Från Rilpedia

Hjalmar Axel Lindroth, född 6 februari 1878 i Stockholm, död 11 september 1947, var en svensk språkvetare och professor i nordiska språk vid Göteborgs högskola 1919-1945.

Familj

Hjalmar Lindroth var son till grosshandlare Carl Lindroth och dennes hustru Clara Höglund. 1904 gifte Lindroth med Stina Hildebrand (1882-1957), dotter till riksantikvarie Hans Hildebrand och Elin Martin. Hjalmar och Stina fick fem barn, bland dem entomolog Carl H. Lindroth (1905-1979), fiskeribiolog A Arne Lindroth (1910-1985) och idéhistoriker Sten Lindroth (1914-1980).

Hjalmar Lindroth är begravd på Solna kyrkogård.

Vetenskaplig karriär

Efter fil.kand. 1899 i Uppsala och fil.lic. 1904, doktorerade Lindroth 1906 i Lund och blev samma år docent i svenska språket vid Lunds universitet. Han utsågs 1919 till professor i Göteborg. Lindroth var 1904-1917 ledamot av redaktionen av Svenska Akademiens ordbok. Lindroth ledde Institutionen för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs högskola. Lindroth stod för ett mycket mångsidigt författarskap. Han behandlade språkhistoria, språkpsykologi, folkmål, ortnamn, interpunktion, välläsning med mera. Han var också huvudförfattare till verket "Ortnamn i Göteborgs och Bohus län" som utkom i delarna I-III (1923, 1925-1929, 1932).

Lindroth var också knuten till Akademiska kören och var dess dirigent 1919-1923 och ordförande 1925-1939.

Nämnvärda verk

Bland hans skrifter märks:

• Om adjektiviering af particip (1906)
• J. Th. Bureus, (1911-1912)
• Monografin Stiernhielms Hercules (1913)
• De nordiska ortnamnen på -rum (1916)
• Bohusläns härads- och sockennamn" (1918)
• Kust- och skärgårdsnamnen i Göteborgs och Bohus län (1922)
• Ortnamn i Göteborgs och Bohus län som utkom i delarna I-III (1923, 1925-1929, 1932) (som huvudförfattare)
• Våra ortnamn och vad de lära oss (1923)
• Grundvalarna för vår kommatering (1924)
• Ölands folkmål del I-II (1926-1945)
• Aktuella språkfrågor (1928)
• Island, motsatsernas ö, (1930)
• De reflexiva pronomina, (1941)
• Bohuslänska ortnamn och bohuslänsk bebyggelsehistoria (1945).