Börstils kyrka
Från Rilpedia
Koordinater: Börstils kyrka är kyrkobyggnad i Börstils socken, Frösåkers församling och härad i Uppland. Kyrkan ligger 6,5 mil nordost om Uppsala och 2 km söder om Östhammar och tillhör Uppsala stift.
Innehåll |
Kyrkobyggnaden
Börstils kyrka är en rymlig nyklassicistisk salskyrka med ett högt och bastant torn. På grund av sin storlek kallas den i folkmun också Roslagens domkyrka. I koret en altaruppsats från 1737 av Olof Gerdman och i korvalvet finns fragment av medeltida kalkmålningar. I tornkammarens museum kan man studera kyrkans äldre inventarier, såsom textilier från tidigt 1700-tal.
Historik
Börstils kyrka, byggd av gråsten, tillkom troligen under 1300-talets förra del. Under 1400-talet uppfördes valven och då dekorerades kyrkan också med kalkmålningar.
År 1719, under det Stora nordiska kriget, brändes kyrkan av ryssarna men återställdes. År 1749 härjade ryssarna åter i orten. År 1783 invigdes ett orgelverk av Olof Schwan, orgelbyggare i Stockholm.
Under 1850-talet gjordes en större ombyggnad. Då uppfördes det höga tornet, samtidigt sänktes det höga och spetsiga taket till nuvarande nivå.
År 1984 vidtogs en mycket grundlig yttre renovering och 1986 en omfattande inre restaurering. Nu inreddes också ett museum i tornkammaren.
Inventarier
Bland inventarierna märks:
- Altaruppsats skapad 1737 av Olof Gerdman (1691-1765).
- Predikstol från 1725.
- Dopfat från 1723.
- Brudkrona från 1640.
- Olof Schwans märkliga barockorgel från 1783.
Orglar
Läktarorgeln
Kronologi:
- 1783: Orgelbyggare Olof Schwan (1744-1812), Stockholm, bygger ett enmanualigt orgelverk med bihangspedal på läktaren. Fasad efter ritning av konduktören och tecknaren Jacob Wulff (1750-1800). Turellernas pipor är ljudande, övriga fasadpipor stumma. Enligt en notering i orgelhuset invigs orgeln den 29 september 1783. Ursprunglig disposition är okänd men enligt inventering 1829 och enligt Sundberg & Björkman 1869 är antalet stämmor 13 stycken. Säkerligen är dispositionen oförändrad.
- 1831: Reparation av (Gustav ?) Andersson (enligt notering i orgelhuset).
- 1933-1934: Orgelbyggare John Vesterlund, Lövstabruk, renoverar orgeln enligt ett förslag av orgelforskare och fil. lic. Bertil Wester (1902-1976): Ett svällverk med fyra stämmor och pedal byggs till på pneumatiska väderlådor. Även den gamla lådan pneumatiseras och tonomfånget i manualen ökas till trestruket f (f³) genom komplettering med en liten extra väderlåda. Alla tungstämmor tas bort. Registraturen görs också pneumatisk och spelbordet placeras fristående från orgelhuset.
Disposition:
| Manual C-f³ | Öververk C-f³ | Pedal C-g° | Koppel |
| Borduna 16’ | Gemshorn 8’ (1933) | Subbas 16’ (1933) | I/P |
| Principal 8’ | Salicional 8’ (1933) | II/P | |
| Gedackt 8’ | Rörflöjt 4’ (1933) | II/I | |
| Oktava 4’ | Waldflöjt 2’ (1933) | 4’I/I | |
| Rörflöjt 4’ | 16'II/II | ||
| Kvinta 2 2/3’ | Crescendosvällare | Automatisk pedalväxling | |
| Octava 2’ | |||
| Ters 1 3/5’ | |||
| Mixtur IV chor. 1 1/3’ + 1’ + 4/5’ + 2/3’ |
- 1945: Reparation av Oskar Sundström i Lövstabruk.
