Grythytte och Hällefors bergslag
Från Rilpedia
i Örebro län
Foto: Johanna Sving
Grythytte och Hällefors bergslag var ett historiskt bergslag (motsvarande härad) i den nordvästra delen av landskapet Västmanland. Bergslaget omfattade delar av nuvarande Hällefors kommun, vilken är en del av Örebro län. Det hade en köping - Hällefors och ett municipalsamhälle - Grythyttan. Största tätorten är numera Hällefors belägen c:a 80 km nordväst om Örebro. Den totala arealen mätte knappt 903 km² och befolkningen uppgick år 1907 till 8 416 invånare, vilket idag sjunkit till c:a 7 200 invånare. Grythytte och Hällefors bergslag var en del av Linde och Nora domsaga och Nora fögderi, men utgjorde ett eget tingslag t.o.m. år 1903.
Grythytte och Hällefors bergslag utgjorde den nordvästligaste delen av Bergslagen i landskapet Västmanland. Området är sjörikt och genomflyts av Svartälvens övre lopp, vilken senare flyter genom sjöarna Norr- och Sörälgen, Torrvarpen och Halvarsnoren för att senare mynna i Möckeln i värmländska Karlskoga. I sydost återfinns sjön Lundsfjärden. Området är en del av den vidsträckta Noraskog som i söder också omfattar Nora och Hjulsjö bergslag. Landskapet är bergigt med flera kullar som överskrider 300 m ö.h. Bergslaget gränsade i söder till Karlskoga bergslags härad och i öster till Nora och Hjulsjö bergslag och Nya Kopparbergs bergslag. I norr låg Nås tingslag i nuvarande Dalarnas län och i väster Färnebo härad i Värmlands län.
Historia
Slättbygderna i landskapet Närke befolkades tidigt vilket många fornlämningar vittnar om. Namnet härrör ursprungligen från namnet på dess invånare närborna vilket kan härledes till Närsundet i området kring Kvismare kanal sydost om Örebro. Närborna var således de som bodde vid sundet. Under 1300-talet hade landskapet ungefär samma utsträckning som idag, och utgjorde en egen lagsaga med egen lagbok. Under denna tid räknades området Noraskog till just Närke, och kom först under 1570-talet att hamna under slottslänet i Västerås och kom därefter att räknas till landskapet Västmanland. Detta hade tidigare inte utsträckt sig längre västerut än till Järleån strax öster om Nora. Under mitten av 1600-talet kom området att utgöra ett eget län som kom under Örebro län först år 1648. Under medeltiden var bergslaget mestadels skogsbygd och det var först under 1600-talet som järnhanteringen också kom att sprida sig till bergslagets områden och en inflyttning av finska nybyggare ledde till att en s.k. finnmark uppstod, vars ursprung var tydligt ännu in på 1800-talet.
Grythyttans socken inrättades år 1633 av områden från de intilliggande häraderna och bergslagen. Området fick bergsprivilegier år 1641 och avsikten var att en stad med namnet Grythem också skulle grundas på platsen, som redan tidigt hade stadslika strukturer. Detta kom dock på skam år 1682 då rättigheterna drogs in med hänvisning till att en sådan konkurrens skulle kunna slå ut de närbelägna städerna Nora och Lindesberg som grundats vid samma tid som Grythyttan. På orten hade en hytta troligtvis funnits sedan 1400-talet, men de nya malmfyndigheterna av bl.a. silver gjorde att bergsbruket tog fart på flera platser i bygden, bl.a. i Saxhyttan, Älvestorp, Kärvingeborn och Rockesholm. Vid den sistnämnda uppstod under 1700-talet ett fullskaligt bruk. Utanför Hällefors fanns Sveriges näst största silverfyndighet, vilken påträffats redan år 1634, och här kom ädelmetallen att brytas ända fram till år 1977. Gruvan utökades med tiden med ett järnbruk och en herrgård uppfördes kring det som kom att bli Hellefors bruk. Hällefors kyrka uppfördes år 1644, men huvudortsfunktionerna för bygden förefaller alltjämt ha legat i Grythyttan där bergslagets tingsplats också låg. På 1880-talet fick området järnvägsförbindelser då en del av Bergslagsbanan drogs fram på en linje mellan Grängesberg i norr och Kristinehamn i söder via Nykroppa kallat Silverhöjdsspåret. De komplicerade transportvägarna via små vägar, sjöar och kanaler blev då ett minne blott.
Söder om Grythyttan öppnades år 1720 en brunnsort vid Loka brunn. Detta gör plasen till en av Sveriges äldsta kurorter, och storhetstiden inföll under 1760-talet när kung Adolf Fredrik med sin familj besökte platsen för att bota sin migrän. En kur på 6-8 liter vatten per dag lär ha botat kungen, men varefter landets sjukvårdsresurser förbättrats under det tidiga 1900-talet kom Loka brunn att vara en av de få i sitt slag kvar i landet. Loka finns även kvar som varumärke på buteljerat vatten från brunnen som saluförs av bryggerikoncernen Spendrups. Sedan år 2008 ingår även Hellefors Bryggeri i samma koncern.
Socknar
Grythytte och Hällefors bergslag omfattade två socknar.
samt
Källor
- Nordisk familjebok, uppl 2, band 10, 1909
- Beskrifning öfver Örebro län, 2009-04-06, kl. 16:45
- Hällefors kommun: Sevärdigheter, 2009-04-06, kl. 22:05
- Berättelser från Carl von Linnés resa genom Närke och Västmanland, 2009-04-06, kl. 22:12
- Rosckesholms bruks historia, 2009-04-06, kl. 22:25
- Silvergruvan - ett industiminne, 2009-04-06, kl. 22:34
- Loka Brunns historia, 2009-04-06, kl. 22:54
|
Härader och bergslag i Västmanland |
 |
|
|
Fellingsbro | Gamla Norberg | Grythytte och Hällefors | Lindes och Ramsberg | Nora och Hjulsjö |
