Livregementets dragoner
Från Rilpedia
| colspan="2" style="background:#
6b8e23; color:white; text-align: center;" | Kungliga Livregementets dragoner |
|
|---|---|
| Aktiv: | 1893–1928 |
| Land: |  Sverige |
| Lojalitet: | Försvarsmakten |
| Försvarsgren: | Armén |
| Typ: | Kavalleri |
| Storlek: | Regemente |
| Förläggningsort: | Stockholm |
| Färger: | Ljusblått och vitt |
| Årsdagar: | 4 december |
| Segernamn: | Lützen (1632) Oldendorf (1633) Wittstock (1636) Leipzig (1642) Warszawa (1656) Frederiksodde (1657) Tåget över Bält (1658) Halmstad (1676) Lund (1676) Landskrona (1677) Düna (1701) Kliszow (1702) Pultusk (1703) Holowczyn (1708) Helsingborg (1710) |
Livregementets dragoner, K 2, bildades 1893 genom att Livregementets dragonkår, namnändrades till Livregementets dragoner. Regementet leder sitt ursprung till de ryttarfanor som sattes upp i Uppland, Södermanland, Västmanland, Närke och Värmland. Regementet tillhörde Kungl. Maj:ts Liv- och Hustrupper och kom 1928 att sammanslås med Livgardet till häst (K 1)
Historik
Dessa sammanfördes till två regementen vilka enligt 1634 års regeringsform sammanfördes till ett. Regementet benämndes från 1636 vanligtvis Upplands ryttare. Dess förste chef var Isak Axelsson Silversparre. Den 26 november 1667 upphöjdes regementet till kunglig livtrupp som tack för sina insatser under Karl X Gustavs fälttåg och fick namnet Livregementet till häst. Samtidigt utnämns greve Otto Wilhelm von Königsmark till chef för regementet. Regementet utmärkte sig för stor tapperhet i slaget vid Lund 1676 under Nils Bielke. Karl XI lär ha yttrat efter segern: "näst Gud hade jag att tacka den tappre Nils Bielke och sitt Livregemente".
1680 blev regementet indelt inom östra Svealand. Livregementet till häst var det enda regemente inom Stockholms garnison som inte var värvat. Regementet hade sedan 1780 sin övningsplats på Utnäs löt vid Strömsholm. År 1785 bildades en särskild trupp lätta dragoner vid regementet. Den bildades genom att 18 man från respektive kompani tillfördes dragonerna som bildade 4 kompanier om 36 man i vardera. Denna styrka utökades senare och 1789 under det ryska kriget uppträdde man som eget förband om 300 man, 6 kompanier, under namnet Lätta Dragonkåren av Kungl. Maj:ts Livregemente.
1791 omorganiserades regementet till en brigad bestående av Livregementsbrigadens kyrassiärkår, som bestod av kompanierna som låg närmast huvudstaden och som utgjorde tungt kavalleri, Livregementsbrigadens lätta dragonkår som bestod av Örebro, Fellingsbro, Östra Närkes och Vadsbo kompanier och Livregementsbrigadens lätta infanteribataljon som bestod av kompanierna i Västmanland och från 1804 även Södermanlands kompani.
1815 blev Livregementsbrigadens kyrassiärkår självständig och ändrade namn till Livregementets dragonkår. Regementet övade från 1815 på Polacksbacken i Uppsala och Ladugårdsgärde i Stockholm. Från 1881 var kåren förlagd till Wiksberg på Södra Djurgården i Stockholm (Sjöhistoriska Museet). Kåren ändrade namn 1893 till Livregementets dragoner (K 2). Förbandet tillhörde V. Arméfördelningen som dess fördelningskavalleriregemente och bestod vid denna tid av 5 ryttarskvadroner och en regementsstab. Regementet sammanslogs 1928 med Livgardet till häst (K 1), och bildade Livregementet till häst (K 1).
Regementet rekryterade sedan gammalt sin officerskår från den svenska högadeln. En av dess officerare greve Douglas, sedermera överbefälhavare och general, tjänstgjorde frivilligt som generalstabsofficer och en av general Mannerheims medarbetare i det finska inbördeskriget med utmärkelse.
|
||||||||
