Biobränsle

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Kraftvärmeanläggning i Skellefteå, som drivs på biobränslen. Anläggningen togs i bruk på våren 1997 och har lyckats förlänga driftsäsongen på ett speciellt sätt. Genom att anläggningen byggts ihop med en fabrik som gör pellets (ett komprimerat biobränsle) kan värme levereras under en längre tid på året, eftersom den behövs för torkning av pelletsen.

Biogasanläggning i Skellefteå, som rötar hushållens matavfall samt tillvaratar den rågas som bildas i det intilliggande reningsverket. Biogasen driver ett flertal av Skellefteå kommuns egna lokalbussar, sopbilar och personbilar.

Biobränslen är förnybara bränslen som är producerade av levande organismer (biomassa). Normalt syftar termen biobränsle på bränslen som är i det närmaste koldioxidneutrala, eftersom den mängd koldioxid som bildas vid förbränning är en del av kolcykeln.^[1] Detta betyder att koldioxidutsläppen inom en överskådlig tid balanseras av tillväxt i naturen och därför inte bidrar till växthuseffekten, till skillnad från de fossila bränslena som har varit utanför det naturliga kretsloppet i miljontals år.

Terminologin kring biobränslen är alltid inte helt klart. Ibland används termen biobränslen endast för förädlade drivmedel för transporter.^[1] Termen bioenergi omfattar dock all användning av biomassa som energikälla. Växter som odlas för att användas som biobränsle kallas gemensamt för energigrödor.

Olika bränslen och deras användning

Biobränslen används för el- och värmeproduktion samt som drivmedel. I länder med en utvecklad massa- och pappersindustri, såsom Sverige, Finland och Kanada står denna för en stor del av användningen.

Vanliga biobränslen är trädbränslen, avlutar inom pappersmassaindustrin och avfall. Trädbränslen kommer från träråvara och kan till exempel vara ved, avverkningsrester (bland annat stubbar, grenar, toppar och bark) eller energiskog. Blandningen av kemikalier och utlöst organiskt material som uppstår vid kemiska pappersmassabruk, ofta kallad returlut, avlut eller oftast svartlut, är också ett mycket vanligt biobränsle. Luten förbränns vid fabriken och är en viktig källa för både värme och elektricitet. Avfall kan vara såväl industriellt som hushållsavfall. Hushållsavfall räknas ibland inte till biobränslena eftersom det delvis består av fossila komponenter, främst plast. Även slam från avloppsreningsverk kan användas som biobränlse. Oenighet råder kring om torv ska räknas som ett biobränsle eller som fossilt bränsle, ofta benämns det som halvfossilt. Torvmossar har ofta större tillväxt än mängden torv som utvinns, men denna tillväxt anses ofta vara ett naturligt sätt för naturen att lagra koldioxid.

Biobränslen har traditionellt ofta använts i relativt oförädlad form, till exempel som brännved, men för att få ner volymen vid transport och för att få en mer användarvänlig vara, brukar den numera ofta förädlas till fasta, flytande eller gasformiga bränslen. Biogas tillverkas ofta från organiskt material som gödsel, avföring, avloppsslam, hushållsavfall och växter. Etanol tillverkas från bland annat majs och sockerrör. Biodiesel tillverkas från bland annat palmolja.

Miljöpåverkan

Biobränslen kan emellertid i vissa fall ge upphov till relativt stora nettoutsläpp av koldioxid till atmosfären under begränsad tid. Hur mycket beror av vilket slags biobränsle som används. Det biobränsle som eldas i Sverige i fjärr- och kraftvärmeverk är vanligtvis hyggesrester, dvs. grenar och toppar, s.k. GROT. Svenska forskare har visat att trädbränsle i form av GROT ger ungefär lika stor klimatpåverkan som naturgas skulle ge under 25 år om gasen ersatte trädbränslet. (Elforsks rapport 07:35, Biobränslen och klimatneutralitet – systemanalys av produktion och användning). Man brukar felaktigt motivera biobränslens klimatneutralitet, t.ex. trädbränslets, med att den mängd koldioxid som bildas vid förbränning är precis samma mängd som trädet tagit upp under sin tillväxt, och så länge återväxten är lika hög som uttaget kommer alltså inte koldioxidhalten i atmosfären att öka. Tankefelet består i att man bortser från att förbränning omedelbart frigör koldioxid, medan tillväxten av ny skog är en avsevärt långsammare process. Detta betyder att ifall användningen av biobränslen ökar kommer koldioxidhalten i atmosfären också att öka under ett antal år, till dess att biomassan kan kompensera utsläppen. Nettotillskott av koldioxid till atmosfären uppstår givetvis även under tillverkningsprocesser och transporter.

