Från Rilpedia

Hildegard av Bingen, född 16 september 1098 i Böckelheim an der Nahe, död 17 september 1179 i Bingen. Hon var visionär, mystiker, diktare, filosof, konstnär och tonsättare från Rhenlandet. Hennes festdag är 17 september.

Hildegard var abbedissa och framstående predikant. Hildegard skrev nio böcker i ämnen som teologi, medicin och fysiologi. Hon tog påvar och kejsare i upptuktelse, och tillrättavisade dem i sina brev, bland annat på grund av korruption.

Hon är stadens Eibingens skyddshelgon och både ses och firas som helgon av många människor men har aldrig blivit kanoniserad.

Innehåll 1 Biografi 2 Hildegards betydelse 3 Skrifter i svensk översättning 4 Externa länkar 5 Källor

Biografi

Källorna framvisar olika uppgifter om Hildegards ursprung. Enligt legenderna tillhörde hon aristokratin, och hon påstås ha varit grevinna av Spanheim. Hennes föräldrar Hildebert och Mechtildis (Mathilda) omnämns som adliga och förmögna. Fadern var soldat hos greve Meginhard av Spanheim, varför det kan finnas fog för tanken om en förväxling mellan Hildegards egen far och dennes patron. Som barn var Hildegard svag och sjuklig och fick av denna anledning endast nödtorftig utbildning i hemmet. För hennes klenhets skull och för sin egen religiositets skull beslöt föräldrarna att det bästa för Hildegard vore om hon framlevde sitt liv i Guds beskärm. De lämnade henne till ett nunnekloster när hon var åtta år. Klostret förestods av greve Meginhards syster Jutta.
Hildegard hade tidvis problem med synen och hade även stora svårigheter att gå, men hennes intellekt var det inget fel på. Hon lärde sig att läsa men aldrig att skriva. När Jutta dog år 1136 utsågs Hildegard till hennes efterträdare som abbedissa. I en berättelse redogör Hildegard för hur hon fick en helig uppenbarelse, vilken fick henne att tillsammans med sina nunnor flytta till Rupertsberg i närheten av Bingen, där hon omkring 1150 (mellan 1147 och 1150) fick tillstånd att upprätta ett nytt kloster. Möjligen grundade hon ytterligare ett kloster i Eibingen.

Redan som barn hade hon visioner, och då hon var 42 år fick hon en gudomlig ingivelse att låta nedteckna dessa och lät för den skull anlita en skrivkunnig munk som sekreterare. Hennes samlade utsagor har titeln Scivias (Vet vägarna). Efter en ljusupplevelse ansåg sig Hildegard ha fått gåvan att rätt kunna uttolka Bibeln. Från den stunden kände hon sig utvald och som kallad att tända mänskligheten för medkänsla, harmoni och balans.

”

Jag har mottagit visionerna med hjälp av mina inre ögon och öron enligt Guds vilja. För en normal människa är detta svårt att förstå.

”

Hildegard var mystiker som menade att alla människor är gudomliga. Hon skriver att varje människa har en gudomlig gnista, och hon liknar människan vid speglar som ska reflektera denna gnista ut mot sin omgivning.

Hennes skrifter väckte stor uppmärksamhet, även vid de kungliga hoven och bland kyrkans män, och människor av alla samhällsklasser strömmade till hennes kloster för att få höra hennes ord. Mot slutet av sitt liv blev hon emellertid dömd för att intill sitt kloster ha låtit begrava en man som hade varit exkommuniserad - ett svårt brott mot kyrkans regler - varför det var nära att hennes kloster tvingades stänga. Hildegard försvarade sig emellertid med att mannen erhållit sakramenten innan han dog, varför hon förutsatt att han återupptagits i kyrkan och vägrade därför hörsamma magistratens i Mainz krav att gräva upp och flytta hans kropp.

17 september 1179 avled hon stilla i sitt kloster och begravdes i kyrkan i Rupertsberg. Sedan dess har hennes reliker flyttats. År 1632 flyttades de till Köln och några år senare till kyrkan i Eibingen. Sedan 1857 är de placerade på ett eget altare i kyrkan, och hon blev samtidigt utnämnd till staden Eibingens skyddshelgon.

Hildegards betydelse

Redan hennes första biograf, den samtida munken Theoderic, kallar henne helgon. Detta oaktat har ingen påve någonsin kanoniserat henne. Dock har hon nominerats som helgon fyra gånger och räknas till Roms martyrer. Hon är ett s.k. Sancta nuncupata - ett muntligt helgon - och firas som helgon i delar av Tyskland. I Eibingen uppfördes 1900 ett nytt kloster till hennes ära.

Hildegard av Bingen fick en renässans i Sverige under 1990-talet, som teolog och religiös mystiker har hon lyfts fram av medeltidsforskaren Alf Härdelin, men i övrigt främst såsom kompositör. Bland annat folkmusikgruppen Garmarna spelade in hennes musik.

Skrifter i svensk översättning

• Den himmelska harmonin. Presentation och tolkning av Alf Härdelin. Förlaget Artos, Skellefteå, 1995.
• Släpp in ljuset. 30 dagar tillsammans med Hildegard av Bingen : Andlig vägledning. Argument, Varberg, 2002.
• Öppet fönster mot oändligheten. Böner, dikter och meditationer. I. Vatheur, Visby, 2000.

Externa länkar

• Lyssna till fri Vokalmusik av Hildegard av Bingen under "Early Vocal Music Map" hos Umeå Akademiska Kör

Källor

• "St. Hildegard", The Catholic Encyclopedia, Volume VII, Robert Appleton Company 1910