Gamla Ullevi (1916)
Från Rilpedia
| Gamla Ullevi | |
 |
|
| Placering | Göteborg, Sverige |
|---|---|
| Ägare | Göteborgs kommun |
| Hemmalag | GAIS (fotboll) IFK Göteborg (fotboll) Örgryte IS (fotboll) |
| Arkitekt | Karl M. Bengtson |
| Kapacitet | 18 000 |
| Datum | |
| Öppnade | 17 september 1916 |
| Rivd | 9 januari 2007 |
Gamla Ullevi, var en fotbollsarena i Göteborg, som invigdes 17 september 1916 och revs med början den 9 januari 2007. På platsen finns idag en ny arena, invigd 5 april 2009, även den med namnet Gamla Ullevi.
Historia
Idrottsplatsen på Tegelbruksängen var föregångaren till Gamla Ullevi, och stod färdig den 28 juni[1] 1896. Den byggdes av Göteborgs Velocipedklubb för 28 000 kronor. Läktaren rymde 600 personer, och cykelbanan hade en dosering på en meter. Vintertid pumpades vatten från Fattighusån upp till idrottsplatsen, Skridskoklubben Norden fick därigenom banor både för konståkning, hastighetsåkning och allmänhetens lekar. Tennishallen stod klar 1901 och till sommaren 1902 byggdes sex utomhusbanor. År 1908 tillkom Valhalla idrottsplats som blev Örgryte idrottssällskaps nya arena, efter Balders Hage. De flesta idrottsmännen sökte sig därefter till Örgryte IS.
Göteborgs idrottsförbund, med underavdelningar i form av cykel, idrott, skridsko och tennis bildade Göteborgs Idrottsförbunds Förlagsaktiebolag, i syfte att bygga en ny arena. Detta skedde genom insatser av skeppsmäklaren Gösta Dalman, Hugo Levin, som var ordförande i Göteborgs Fotbollsförbund, och IF Kamraternas Herbert Johansson. Aktiekapitalet blev 90 000 kronor. Gamla Ullevi kostade drygt 160 000 att bygga, och blev en ren fotbollsarena. Måtten var 105 X 68 meter. Huvudläktaren hade 600 sittplatser, och publikkapaciteten var på 12 000 personer.[2]
Gamla Ullevi ritades av arkitekten Karl M. Bengtson, byggdes 1915-1916 och invigdes den 17 september 1916 klockan 13.00, med matchen IFK Göteborg-Akademisk Boldklub från Köpenhamn, som slutade 2-2. Svensken Erik Börjesson gjorde det allra första Ullevimålet. "Den svenska idrottens fader", Viktor Balck invigde Ullevi inför närmare 10 000 åskådare. Entrébiljetterna kostade: 2:50 för en läktarplats och 1:- för en ståplats. Arenan var vid sin invigning Nordens största fotbollsarena.[3] Från början hette den Ullervi fotbollsbana, efter den fornnordiska guden Ull och ordet vi som betyder helig plats, offerplats,[4][5][6] hednisk helgedom [7] eller kultplats.[8] Övergången med r i Ullervi kallas för uttalslättnad, och efter påpekande från språkvetaren, professor Hjalmar Lindroth ändrades detta kring år 1920[9].
Arenan övertogs av Göteborgs stad från Göteborgs idrottsförbunds förlagsaktiebolag enligt ett beslut i stadsfullmäktige 24 april 1924 och organiserades under styrelsen för Slottsskogsvallen. Villkoren för detta var bland annat att Göteborgs stad, så länge Ullevi användes till idrottsplats (dock under minst 10 år) skulle betala en årlig summa av 4 500 kronor.[10]
Arenans första föreståndare eller intendent, hette John Kristensson, verksam åren 1916-1948.
Det komponerades en vals till Ullevis ära: "Ullervi-valsen", skapad hos Wilh. Hansens Musik-Forlag i Köpenhamn av kapellmästaren William Rölling.[11]
Gamla Ullevi var Göteborgs stora fotbollsarena tills nya Ullevi stod färdig till VM i fotboll 1958. I samband med detta lämnade även fotbollslagen arenan och den användes enbart för träning samt av lag i de lägre divisionerna. 1992 återkom dock lagen efter en renovering av arenan och den användes fram till och med den 5 november 2006 för matcher i Fotbollsallsvenskan. Arenan blev dock aldrig godkänd för Europacupspel av Uefa. Gamla Ullevi hade de sista åren en publikkapacitet på 18 000 personer och publikrekordet var 32 357 personer (Örgryte IS-IF Elfsborg 2 maj 1957, i division 2). Fotbollsklubbarna GAIS, IFK Göteborg och Örgryte IS spelade sina hemmamatcher där. Utanför arenan finns en staty av Gunnar Gren som spelade för alla tre hemmalagen.
Den 5 november 2006 spelades den sista matchen. Efter 90 år började arenan rivas den 9 januari 2007 11.15 lokal tid. Strax därefter påbörjades byggandet av en ny arena även den med namnet Gamla Ullevi. Den nyare arenan invigdes 5 april 2009.
Referenser
- ↑ Göteborgs idrottshistoria 1800-1950, red. Roland Jerneryd, utgiven av Göteborgs Hembygdsförbund, Bergendahls Boktryckeri, Göteborg 1981 s.155
- ↑ Gamla Ullevi, red. Bo Johansson & Bo Sigvard Nilsson, Tre Böcker Förlag AB, Göteborg 1992 ISBN 91-7029-091-1 s.6-10
- ↑ Gustaf V och hans tid 1907-1918, Erik Lindorm 1979 ISBN 91-46-13376-3 s. 423
- ↑ ne.se "-vi, ortnamnselement (i Syd- och Västsverige även med sidoformen -vä), enligt vanlig mening med betydelsen 'helig plats', 'offerplats'."
- ↑ Bra Böckers Lexikon, i 25 band, 4:e uppl. 1991, band 24 UGA-VIS s.306, "vi, fornnordisk helgedom; ordet hör ihop med verbet viga i betydelsen helga, inviga."
- ↑ Svensk Etymologisk ordbok, "Av ett vi, helig plats, offerplats, en i böjningen uppkommen växelform till isl. ve..."
- ↑ Vikingatidens ABC, red. Lena Thunmark-Nylén, Jan Peder Lamm, Göran Tegnér, Ann Sandwall, Statens Historiska Museum, Centraltryckeriet, Borås 1981 ISBN 91-7192-490-6 s.283 "Vi, hednisk helgedom, helig plats"
- ↑ Nationalencyklopedins ordbok, Bra böcker AB, Höganäs 2000, sid. 1846
- ↑ Gamla Ullevi, red. Bo Johansson & Bo Sigvard Nilsson, Tre Böcker Förlag AB, Göteborg 1992 ISBN 91-7029-091-1 s.4
- ↑ Göteborgs kommunalkalender 1951, red. Werner Göransson, utgiven av Göteborgs stads statistiska byrå, Wezäta, Göteborg 1951 s. 250
- ↑ Idrottsarvet 1986 - årsbok för Idrottsmuseet i Göteborg, red. Bode Janzon, utgiven av Idrottsmuseet i Göteborg 1986 ISSN 0283-1791 s.119
