Geoffrey Chaucer

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Geoffrey Chaucer
Geoffrey Chaucer (17th century).jpg
Född 1343
London
Död 25 oktober 1400
Yrke Författare, filosof, diplomat, tullmästare och poet
Framstående verk Canterbury Tales.
Wiki letter w.svg
 Hjälp gärna till att förbättra den här artikeln genom att utöka den. Ytterligare information kan hittas på diskussionssidan.

Geoffrey Chaucer, född omkring 1343 i London, död 25 oktober 1400, var en engelsk författare, filosof, diplomat och poet, mest ihågkommen för sitt verk Canterbury Tales. Chaucer var en av de mest inflytelserika engelska poeterna under medeltiden och anses vara den som först visade att engelska var ett språk som kunde göra poesi rättvisa.

Chaucer var samtida med Giovanni Boccaccio och Christine de Pisan. Trots enkla hemförhållanden kom han till Edvard III:s hov och reste till Frankrike, Flandern, Spanien, Genua och Pisa, och kom på så sätt i kontakt med kontinentens poesi.

Omkring 1366 gifte sig Chaucer med en hovdam, Philippa de Roet, Katherine Swynfords syster, och blev således sedermera svåger till Johan av Gent.

Vid sidan av sitt arbete som tullmästare översatte Chaucer flera viktiga samtida verk, som till exempel Romanen om rosen och Boëthius De consolatione philosophiae. Bland hans egna verk finns Parlement of Foules och House of Fame, men framförallt Troilus och Cressida (Troilus and Cresside) och Canterburysägner (Canterbury Tales). Framförallt den senare, en ramhistoria om pilgrimer på väg till Thomas Beckets helgongrav i katedralen i Canterbury, liknande Decamerones ramhistoria, fick bestående betydelse för engelskspråkig litteratur. Chanticleer and the Fox baserades på en historia av Marie de France.

Chaucer anses ha infört den kontinentala versformen i engelsk diktning; i engelsk diktning hade tidigare den allittererade versen varit norm.

Efter Rikard II:s död verkar Chaucer ha försvunnit, och det är möjligt att han mördades i efterdyningarna av Rikards fall. Han ligger begravd i Westminster Abbey, där han blev den förste att begravas i vad som skulle komma att kallas Poets' Corner.

Innehåll

Liv

Chaucer som pilgrim från Ellesmeremanuskriptet

Chaucer föddes omkring år 1343 i London, även om man inte vet exakt när. Hans far och farfar var båda vinhandlare i London, och hans släkt hade under lång tid varit köpmän i Ipswich. Hans namn kommer från franskans chausseur vilket betyder skomakare.[1] 1324 kidnappades John Chaucer, Geoffreys far, av en kvinnlig släkting i hopp om att få den tolvårige pojken att gifta sig med hennes dotter, för att försöka behålla egendom i Ipswich. Släktingen fängslades och böterna på 250 pund tyder på att släkten hörde till rik övre medelklass.[2] John gifte sig med Agnes Copton som år 1349 ärvt bland annat 24 butiker i London från sin farbror, Hamo de Copton, som beskrivs som myntslagare på Towern.

Man vet ytterst lite om detaljerna i Chaucers tidiga liv och utbildning, men jämfört med nästan samtida poeter såsom William Langland och The Pearl Poet är hans liv väldokumenterat, med nästan femhundra skrivna texter som vittnar om hans karriär. Han omnämns för första gången år 1357, i hushållet hos Elizabeth de Burgh, grevinna av Ulster, då hans fars kontakter gjort att han kunnat bli en adelkvinnas page.[3] Geoffrey Chaucer arbetade även som hovman, diplomat, tjänsteman, samt var i kungens tjänst för att samla metallskrot. År 1359, under de första skedena av Hundraårskriget, invaderade Edward III Frankrike och Chaucer for dit tillsammans med Lionel av Antwerpen, Elizabeths make. Chaucer tillfångatogs 1360, under belägringen av Rheims, och blev krigsfånge. Edward bidrog med 16 pund som del av lösesumman och Chaucer frigavs.