En sammanställning av olika livscykelanalyser presenteras av Weisser 2006^[2]. Koldioxidutsläppen för bioenergi uppskattas till 40-100 g CO₂/kWh (gram koldioxid per kilowattimme). Under de första åren efter starten av eldning med trädbränslen är dock utsläppen dryga 300 gram per kWh, men över en 25-årsperiod ungefär lika stor som den från naturgas, 203 gram per kWh. Som en jämförelse uppskattades utsläppen för kolkraft till 800-1300 g CO₂/kWh och för vind- och kärnkraft till ungefär 10 g CO₂/kWh.

Biobränslen har också ett lågt innehåll av svavel, vilket leder till låga svaveldioxidutsläpp.^[1]

Användning enligt land

Följande tabell visar användningen av flytande biobränsle för transporter enligt land.

Biobränsle[3][4]
		Bruk 2005 (GWh)	Bruk 2006 (GWh)			Bruk 2007 (GWh)
No	Land	Totalt	Totalt	Biodiesel	Bioetanol	Totalt	Biodiesel	Bioetanol
1	Mall:Landsdata Tyskland Tyskland || align="right" | 21703 || align="right" | 40417 || align="right" | 29447 || align="right" | 3544 || align="right" | 46552 || align="right" | 34395 || align="right" | 3408
2	Mall:Landsdata Frankrike Frankrike || align="right" | 4874 || align="right" | 8574 || align="right" | 6855 || align="right" | 1719 || align="right" | 16680 || align="right" | 13506 || align="right" | 3174
3	Österrike || align="right" | 920 || align="right" | 3878 || align="right" | 3878 || align="right" | 0 || align="right" | 4524 || align="right" | 4270 || align="right" | 254
4	Spanien || align="right" | 1583 || align="right" | 1961 || align="right" | 629 || align="right" | 1332 || align="right" | 4341 || align="right" | 3031 || align="right" | 1310
5	Mall:Landsdata Storbritannien Storbritannien || align="right" | 793 || align="right" | 2097 || align="right" | 1533 || align="right" | 563 || align="right" | 4055 || align="right" | 3148 || align="right" | 907
6	Sverige* || align="right" | 1938 || 2587 || align="right" | 523 || align="right" | 1894 || align="right" | 3272 || align="right" | 1158 || align="right" | 2113
7	Portugal|| align="right" | 2 || align="right" | 818 || align="right" | 818 || align="right" | 0 || align="right" | 1847 || align="right" | 1847 || align="right" | 0
8	Italien	2 059	1732	1732	0	1621	1 621	0
9	Bulgarien || align="right" | || align="right" | 96 || align="right" | 96 || align="right" | 0 || align="right" | 1308 || align="right" | 539 || align="right" | 769
10	Polen || align="right" | 481 || align="right" | 1 102 || align="right" | 491 || align="right" | 611 || align="right" | 1171 || align="right" | 180 || align="right" | 991
11	Belgien || align="right" | 0 || align="right" | 10 || align="right" | 10 || align="right" | 0 || align="right" | 1061 || align="right" | 1061 || align="right" | 0
12	Mall:Landsdata Grekland Grekland || align="right" | 32 || align="right" | 540 || align="right" | 540 || align="right" | 0 || align="right" | 940 || align="right" | 940 || align="right" | 0
13	Litauen || align="right" | 97 || align="right" | 226 || align="right" | 162 || align="right" | 64 || align="right" | 612 || align="right" | 477 || align="right" | 135
14	Luxemburg || align="right" | 7 || align="right" | 6 || align="right" | 6 || align="right" | 0 || align="right" | 407 || align="right" | 397 || align="right" | 10
15	Tjeckien || align="right" | 33 || align="right" | 226 || align="right" | 213 || align="right" | 13 || align="right" | 382 || align="right" | 380 || align="right" | 2
16	Slovenien || align="right" | 58 || align="right" | 50 || align="right" | 48 || align="right" | 2 || align="right" | 160 || align="right" | 151 || align="right" | 9
17	Slovakien || align="right" | 110 || align="right" | 153 || align="right" | 149 || align="right" | 4 || align="right" | 154 || align="right" | n.a. || align="right" | 154
18	Mall:Landsdata Ungern Ungern || align="right" | 28 || align="right" | 139 || align="right" | 4 || align="right" | 136 || align="right" | 107 || align="right" | 0 || align="right" | 107
19	Nederländerna || align="right" | 0 || align="right" | 371 || align="right" | 172 || align="right" | 179 || align="right" | 101 || align="right" | n.a. || align="right" | 101
20	Mall:Landsdata Irland Irland || align="right" | 9 || align="right" | 36 || align="right" | 8 || align="right" | 13 || align="right" | 97 || align="right" | 27 || align="right" | 54
21	Danmark || align="right" | 0 || align="right" | 42 || align="right" | 0 || align="right" | 42 || align="right" | 70 || align="right" | 0 || align="right" | 70
22	Mall:Landsdata Lettland Lettland || align="right" | 34 || align="right" | 29 || align="right" | 17 || align="right" | 12 || align="right" | 20 || align="right" | 0 || align="right" | 20
23	Mall:Landsdata Finland Finland || align="right" | 0 || align="right" | 10 || align="right" | 0 || align="right" | 10 || align="right" | n.a. || align="right" | n.a. || align="right" | n.a.
24	Rumänien || align="right" | - || align="right" | 32 || align="right" | 32 || align="right" | 0 || align="right" | n.a. || align="right" | n.a. || align="right" | n.a.
25	Malta || align="right" | 8 || align="right" | 10 || align="right" | 10 || align="right" | 0 || align="right" | n.a. || align="right" | n.a. || align="right" | n.a.
26	Estland || align="right" | 0 || align="right" | 7 || align="right" | 7 || align="right" | 0 || align="right" | n.a. || align="right" | n.a. || align="right" | n.a.
27	Cypern || align="right" | 0 || align="right" | 0 || align="right" | 0 || align="right" | 0 || align="right" | n.a. || align="right" | n.a. || align="right" | n.a.
27	EU	34796	65148	47380	10138	89482	67154	13563
n.a. = not available

