Brahestad

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Raahe)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Raahe leder hit. Fartyget med detta namn, se Raahe (robotbåt, 1991)



Brahestads vapen Brahestads läge
vapen läge
Brahestad
Raahe
Kommunkod 678
Län Uleåborgs län
Landskap Norra Österbotten
Läge
 - Latitud
 - Longitud

64° 40′ 00″ N
24° 28′ 00″ E
Yta
 - totalt
 - land

535,7 km2
527,3 km2
Folkmängd
 - Totalt
Befolkningstäthet
 - inv/km²

22 822

43 inv/km2
Språkfördelning
 - finska
 - svenska
 - övriga

%
0,1 %
%
Webbplats Brahestad stad
Politik
Stadsdirektör/Borgmästare Kari Karjalainen
Stadsfullmäktiges ordförande Kauko Lumiaho (C)
Stadsstyrelsens ordförande Eero Siniluoto (C)
Politisk fördelning
(70)
- C: 32
- Vf: 16
- SDP: 12
- Saml: 7
- FKP: 2
- Gröna: 1
Administrativa data
Landskapsförbund Norra Österbotten
Regioncentrum Uleåborg
Härad Brahestad
Magistrat Brahestad
Skattebyrå Uleåborg och Kajanaland
Sjukvårdsdistrikt Norra Österbotten
Försäkringskrets Brahestad
Nödcentral Norra Österbotten och Kajanaland
Räddningsverk Uleåborg-Nordöstra Österbotten
Miljöcentral Norra Österbotten
Arbetskrafts- och näringslivscentral Norra Österbotten
EU-målområde

Brahestad (finska Raahe) är en stad i Finland vid den nordösterbottniska kusten, cirka 80 kilometer söder om Uleåborg.

En ort i staden heter Aunola.

Innehåll

Näringsliv

Staden är idag huvudsakligen en industri- och utbildningsort. I Brahestad studerar närmare tusen studenter teknik och handel med inriktning på informationsteknik vid en avdelning av Uleåborgsnejdens yrkeshögskola. Pehr Brahe Software Laboratory är ett samarbetsprojekt mellan yrkeshögskolan, Uleåborgs universitet, Statens Tekniska Forskningscentral, staden, och olika teleoperatörer. Bland mer traditionell industri märks järn- och stålverket (ägt av Rautaruukki Abp), som med över 3 000 anställda är en av Finlands största industriarbetsplatser.

Historia

Per Brahe den yngre (gravyr av Ida Falander).

Stadens anor går tillbaka till medeltida Salo socken. Generalguvernören, greve Per Brahe d.y., utgav år 1649 grundläggningsbrevet för staden Salo norr om dåvarande Salo kyrkby. Ett motiv för grundandet av staden kan ha varit att han därmed kunde slippa betala tull i Uleåborg för de varor han förde ut från sina finska domäner.

Den ursprungliga planen var att bygga staden vid den gamla hamnplatsen på Satamakangas. Eftersom hamnplatsen var låglänt valde man istället en plats längre norrut, vid nuvarande Brahestadsviken. Efter att ha införskaffat Salo socken i sin ägo år 1652, gav Pehr Brahe sitt namn åt staden, som blev kallad Brahestad, på finska Raahe.

Lantmätaringenjör Claes Claesson ombads att utarbeta stadsplanen. Den kom att följa renässanstidens regelbundna, rutformiga ideal. Alla gator var lika breda, ca 20 - 21 alnar (10 - 11 meter). Torget låg vid Strandgatan (fi. Rantakatu) och rådhuset bakom torget. Av den första stadsplanen fullföljdes sex kvarter, det område som idag avgränsas av gatorna Koulu-, Kirkko-, Saaristo- och Rantakatu. Senare utvidgningar och förändringar har ända till början av 1900-talet beaktat Claessons strävan.

Den äldsta bevarade bilden av Brahestad är en ritning från 1659 som visar att staden var omsluten av ett så kallat tullstaket, med två tullportar, den östra utanför dagens korsning mellan Brahekatu och Reiponkatu och den södra i slutet av Pitkänkatu (nuvarande Kauppakatu), ungefär där dagens Koulukatu ligger. Offentliga byggnader fanns det två av: det ståtliga, tornprydda rådhuset med två våningar samt träkyrkan, som hade börjat byggas redan år 1651. Rådhuset brann ner vid Brahestads brand 1810. Ekvirket till den kyrkans predikstol skänktes av stadens grundare, greve Per Brahe, och härstammade från hans domäner på Visingsö. Kyrkan brädfodrades utsides 1684 - 1685. Detta är ett av de äldsta kända fodringsarbetena i Finland. Kyrkan brann ner år 1908.

Staden förblev obetydlig fram till 1791, då den beviljades stapelrättigheter. Under 1800-talet var Brahestad en sjöfartstad, som tidvis hade Finlands största handelsfartygsflotta. Dess livligt trafikerade hamn låg vid Packhusstranden, numera museistranden.

Staden har idag drygt 22 000 invånare. I den "gamla staden" står Pehr Brahe nu staty på Pekkatorget (fi. Pekkatori). Statyn är en replik av Walter Runebergs staty i Åbo. Stadens befolkning är finskspråkig, men kyrkogården påminner om en tidigare talrik svenskspråkig befolkning.

Kranskommunen Pattijoki införlivades med Brahestad vid en kommunsammanslagning den 1 januari 2003.