- 1948: Renovering av Bo Wedrup, Orgeltjänst, Uppsala. Troligen är det vid detta tillfälle (eller möjligen 1945) som tonhöjden sänks ett halvt tonsteg genom uppflyttning av piporna ett steg; vissa öppna pipor kapas.
- 1978-1979: Restaurering av firma A. Magnussons orgelbyggeri i Mölnlycke: 1934 års tillbyggnader avlägsnas och den mekaniska trakturen och registraturen återskapas med hjälp av bevarade originaldelar. Den ursprungliga stämningen i korton återställs genom att flyttade pipor sätts tillbaka på sin plats och kapade pipor förlängs. Tungstämmorna återinsätts, varvid saknade pipor rekonstrueras. På förslag av intonatören Herwin Troje tempereras orgeln enligt H. T. Scheffers system (1748).
Nuvarande och sannolikt ursprunglig disposition
| Manual C-c³ | Pedal C-g° |
| Borduna 16’ | bihängd |
| Principal 8’ (fasad) | |
| Gedact 8’ | |
| Octava 4’ | |
| Rörfleut 4’ | |
| Quinta 3’ (eg. 2 2/3’) | |
| Octava 2’ | |
| Decima af 4’, 1 3/5’ | |
| Mixtur IV chor. 1 1/3’ + 1’ + 4/5’ + 2/3’ | |
| Trompet 16’, (1773/1979) | |
| Trompet 8’ B/D, (1979) | |
| Trompet 4' B |
Kororglar
Kronologi
- 1966: Gebrüder Jehmlich, Dresden, Tyskland, levererar en 5-stämmig kororgel.
- Vid okänd tidpunkt flyttas Jehmlichs orgel till Dannemora kyrka.
- 1978-1979: A. Magnussons orgelbyggeri, Mölnlycke, bygger en tvåmanualig kororgel med självständig pedal och mekaniska slejflådor.
Disposition
| Huvudverk C-g³ | Svällverk C-g³ | Pedal C-f¹ | Koppel |
| Rörflöjt 8’ | Spetsgamba 8’ | Subbas 16’ | I/P |
| Fugara 8’ | Gedackt 8’ | Principal 8’ | II/P |
| Principal 4’ | Koppelflöjt 4’ | Borduna 8’ | II/I |
| Täckflöjt 4’ | Principal 2’ | Pommer 4’ | 4’I/P |
| Kvint 2 2/3’ | Nasat 1 1/3’ | Rauschkvint III chor. | 4’II/P |
| Waldflöjt 2’ | Cymbel II chor. | Fagott 16’ | |
| Ters 1 3/5’ | Krumhorn 8’ | ||
| Mixtur III chor. | Tremulant | ||
| Tremulant | Crescendosvällare |
Externa länkar och källor
Litteratur och källor
- Våra kyrkor, sid. 30 av 734 sidor, Klarkullens förlag, Västervik, 1990, ISBN 91-971561-0-8
- Nationalencyklopedin, multimedia 2000 plus
- Sten L. Carlsson: Sveriges kyrkorglar, Håkan Ohlssons förlag, Lund 1973. ISBN 91-7114-046-8.
- Dag Edholm: Orgelbyggare i Sverige 1600-1900 och deras verk, Proprius förlag, Stockholm 1985. ISBN 91-7118-499-6.
- Einar Erici & R. Axel Unnerbäck: Orgelinventarium, Proprius förlag, Stockholm 1988. ISBN 91-7118-557-7.
- Jan Håkan Åberg (red.): Inventarium över svenska orglar 1990:II, Uppsala stift, Förlag Svenska orglar, Tostared 1991, ISSN 1100-2700
|
|||||||
Denna artikel om en kyrkobyggnad behöver bilder. Är du upphovsrättsinnehavare till en passande illustration får du gärna ladda upp den.
