Från Rilpedia

Rolandssången (Chanson de Roland) är ett diktverk, chanson de geste, från 1100-talet om riddaren Roland som stupade i kristenhetens namn under slaget vid Roncevaux, spanska Roncesvalles år 778.

Rolandssången i korthet

Året är 778 e.kr. och Karl den store har efter sitt härnadståg i Spanien beslutat att föra hem den frankiska hären genom bergspassen Roncesvalles i Pyrenéerna. I och med detta måste den enorma hären sprida ut sig i en lång kolonn. För att skydda de sårbara trupperna utses ett arriärgarde att ledas av Roland, Markgreve av Bretagne och enligt sången även systerson till Karl den store. Med i eftertruppen finns också ärkebispen Turpin och Rolands vapenbroder Oliver jämte flera utav Karl den stores paladiner.

Genom ett förräderi tidigare genomdrivet av Ganelon, Rolands fosterfar, överrumplas den frankiska eftertruppen av en överväldigande Saracensk här, ledd av kung Marsil av Saragossa. Förhindrad av sin ridderliga heder anser sig Roland oförmögen att blåsa sitt horn Olifanten efter hjälp från den frankiska huvudhären. Detta trots hans vapenbroders Olivers vädjanden. Med detta är den frankiska truppen dömd till undergång. Roland och de frankiska riddersmännen dör efter en blodig och i detalj skildrad manspillan som martyrer i bergspasset vid Roncevaux.

Rolands egen död intar en central roll i berättelsen. Däremot berättas aldrig att Roland skadas av fiendevapen utan det är först när han till slut beslutar sig för att blåsa i hornet som han spränger sina egna tinningar och får sitt banesår. Slaget är då redan vunnet men den frankiska eftertruppen är tillintetgjord av de muslimska styrkorna. Roland själv är döende. När alla saracener till slut bragds om livet eller jagats på flykt kan Roland söka upp en lämplig plats för sin död och han insomnar till slut ovanpå sitt horn Olifanten och sitt svärd Durendal under ett pinjeträd i dalarna nedanför slagfältet.

När Karl den store, som redan tidigare insett Ganelons förräderi, till slut hör Rolands svaga hornstötar genom de spanska bergspasset, vänder han tårögd hären och sätter den i sporrsträck för att hjälpa Roland och hans franker. Karl den stores riddare kommer dock försent till slagfältet och de finner sina döda kamrater utspridda över den spanska jorden. Som hämnd för förräderiet drar nu Karl den store ner mot Saragossa och möter på vägen en här ledd av emiren av Kairo, Baligan. Saragossa intas och härjas av frankerna.

I slutet av sången förs Rolands, tillsammans med ärkebispen Turpins och Olivers kvarlevor åter till Karl den stores residens i Ais i Frankland. Förrädaren Ganelon avrättas tillsamman med många ur hans familj. Sången tar sitt slut i att den trötte och till ålder komne Karl i en dröm ser hur han återigen tvingas dra i fält mot kristenhetens fiender.

Verklighetens Roland och slaget vid Roncevaux

Verklighetens Roland (av Bretagne) stupade mot kristna basker vid Roncevaux år 778.^[1]

Fotnoter

1. ↑ Bra Böckers lexikon