Sverige

Följande tabell visar utvecklingen av användandet av biobränlsen för transporter i Sverige.

Se även

• Energiproduktion

Källor

1. ↑ ^{1,0 1,1 1,2} Ayhan Demirbas: Biofuels sources, biofuel policy, biofuel economy and global biofuel projections. Energy Conversion and Management 49 (2008) 2106–2116.
2. ↑ Daniel Weisser: A guide to life-cycle greenhouse gas (GHG) emissions from electric supply technologies. Energy 32 (2007) 1543–1559
3. ↑ Biofuels barometer 2007 - EurObserv’ER Systèmes solaires Le journal des énergies renouvelables n° 179, s. 63-75, 5/2007
4. ↑ Biofuels barometer 2008 - EurObserv’ER Systèmes solaires Le journal des énergies renouvelables n° 185, p. 49-66, 6/2008
5. ↑ Energy in Sweden, Facts and figures 2006 ET2006_44.pdf
6. ↑ Energiläget i siffror, Energy in Sweden, Facts and figures 2007 taulukko 25 ET2007_50.pdf

Externa länkar

• Bioenergiportalen, Institutet för jordbruks- och miljöteknik

v • d • r Förnybara energikällor Solenergi Fotovoltaik · Solcell · Soluppvärmning · Solvärme · Solfångare Vindkraft Vindkraftspark · Vindkraftverk Vattenkraft Saltkraft · Vågkraft · Tidvattenkraft · Havsvärmekraft Geotermisk energi Värmepump · Markvärme · Bergvärme · Vattenvärme Bioenergi Bränslepellets · Biobränsle · E85 (bränsle) · Biodiesel · Biogas