Från Rilpedia

Republic of the Fiji Islands
Flagga Statsvapen
Valspråk: Rerevaka na Kalou ka Doka na Tui ("Frukta Gud och ära drottningen")
Nationalsång: God Bless Fiji
Huvudstad	Suva
Största stad	Suva
Officiellt språk	engelska, fijianska, hindustani
Statsskick President Premiärminister	republik Ratu Josefa Iloilovatu Frank Bainimarama
Självständighet  • Deklarerad  • Erkänd	från Storbritannien 10 oktober 1970
Yta  • Totalt  • Vatten	18 270 km² (151:a) försumbart
Folkmängd  • Totalt  • Befolkningstäthet	918 675 (153:e) 50,28 inv/km² (123:e)
BNP (PPP)  • Totalt  • Per capita	(2003) $2 251 milj (139:e)
Valuta	Fijidollar (FJD)
Tidszon	UTC+12
Topografi  • Högsta punkt  • Största sjö  • Längsta flod	Tomanivi 1 324 m ö.h. km² km
Nationaldag	andra måndagen i oktober
Landskod	FJ, FJI
Landsnummer	679

Fiji är en stat på en ögrupp i södra Stilla havet. Landet består av runt 333 öar av vilka ungefär 110 är bebodda. De tre största öarna är Viti Levu, Vanua Levu och Kadavu.

Innehåll 1 Historia 2 Geografi 2.1 Klimat och miljö 3 Administrativ indelning 4 Ekonomi 5 Demografi 6 Politik 7 Se även 8 Externa länkar

Historia

Efter nästan hundra år som brittisk koloni blev Fiji självständigt 1970. Demokratin stördes av två militärkupper 1987. Militären grep makten eftersom den ansåg att regeringen var alltför dominerad av den indiska befolkningen. En ny konstitution 1990 gav mer inflytande åt infödda melanesier. Det ledde till att många ur den indiska befolkningen emigrerade. Denna minskning av landets folkmängd orsakade ekonomiska svårigheter, men enligt 1997 års författning kom de olika folkgrupperna att behandlas mer jämställt. 1999 hölls för första gången allmänna val där alla etniska grupper hade rösträtt, vilket resulterade i en regering som leddes av en fiji-indier. Denna regering avsattes dock genom en statskupp i maj 2000. Nya val kunde hållas i augusti 2001: dessa gav Fiji ännu en demokratiskt vald regering under ledning av premiärminister Qarase.

Den 5 december 2006 resulterade konflikten mellan Fijis regering och militär i att militären genom en oblodig statskupp tog över makten över öriket. Statskuppen inleddes den 3 december. Dagen därpå ockuperade militären polishögkvarteren i Suva. Statskuppen innebar att överbefälhavaren Voreqe "Frank" Bainimarama tog över rollen som statsöverhuvud. Militärkuppen var den fjärde under en tjugoårsperiod. De tre tidigare kupperna ingick i maktkampen mellan landets två största etniska grupper, fijianer och indier, medan den senare kuppen orsakades av oenigheter inom den fijianska gruppen. Nu ställs bland annat krav från kuppmakarna att militärer ansvariga för kuppen 2000 ställs inför rätta och att en polisutredning gentemot Bainimarama läggs ned.

Efter att appellationsdomstolen förklarat den sittande regeringen Bainimarama olaglig lät president Iloilo den 10 april 2009 upphäva konstitutionen och upplösa domstolen.

Trots sin ringa storlek har Fiji en ganska stor armé som har deltagit i flera av FN:s fredsbevarande operationer.

Geografi

Fiji består av ungefär 333 öar, varav 110 är bebodda, och 522 mindre holmar. De två viktigaste öarna är Viti Levu och Vanua Levu. Viti Levu innehåller huvudstaden Suva, och där bor nära tre fjärdedelar av befolkningen. Öarna är bergiga, med toppar upp till 1 300 meter över havet, och är täckta med tropiska skogar. Andra viktiga städer inkluderar Nadi, där den internationella flygplatsen ligger, och Lautoka. De huvudsakliga städerna på Vanua Levu är Labasa och Savusavu. Andra öar och ögrupper inkluderar Taveuni och Kadavu, Mamanucagruppen utanför Nadi och Yasawagruppen, som är en populär turistattraktion, Lomaivitigruppen utanför Suva, och de fjärran Lauöarna. Rotuma, som ligger omkring 500 kilometer norr om Fiji, åtnjuter speciell administrativ status.

De primära naturtillgångarna i Fiji är timmer, fisk, guld, koppar, vattenkraft samt outnyttjade oljereserver i havsbottnen.

Klimat och miljö

På Fiji råder ett tropiskt havsklimat, där temperaturen har liten variation under året. Cyklonsäsongen varar från november till januari.

Fijis största miljöproblem är skogsavverkning som leder till jorderosion.

Administrativ indelning

Huvudartikel: Fijis administrativa indelning

Fiji är indelat i fyra enheter (divisions): Centrala divisionen, Östra divisionen, Norra divisionen och Västra divisionen; och en besittning (dependency): Rotuma. Dessa delas vidare in i provinser. Av statistiska skäl räknas Rotuma ibland in i den östra divisionen. Landet har två städer Suva och Lautoka, och i dessa tillsammans med landets tio orter har lokala myndigheter i form av stadsråd införts.

Ekonomi

Fijis naturtillgångar gör landet till en av Stilla havets mest utvecklade ekonomier. Det största inflödet av utländsk valuta kommer från export av socker och en växande turistindustri. Fiji har mellan 300 000 och 400 000 turister årligen. En tredjedel av landets industri är någon form av sockerbearbetning. De ekonomiska problem som finns är bland annat att investeringarna är för låga och att det på vissa ställen råder osäkerhet kring markägandet.

Ungefär 80% av landets elektricitet framställs med vattenkraft och resten av fossila bränslen.

Demografi

• Befolkningens medelålder: 23,7 år (2002)
• Befolkningens medellivslängd: 68,9 år (2003)
• Etniska grupper: fijianer 51% (mest melanesier), indier 44%, andra 5% (uppgifter från 1998).
• Religiös tillhörighet: kristna 52%, hinduer 38%, muslimer 8%, annan 2%.
• Språk: engelska, fijianska, hindi, urdu

Politik

• Stora rådets chef: Epeli Ganilau

Se även

• Lista över öar och städer i Fiji

Externa länkar

• Turistinformation om Fiji

v • d • r Oceanien Australien · Fiji · Kiribati · Marshallöarna · Mikronesien · Nauru · Nya Zeeland · Palau · Papua Nya Guinea · Salomonöarna · Samoa · Tonga · Tuvalu · Vanuatu · Östtimor Särskilda områden: Julön, Kokosöarna, Norfolkön (Australien) · Franska Polynesien, Nya Kaledonien, Wallis- och Futunaöarna (Franrike) · Cooköarna, Niue, Tokelau (Nya Zeeland) · Påskön (Chile) · Pitcairnöarna (Storbritannien) · Amerikanska Samoa, Guam, Nordmarianerna (USA)