Arkitektur

Gamla Brahestad är en av de bäst bevarade trästäderna från 1800-talets Finland. 1977 togs beslutet att den gamla trästaden skulle bevaras. Denna har sedan dess restaurerats försiktigt för framtiden. Stadsdelen är dock inte ett museum utan i hög grad en levande del av Brahestad. Norra delen av det rutformiga område som är ämnat att bevaras för stadsmässig småhusbyggelse ger historiskt djup åt dagens stålstad.

Museet

Brahestads museum (Raahen museo), Finlands äldsta museum för kulturhistoria, grundades 1862 av doktor Carl Robert Ehrström. Det är nu inrymt i det gamla tullhuset. På museet finns nu att beskåda en del av träskulpturerna från den ursprungliga kyrkan, snidade av Mikael Balt. Museets riktiga raritet är världens äldsta bevarade dykardräkt, en helkroppsdräkt i läder från 1700-talet kallad "Wanha herra" ("den gamle mannen"). En replik av denna, tillverkad av Jouko Turunen 1988, har vid ett flertal tillfällen visat sig fungera alldeles utmärkt.

Kyrkan

Brahestads kyrka och statyn över Per Brahe

Den nuvarande kyrkan i Brahestad är byggdes 1909 - 1912 och invigdes den 3 mars 1912. Den byggdes på samma plats som den tidigare träkyrkan och är ritad och byggd av arkitekten Josef Stenbäck. Det fanns ursprungligen sittplatser för 1 200 personer, men sittplatserna har vid senare reparationer minskats med några bänkar. Tornets höjd är 52 meter. Kyrkan är byggd av granitblock, som mestadels hämtats från öarna utanför Brahestad.

Då kyrkan planerades skall stadsborna ha sagt att de byggde en kyrka som aldrig skulle brinna. Takkronorna är Brahestads egna produkter. De är smidda av stadsbon och konstsmidaren A.F. Westman och påminner om en fartygsreling och är således passande för en gammal sjöfartsstad. Predikstolen är tillverkad efter samma mall som den som gick till spillo vid eldsvådan 1908, fastän ej av ek som den tidigare.

Altartavlan är av Eero Järnefelt från år 1926. Han gjorde utkasten till den i Helsingfors och elever från Helsingfors universitets gymnastikinrättnig stod som modeller. Det egentliga måleriarbetet utfördes i Paris, varifrån konstnären företog två resor till Italien för att studera färgvalörer. Konstnären har givit tavlan namnet "vaknande hopp" och nyckelfiguren är den unge Filippus som står i fören av båten och på vars anlete avspeglar sig häpnad och spirande hopp om en annalkande räddning, ty Filippus, som uppsprungit från sin plats ser detsamma som den stående Jesus: i horisonten kan man skönja stormens avtagande. Järnefelt har bara målat fem altartavlor, förutom i Brahestad även i Johanneskyrkan i Helsingfors.

I kyrkparken finns minnesmärken från tre krig: ett för slaget vid Pyhäjoki den 16 april 1808 (i Finska kriget 1808 - 1809) sårade svenska översten Herman Fleming, som fyra dagar senare dog i militärsjukhuset i Brahestad. Han var född den 12 maj 1763 och blev knappt 45 år gammal. Detta minnesmärke, rest av hans hulda maka, står sett från kyrktrappan till vänster om stoden från Finska frihetskriget år 1918. I mitten står minnesmärket från de två senaste krigen. Vinterkrigets hjältar ligger på vänstra och fortsättningskrigets hjältar på högra sidan om minnesmärket. Kyrkparken har för övrigt ytterligare två gravstenar och fyra hällkistor, alla med text på svenska. Hällkistorna låg ursprungligen i den nedbrunna träkyrkan.

Kultur

I Brahestad hålls årligen dessa evenemang :

  • Musikveckorna i februari
  • Kattdagarna i mars
  • Pekkasdagarna i övergången mellan juni-juli
  • Strandjazz i juli
  • Pattijokidagarna i augusti
  • Konstens natt i augusti
  • Barnens kulturveckor i oktober

Kommunikationer

Tågtrafik

Det går inga passagerartåg mera från Brahestads järnvägsstation utan för att komma till en station måste man söka sig till Vihanti som ligger 35 km därifrån. Det går en bussförbindelse till järnvägsstationen.

Flygtrafik

Närmaste flygfält är Uleåsalo som ligger 74 km norr om Brahestad. Flygtaxin sköter om transporten mellan staden och flygfältet. Det finns ett flygfält för småflygplan i Pattijoki, 10 km utanför staden.

Hamnen

Brahestads uthamn, Lapaluoto 5 km sydväst om själva staden, anlades 1900 och är en av de större finländska hamnarna för handelstrafik. Från Brahestad finns goda väg- och järnvägsförbindelser till de inre delarna av Finland, och även till Ryssland, varför mycket gods från skogs- och stålindustrin skeppas därifrån. Hamnen hålls farbar året runt.

Kommundelar

Vänorter

Vänort Land Från år
Sverige Skellefteå Sverige 1946
Mall:Landsdata Norge Rana Norge 1946
Mall:Landsdata Danmark Løgstør Danmark 1946
Mall:Landsdata Ryssland Tsherepovets Ryssland 1968
Mall:Landsdata Slovakien Košice Slovakien 1987
Sverige Vårgårda Sverige
Mall:Landsdata Estland Kullamaa Estland

Externa länkar

(finska) Stadens webbplats

(finska) Brahestad på Suomi24:s diskussionsforum

(finska) Rautaruukki

(finska) Raahe24-portaalen, lokala nyheter...

(finska) Raahe.NET-portalen, som är en populär diskussionssajt


Personliga verktyg