Det är oklart vad som hände i Chaucers liv efter det, men han tycks ha rest i Frankrike, Spanien och Flandern, möjligtvis som budbärare och han kan även ha gjort en pilgrimsresa till Santiago de Compostela. Omkring 1366, gifte sig Chaucer med Philippa (de) Roet. Hon var kammarjungfru till Edvard III:s gemål Philippa av Hainault, och syster till Katherine Swynford, som senare (cirka 1396) blev tredje maka till Chaucers vän och beskyddare Johan av Gent. Det är oklart hur många barn de fick, men tre eller fyra omnämns i allmänhet. Hans son Thomas Chaucer hade en lysande karriär som chief butler åt fyra kungar, sändebund till Frankrike och talman i det brittiska underhuset. Thomas' sonsonson (Geoffreys sonsonsonson), John de la Pole, earl av Lincoln, utsågs till tronföljare av Rikard III innan han avsattes. Nunnan Elizabeth Chaucy, [4][5] Agnes, som var på Henrik IV:s kröning och Lewis Chaucer var troligtvis också barn till Geoffrey Chaucer.

Chaucer i film

I filmen A Knights tale (En riddares historia), med den avlidne Heath Ledger i huvudrollen, medverkar Paul Bettany som den evigt skrikande härolden Chaucer. Bilden av Chaucer är vriden för att fungera bättre i filmen, bland annat som spelmissbrukare.

Svenska översättningar

  • Canterbury-berättelser (Canterbury tales); bearbetning för ungdom af Cecilia Milow, 1900
  • Tre poetiska berättelser; öfversatta af H. B. Romberg, 1902
  • Världslitteraturen: de stora mästerverken. [10], Medeltidsdiktning, II: Chaucer, V. D. Vogelweide, Boccacio m. fl., 1929
  • Fyra Canterbury-sägner: I svensk tolkning av Harald Jernström, 1930
  • Ur Canterburysägner: Prologen. Frun från Bath. Svensk tolkning av Harald Jernström, 1930
  • Palamon och Arcite: Riddarens berättelse i Canterbury tales. Svensk tolkning av Harald Jernström, 1931
  • Chaucerdikt i svensk dräkt av Harald Jernström, 1933
  • Några Canterburysägner i svensk tolkning av Harald Jernström, 1934
  • Canterburysägner; i svensk tolkning av Harald Jernström, 1956
  • Mjölnarens berättelse om den vackra Alison och den klipske scholaris: The Mylleres tale i Geoffrey *Chaucer's Canterbury tales; efterdiktning av Ebbe Linde; illustrationer av Baengt Dimming, 1967
  • Tuppen och räven: ur Canterbury tales; återberättad och illustrerad av Barbara Cooney; övers: Britt G. Hallqvist, bilderbok 1968 (Chanticleer and the fox)
  • Sagor från Canterbury i urval och tolkning av Ulf Sundblad; illustrationerna hämtade från träsnitt i en engelsk uppl. 1484, 1999

Källor

  • Den ursprungliga texten, eller delar av texten, till denna artikel kommer från "Geoffrey Chaucer" på engelskspråkiga Wikipedia. Vem som skrivit texten kan du se här.
  1. ↑ Skeat, W.W., The Complete Works of Geoffrey Chaucer. Oxford: Clarendon Press, 1899, Vol. I p. ix.
  2. ↑ Skeat, op. cit., pp. xi-xii.
  3. ↑ Skeat, op. cit., p. xvii.
  4. ↑ Power, Eileen (1988), Medieval English Nunneries, C. 1275 to 1535, Biblo & Tannen Publishers, pp. 19, ISBN 0819601403, http://books.google.com/books?id=1ll6BuF4-kgC&pg=PA19&lpg=PA19&dq=%22elizabeth+chaucy%22&source=web&ots=5B-HcUko6Z&sig=7dLlijAW1j4-_PdB5lA4EFZ-eSQ, läst 2007-12-19 
  5. ↑ Coulton, G. G. (2006), Chaucer and His England, Kessinger Publishing, pp. 74, http://books.google.com/books?id=tgP7qB4Br-4C&pg=PA74&lpg=PA74&dq=%22elizabeth+chaucy%22&source=web&ots=iLFZpmcvwF&sig=B39ACboh618EWIWQMRrbcvNyhRE, läst 2007-12-19 

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Geoffrey_Chaucer"
Personliga verktyg