gator och torg användes huvudsakligen följande litteratur:
- Fredric Bedoire: Stockholms byggnader, Bokförlaget Prisma, Stockholm 1977. ISBN 91 518 1125 1.
Nils-Gustaf Stahre, Per Anders Fogelström: Stockholms gatunamn : innerstaden, Liber/Allmänna förlaget, Stockholm 1986, 1:a upplagan. ISBN 91-38-90777-1. Libris 7269073.
- Nils-Erik Landell: Stockholms kartor, Rabén & Sjögren, Stockholm 1992. ISBN 91 29 61681 6.
