Samhällskritik
Från Rilpedia
Samhällskritik analyserar (problematiska) sociala strukturer och riktar praktiska lösningar av särskilda mått, radikala reformer eller till och med revolutionärt.
Samhällskritkens startpunkt kan vara väldigt olika, och de olika formerna av socialism (marxism, anarkism, o.s.v) har inte ensamrätt på samhällskritik. Startpunkten kan vara en minoritets erfarenheter (till exempel Homosexuellas), inom samhället generellt. Det kan till och med vara en grupp inom en progressiv samhällsrörelse, som tycker att rörelsen inte lever upp till dess progressiva agenda. Kvinnor inom Nya vänstern var ofta missnöjda med sina manliga motsvarigheter, och många engagerade sig i andra vågens feminism. Med (eller efter) postmodernismen så ses en stor förenlig teori som en omöjlighet. Det exkluderar dock inte möjligheterna eller behoven av dialog. Dock ser de flesta samhällskritiker kritiken mot kapitalismen som centralt inom samhällskritken.
Innehåll |
Akademiska former av samhällskritik
Tvisterna mellan den kritiska rationalismen (t.ex Karl Popper och Frankfurtskolan) exemplifierar det principiella problemet huruvida forskningen inom Samhällsvetenskap ska låtsas vara neutral, objektiv eller medvetet anpassat till en nödvändig hantverkares synvinkel.
Verk om samhällskritik kan tillhöra ämnen som social filosofi, politisk ekonomi, sociologi, social psykologi , psykoanalys, men även Kulturella studier och andra discipliner eller avvisa akademiska former av diskurs.
Samhällskritik i litteratur och musik
Samhällskritik kan också uttryckas skönlitterärt, t.ex. i en revolutionär roman som Under the iron heel av Jack London, eller en dystopiska romaner som Aldous Huxleys Du sköna nya värld (1932) eller George Orwells 1984 (1949). Det kan också uttryckas i Barnlitteratur och filmer.
Fiktionell litteratur kan ha en väldigt betydelsefull social verkan.
"Till exempel, 1852års-romanen Uncle Tom's Cabin, av Harriet Beecher Stowe främjade Abolitionism i USA, och 1885års-romanen Ramona, av Helen Hunt Jackson, bringade ändringar i lagen kring ursprungsbefolkningen i USA. På samma sätt, hjälpte Upton Sinclairs roman från 1906, The Jungle, till att skapa nya lagar relaterade till allmän sjukvård och mathantering, och Arthur Morrisons roman A Child of the Jago, från 1896, gjorde så att England ändrade sina bostadslagar."[1]
Klassiska verk
Bland de klassiska samhällskritiska verken finns bland annat:
- Étienne de La Boétie: Discourse on Voluntary Servitude (circa 1560)
- Immanuel Kant: "On the question, what is enlightenment?" (1784)
- Mary Wollstonecraft: Till försvar för kvinnans rättigheter, (1792)
- Karl Marx, Kommunistiska manifestet (1848)
- Karl Marx: Das Kapital (1867)
- Mikhail Bakunin: Statism and Anarchy (1873)
- Walter Benjamin: Critique of Violence (1921)
- Georg Lukács: History and Class Consciousness (1923)
- Virginia Woolf: Ett eget rum (1929)
- Sigmund Freud: Das Unbehagen in der Kultur (1930)
- Henry Miller: The Air-Conditioned Nightmare (1945)
- Max Horkheimer/Theodor W. Adorno: Philosophische Fragmente (1947)
- Simone de Beauvoir: Det andra könet (1949)
- Aimé Césaire, Discourse on colonialism (1950)
- Frantz Fanon: Jordens fördömda (1961)
- Rachel Carson: Tyst vår (1962)
- Herbert Marcuse: One-Dimensional Man (1964)
- Guy Debord: La Société du spectacle (1967)
- Harry Braverman: Labor and Monopoly Capital: The Degradation of Work in the Twentieth Century (1974)
- Michel Foucault: Surveiller et punir: Naissance de la prison (1975)
- Cornelius Castoriadis: The Imaginary Institution of Society (1975)
- Joseph Weizenbaum: Computer Power and Human Reason (1976)
- Howard Zinn: A People's History of the United States (1980)
Moderna författare
Några av de moderna samhällskritiska författarna är:
- Judith Butler, Gender Trouble (1989)
- Raewyn Connell, Masculinities (1995)
- Noam Chomsky: Manufacturing Consent (1988), Profit over people (2000)
- Simon Head: The New Ruthless Economy. Work and Power in the Digital Age, Oxford UP 2005
- Gilbert Rist, The History of Development: From Western Origins to Global Faith, Expanded Edition, London: Zed Books, 2003
Referenser
En del av artikeln är en översättning från engelska wikipedian, med följande källor som angivelse:
- Patricia D. Netzley (1999), Social Protest Literature. An Encyclopedia of Works, Characters, Authors and Themes, Santa Barbara, Denver, Oxford: ABC-Clio, 1999
Källor
- ↑ Netzley 1999: xiii
