Björkebergs kyrka

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Björkebergs kyrka, söderifrån
Björkebergs kyrka, österifrån

Björkebergs kyrka är en kyrkobyggnad ½ km nordöst om Björkeberg i Björkebergs socken, Vikingstads församling, Gullbergs härad i Östergötland. Den ligger 13 km västnordväst om Linköping, 9 km sydväst om Vreta kloster och tillhör Linköpings stift.

Innehåll

Kyrkobyggnaden

Björkebergs romanska kyrka består av långhus med smalare absidkor, sakristia på korets nordsida samt vapenhus i väster. Byggnadsmaterialet är sten, utom i vapenhuset som är timrat. Takfallen är träspåntäckta och långhuset kröns av en takryttare.

Kyrkorummets medeltida karaktär är tydligast i kordelen, som har kryssvalv och triumfbåge med kalkmålningar från 1300- och 1400-talen. På triumfbågmuren syns draperimåleri samt svaga figurframställningar. Fönstren har rundbågar och är försedda med blyinfattade glas.

Historik

Större delen av långhuset samt absidkoret uppfördes i kalksten och gråsten under tidig medeltid. Omkring 1300 putsades fasaden i gulbrun ton, invändigt vidgades triumfbågen och kyrkan försågs med kalkmåleri och runristning på latin: "denna plats är deras som sjunga ej andras". Första gången Björkebergs kyrka omtalas är 1382. Enligt obekräftade uppgifter kan det ha funnits ett torn i väster. Senare under medeltiden tillfogades sakristian och långhuset förlängdes åt väster. I slutet av 1400-talet ersattes det plana brädtaket av kryssvalv i tegel, som försågs med kalkmålningar, vilket delvis spolierade de äldre målningarna.

År 1567 skadades och plundrades kyrkan av danskarna under Daniel Rantzaus befälskap. En ny klockstapel byggdes 1641 av Måns Jönsson i Mjölorp. Klockstapeln brann 1707 men byggdes upp igen 1741.

Carl Fredric Broocman berättar i mitten av 1700-talet:

"Uti then Helga Skrift kallar David ett HERrans Hus och Tempel Berg, hwilket med ordet Berg här äfwen måtte förstås; i thy at uti hela Soknen icke är ett enda Berg, som kunnat gifwa anledning at tillägga Kyrkan namnet Berg: men til Biörke-namnet finnes anledning af en icke långt ifrån Kyrkan ännu synlig, dock merendels uthuggen Biörke-Lund, som förmodeligen uti Hedendomen warit Offer-Lund. Om Kyrkans ålder stadnar man uti owißhet; dock ser man af thes structur, at hon är en bland the äldsta i Länet. Från henne räknar man en och en fjerdedels mil til Linköping, och står hon på Krono grund, hållandes uti längden, med en tillbyggnad af 11 alnar, som uti urminnes tid gjord är, 40 alnar, och i bredden 14 och en half aln. Thes Altartafla synes wara ifrån Påwetiden, och föreställer hon, uti wäl förgyldta bilder, Frälsaren på Korßet, och Apostlarna å ömse sidor. Prädikstolen af Snickare-Arbete med swart och brun målning, pryder sitt rum, änskönt han ej kostat Kyrkan och Församlingen mer än 160 Daler Kopp:mt, tå han år 1729 blifwit köpt och upsatt. Af Antiquiteter är här ett Påwiskt Rökelsekar; och icke långt ifrån Kyrkan mer än 60 Ättebackar, som ock kunna bestyrka then mening, som nyß förrut anförd är, om Hedniska Offer-Lunden och Blota-stället. Kyrkans Klockor, af hwilka then större warit guten år 1600, och then mindre för then tiden, hänga uti Trästapel, som blifwit upsatt år 1641. Intet Torn är på Kyrkan, men till hennes prydnad inneslutes hon af stora på Kyrkogården planterade Ask-trän."

Under andra hälften av 1700-talet var det dags för en större ombyggnad av kyrkan: valven revs, fönstren förstorades och långhuset fick läktare och brädtunnvalv. Den spåntäckta takryttaren restes 1762-1763 med Petter Modig som byggmästare. Under ledning av byggmästare Casper Seurling uppförs ett vapenhus i reveterat liggtimmer i väster med ingång från söder istället för det tidigare södra. Samtidigt revs ett västligt stentorn.

År 1945 görs en större restaurering under ledning av arkitekt Erik Fant och med medhjälp av konservator Bengt Bengtsson. Fönster förminskas och förses med blyinfattat glas, koret återförs till dess ursprungliga utseende, kalkmålningarna från 1300- och 1400-talen tas fram och konserveras, predikstolen avfärgas från sin vita övermålning och flyttas över till epistelsidan för att inte skymma det välbevarade kalkmåleriet på evangeliesidan, m.m. Även 1983 gjordes en del konserverings- och underhållsåtgärder.

Inventarier

Bland inventarierna ingår:

Orglar

Kronologi:

  • 1844 (enligt E Erici – A Unnerbäck 1988) eller 1862 (enligt S-Å Carlsson & T Johansson 1989): Orgelbyggare & -reparatör Anders Petter Kullbom (1817-1900), Linköping, bygger en 7-stämmig orgel.
  • 1937: M. J. & H. Lindgren, Göteborg, bygger en pneumatisk 12-stämmig orgel. Kullboms orgel magasineras.

Disposition:

Huvudverk Svällverk Pedal Koppel
Principal 8’ Rörflöjt 8’ Subbas 16’ I/P
Gedackt 8’ Salicional 8’ Principal 8’ II/P
Oktava 4’ Gemshorn 4’ Koralbas 4’ II/I
Mixtur III chor. Blockflöjt 2’ 4’ I/I
Sesquialtera II chor. 2 2/3’ + 1 3/5’ 1 fri kombination 16’ II/II
Crescendosvällare Registersvällare 4’ II/P

Externa länkar och källor

Litteratur och källor

  • Carl Fredric Broocman: Beskrifning Öfwer the i Öster-Götland Befintelige Städer, Slott, Sokne-Kyrkor, Socknar, Säterier, Öfwer-Officers-Boställen, Järnbruk och Prestegårdar, med mera, Tryckt i Norrköping, hos Johan Edman, År 1760.
  • Bengt Cnattingius - Agneta Sundstrand: Björkebergs kyrka, Linköpings stifts kyrkobeskrivningskommitté 1977, ISBN 91-7962-091-4
  • Vikingstads kyrkliga samfällighet 2006
  • Sten L. Carlsson: Sveriges kyrkorglar, Håkan Ohlssons förlag, Lund 1973. ISBN 91-7114-046-8. 
  • Dag Edholm: Orgelbyggare i Sverige 1600-1900 och deras verk, Proprius förlag, Stockholm 1985. ISBN 91-7118-499-6. 
  • Einar Erici & R. Axel Unnerbäck: Orgelinventarium, Proprius förlag, Stockholm 1988. ISBN 91-7118-557-7. 
  • Sten-Åke Carlsson & Tore Johansson: Inventarium över svenska orglar 1989:II, Linköpings stift, Förlag Svenska orglar, Tostared 1990, ISSN 1100-2700
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Bj%C3%B6rkebergs_kyrka"
Personliga verktyg