Johannes döparen

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Johannes döparen Iohannes Baptista Jochanan ben Sacharja יוחנן בן זכריה يحيى ابن زكريا Yaḥyā ibn Zakariyya
Johannes Döparen, fresk av Pinturicchio.
Förelöpare, Profet, Martyr, Baptist
Född	cirka 6-2 f.Kr.
Död	cirka 30 e.Kr.
Vördas inom	Romersk-katolska kyrkan Ortodoxa kyrkan
Helgedom	Church of St. John the Baptist, Jerusalem
Helgondag:	24 juni (födelse), 29 augusti (död)
Attribut:	kors, lamm, kamelhårsrock
Skyddshelgon för	dop, konvertiter

Johannes Döparen (hebreiska: יוחנן המטביל, Yo-hanan ha-matbil, arabiska: يحيى‎, Yaḥyá eller يوحنا, Yūḥannā, arameiska: ܝܘܚܢܢ, Yokhanan eller Yohanoun, grekiska: Ιωάννης ο Βαπτιστής, Ioánnes o Baptistés, latin: Io(h)annes Baptista) var en judisk asketisk domsprofet som verkade i slutet av 20-talet e.Kr. Han fängslades och avrättades av Herodes Antipas, troligen år 29. I Nya Testamentets evangelier ses Johannes Döparen som en förelöpare till Jesus. Han ihågkommes som profet inom flera religioner, bland annat judendomen, kristendomen, islam och bahá'í. Han spelar också en särskilt stor roll inom mandeismen. Johannes Döparen vördas som helgon inom Romersk-katolska kyrkan.

Biografi

Johannes döparen började sin verksamhet runt år 29 e.Kr.^[1] Han blev halshuggen på order av Herodes Antipas.^[2][3]

Kristen tradition

I Nya Testamentet är Johannes, enligt Lukasevangeliet son till prästen Sackarias och dennes hustru Elisabet, släkting till Jesu mor Jungfru Maria. Johannes föddes sex månader före Jesus och dog omkring år 30 e.Kr.

I kyrkan San Silvestro in Capite i Rom bevaras det kranium som anses tillhöra Johannes döparen

Johannes levde enligt evangelierna ett asketiskt liv i Judeens ödemarker och i trakterna kring Jordan. Han förkunnade att folket behövde omvända sig och låta döpa sig för att vara redo att ta emot Guds Son. Även Jesus kom till Johannes för att låta döpa sig, vilket blev inledningen på hans offentliga verksamhet. I Bibeln anges att Johannes greps av Herodes Antipas efter att ha kritiserat dennes äktenskap med sin brors hustru. Han avrättades genom halshuggning efter en tids fångenskap. Även Flavius Josefus rapporterar om Johannes döparens avrättning, men anger som skäl endast att han var en karismatisk ledare med många lärjungar och därmed var en politisk riskfaktor.^[4]

Den 24 juni (se midsommardagen) är den kristna högtid som instiftats till minne av Johannes döparens födelse. Fram till 1924 benämndes enligt almanackan den 24 juni Johannes döparen, och fram till 1952 inföll midsommardagen alltid den 24 juni. Numera firas Johannes döparens dag i det svenska kyrkoåret söndagen efter midsommar.

I den ortodoxa kyrkan är han känd under namnet Johannes Förelöparen. På italienska kallas han San Giovanni Battista.

Islamisk tradition

Inom islamisk tradition beskrivs Yahya (Johannes Döparen) och 'Isa (Jesus) mirakulösa födelse parallellt men utan att betraktas som gudomliga, däremot räknas de båda som profeter inom islam.

Baha'i-trons uppfattning

Jesus ses som människa och Gudsmanifestation – en andlig spegelbild av Guds vilja och härlighet – och som en uppenbarare av Guds förnyade och utökade budskap som gavs till en mänsklighet som utvecklats andligt sedan de tidigare Gudsmanifestationerna Moses, Zarathustra och Buddha. Johannes döparen var en man som Gud givit andlig insikt och vissa profetiska gåvor och som den förste som officiellt erkände Jesu uppenbarelse. Bahá'í-läran jämför ibland Johannes döparen med Báb eftersom båda var härolder åt en Gudsmanifestation som snart skulle ge sig till känna (Jesus respektive Bahá'u'lláh), men Báb rankas mycket högre än Johannes döparen och ses av bahá'íerna som en Gudsmanifestation med en egen uppenbarelse.

Enligt Baha'i-tron kan man i flera religioner, om man fördjupar sig i efterforskningar, hitta en härold som Johannes döparen och en person som Paulus som senare sprider uppenbarelsen.

Modern forskning

I nyare tids forskning har man funderat kring om Johannes kan ha hört till den stränga grupp judar (esséer) som efterlämnade Dödahavsrullarna.

Fotnoter

1. ↑ Lukasevangeliet 3:1, 2: "Under femtonde året av kejsar Tiberius regering (14-37), när Pontius Pilatus var ståthållare i Judeen (26-37), Herodes tetrark i Galileen, hans bror Filippos i Itureen och Trachonitis (4 f.Kr. till 34) och Lysanias i Abilene, och när Hannas och Kajafas (18-36) var överstepräster, kom Guds ord till Sakarias son Johannes i öknen."
2. ↑ Markusevangeliet 6:14-29; Matteusevangeliet 14:1-12.
3. ↑ Josefus. ”Antiquitates XVIII 5, 2”. http://earlychristianwritings.com/text/josephus/ant-18.htm. 
4. ↑ Antiquitates Judaicae 18:116-119

Se även

• Yahya

Externa länkar