Från Rilpedia

Medeltidens litteratur är en epok i litteraturhistorien om sträcker sig över ett skiftande tidsspann, beroende på vilket land som avses. I generella ordalag kan den liksom medeltiden i stort sägas börja 380 då kristendomen blev statsreligion i Romerska riket, och sluta omkring år 1453 då Bysantinska riket föll för turkarna.

Innehåll 1 Språk 2 Genrer 3 Författare 4 Se även 5 Källor

Språk

Om än flera av de mer berömda verken är skrivna på folkspråk, var skriftspråket nästan uteslutande detsamma som det liturgiska: latin i västvärlden, grekiska och kyrkoslaviska i Östeuropa. Wulfilas Bibelöversättning (Silverbibeln) på gotiska, Hildebrandslied och Nibelungenlied på forntyska, Beowulf på fornengelska, och Rolandssången på fornfranska tillhör de mer omtalade undantagen.

Genrer

Under epoken växte nya genrer fram: den höviska litteraturen, hjälteeposet och riddarromanen växte fram vid hoven, och var i fall som Chrétien de Troyes beställningsverk av unga damer. Till innehåll är denna profana diktning en blandning av äldre, muntligt traderad litteratur och kristna myter. Vid klostren tillkom en för tiden typisk kristen diktning, dels i form av skolastisk filosofi, dels som mystiska dikter av bland andra Bernard av Clairvaux. I främsta rummet kommer i detta hänseende kyrkofäderna. Ett särartat slag av religiös diktning är Dantes Divina commedia. I Provence, som blev ett kulturellt centrum, uppstod trubadurdiktningen; dess största namn, Francois Villon var dock parisare, och den tyska motsvarigheten Minnesang möjligen rikare. Carmina Burana från 1200-talet är den mest berömda diktsamlingen från epoken, men dess olika upphovsmän är i de flesta fall okända. Hymnen (Romanos, Ambrosius av Milano, Venantius Fortunatus, Prudentius) blev med kristendomens mäktiga inflytande den stora lyriska genren. Allegorin (Romanen om rosen med fler) var en populär genre att gestalta filosofiska teorier med, liksom sagan. Till medeltidens sagosamlingar hör Tusen och en natt, fastän den inte hittade vägen till Europa förrän på 1700-talet, samt den indiska samlingen Pantschatantra. Sägner om kung Artur, Karl den store, Didrik av Bern, hör visserligen till den höviska litteraturen, men bär även drag av sagan. Djurfabeln var en annan populär sagogenre (Dialogus creaturum, Le roman de Renart)

Krönikan blev under medeltiden historieskrivandets genre samt den form dagliga rapporteringar antog. Många historiker var kristna, och flera krönikor räknas till den kristna litteraturen: verk av bland andra Gregorius av Tours, Beda venerabilis. Ett egenartat undantag är den forngermanska och brittiska diktningen, som finns bevarad från epoken (Snorres Edda, Beowulf, Geoffrey of Monmouth med flera) som intar en mellanställning mellan mytologi, legend och faktisk historieskrivning. Hagiografin (Jacobus de Voragine) var en annan populär genre som uppkom under medeltiden. Ytterligare en litterär genre som föds under medeltiden är encyklopedin (Isidor av Sevilla, Suda). Giovanni da Pian del Carpines och Marco Polos berättelser hör till medeltidens främsta reseskildringar.

Dramat uppträdde under tidig medeltid huvudsakligen i form av liturgiskt drama, av vilka Besöket i graven finns bevarad i över fyra hundra exemplar; en scen ur denna, Descensus ad Infernos inspirerade Dante senare till Inferno, och Gluck till operan Orfeus. Det liturgiska dramat sjungs, i likhet med de antika förlagorna. Under senare medeltid luckrades det liturgiska upp, varmed nya genrer skapades: mysteriespel, moraliteter, mirakelspel, med mera. En av de få kända dramatikerna under tiden är Adam de la Halle. Allegorin användes också i dramer som Spelet om Envar.

Författare

Från medeltiden kommer de första kvinnliga författarna: Christine de Pisan, Anna Komnena, Heliga Birgitta, Klara av Assisi, Katarina av Siena, Hildegard av Bingen och Marie de France är några av de mera berömda namnen. Trots detta är många författare till medeltidens stora litterära verk anonyma. Några av västvärldens mest uppburna författare verkade under medeltiden: Thomas av Aquino, Pierre Abélard, Franciskus av Assisi, Dante Alighieri, Geoffrey Chaucer, Thomas av Celano, Giovanni Boccaccio, Snorre Sturlasson med flera.

Se även

• Chanson de geste
• Kväde
• Romans bretons
• Tristansagan
• Artursagan
• Vagantlyriken
• Maitère de Bretagne
• Romans d'adventures
• Fabilau
• Sottie
• Auto sacramental

Källor

• Epoker och diktare, red. Lennart Breitholtz, Stockholm: A&W, 1972
• Litteraturens historia i världen, Olsson/Algulin, Stockholm: Norstedts, 1992