Kommunistiska manifestet
Från Rilpedia
Den här artikeln ingår i serien om Marxism |
Litterära verk |
Kommunistiska manifestet |
Kapitalet |
Louis Bonapartes adertonde brumaire |
Grundrisse |
Den tyska ideologin |
Ekonomisk-filosofiska manuskript |
Teser om Feuerbach |
Sociologi och antropologi |
Alienation · Bourgeoisie |
Exploatering |
Ideologi · Kommunism |
Proletariat · Reifikation |
Socialism |
Varufetischism |
Ekonomi |
Arbetskraft |
Marxistisk ekonomi |
Produktionsmedel |
Produktionssätt |
Produktivkrafter |
Mervärde |
Förvärvsarbete |
Historia |
Klasskamp |
Proletariatets diktatur |
Proletär internationalism |
Filosofi |
Historisk materialism |
Materialistisk dialektik |
Analytisk marxism |
Austro-marxism |
Autonomism |
Marxistisk feminism |
Frihetlig marxism |
Marxistiska teoretiker |
Karl Marx · Friedrich Engels |
Karl Kautsky · Georgij Plechanov |
Rosa Luxemburg |
Anton Pannekoek |
Vladimir Lenin · Lev Trotskij |
Georg Lukács · Guy Debord |
Antonio Gramsci · Karl Korsch |
Jean-Paul Sartre |
Louis Althusser |
Med fler ... |
Marxistisk teori |
Projekt Arbetarrörelsen |
Kommunistiska manifestet eller Det kommunistiska partiets manifest (tyska: Manifest der Kommunistischen Partei) är en skrift utgiven 1848 av Karl Marx och Friedrich Engels på uppdrag av den internationella organisationen Kommunisternas Förbund.
Friedrich Engels skrev ett första utkast i form av en katekes med frågor och svar, men föreslog Karl Marx att de skulle ge programskriften formen av ett manifest istället.
Manifestet skrevs ursprungligen på tyska och gavs ut i London februari 1848. Det översattes till svenska redan samma år, sannolikt av utgivaren Pehr Götrek som i Stockholm ledde en liten hemlig grupp ansluten till Kommunisternas Förbund. Götreks version skilde sig dock på några punkter från originalet, till exempel är devisen "proletärer i alla länder, förenen eder!" ersatt med "folkets röst är Guds röst" . 1886 kom nästa översättning, denna gång av Axel Danielsson. Andra översättningar har gjorts av Zeth Höglund (1919), Knut Gillström (1922), Alice Wallenius (1934), Sven-Eric Liedman (1992) och Per Olof Mattsson (1994). I Manifestet 1848-1998, Kommunistiska Manifestet med kommentarer och analyser av 14 forskare och samhällsedebattörer (Atlas/AKS 1998) förtecknas 23 svenska utgåvor av Kommunistiska Manifestet till och med 1994.
Både inledningen och avslutningen av manifestet är berömda textrader i den politiska historien. Manifestet börjar i den gamla översättningen "Ett spöke går runt Europa - Kommunismens spöke" och avslutas "Proletärer i alla länder, förenen eder!"
Erfarenheten av Pariskommunen, ledde Marx och Engels till att fördjupa sin analys av statsmakten, vilket gjorde att de började uppfatta kommunistiska manifestet som till viss del föråldrad. I förordet till 1872 års tyska upplaga av kommunistiska manifestet klargör de att "arbetarklassen inte kan ta över det redan skapade statsmaskineriet och använda det för sina egna syften". De drar dock slutsatsen att manifestet blivit ett historiskt dokument, och att de inte har någon rätt att ändra det.
Externa länkar
- Det kommunistiska partiets manifest på Marxists.org