Från Rilpedia

?Ängsnätfjäril Status i Sverige: Missgynnad[1]
Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djurriket Animalia
Stam:	Leddjur Anthropoda
Understam:	Sexfotingar Hexapoda
Klass:	Insekter Insecta
Ordning:	Fjärilar Lepidoptera
Överfamilj:	Äkta dagfjärilar Papilionoidea
Familj:	Praktfjärilar Nymphalidae
Underfamilj:	Nätfjärilar Melitaeinae
Släkte:	Melitaea
Art:	Ängsnätfjäril M. cinxia
Vetenskapligt namn
§Melitaea cinxia Auktor: Linné, 1758
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Ängsnätfjäril (Melitaea cinxia) är en fjärilsart i familjen praktfjärilar.

Innehåll 1 Kännetecken 2 Utbredning 3 Status 4 Levnadssätt 5 Noter 6 Källor

Kännetecken

Ängsnätfjärilen har en vingbredd på 37 till 46 millimeter. Honan är något större än hanen, men liknar varandra till färg och teckning. Vingarna är på ovansidan nätaktigt mönstrade i brunsvart och brungult. Det brunsvarta är mer utbrett på bakvingarna än på framvingarna och på bakvingarna finns också nära vingens ytterkant en rad med svarta prickar. På undersidan är vingarna, särskilt bakvingarna, ljusare. Bakvingarnas undersida är också det som tydligast skiljer arten från andra nätfjärilar. Dessa är vitgula med brungula, svartkantade tvärband och fläckar. Ett kännetecken är att det i det yttersta tvärbandet finns en svart prick i mitten av varje gulbrun fläck, något som ingen annan nätfjäril i Sverige har.

Utbredning

Ängsnätfjärilen finns i Nordafrika och i Europa, från Portugal, södra England och de nordiska länderna österut till Turkiet, Kaukasus och Ryssland. Den finns också i norra Asien, från Sibirien till Mongoliet och västra Kina.

Status

I Sverige är ängsnätfjärilen klassas som missgynnad. Den fanns förr i större delen av Skåne, Blekinge, Västergötland, Närke, Uppland och Dalsland, på Öland och Gotland samt omkring Mälaren. Under 1900-talet har dess utbredning dock minskat kraftigt och utanför Öland och Gotland förekommer den numera bara lokalt. De ängsnätfjärilar som finns på Gotland räknas som en egen underart, Melitaea cinxia winbladi.

Orsaken till ängsnätfjärilens tillbakagång är troligen habitatförlust i samband med det moderna jordbrukets omvandling av landskapet och den är rödlistad som sårbar också i Norge, Danmark och Finland, samt som starkt hotad i Belgien och Nederländerna.

Levnadssätt

Ängsnätfjärilens habitat är öppna och soliga marker, som ängar och betesmarker, med kort gräs och många blommande örter. Dess flygtid i Sverige är i de södra delarna av landet från slutet av maj, på Gotland och längre norrut från mitten av juni till juli. Honan kan lägga två omgångar med ägg med mellan 100 till 200 ägg i varje. Äggen kläcks efter två till tre veckor. Larven lever på växter som axveronika, svartkämpar och ibland även gulkämpar. Tillväxten för larven är ganska långsam och på hösten samlar sig larverna för att övervintra tillsammans, i en skyddande larvsäck som de själva spinner. Tidigt på våren blir de aktiva igen och förpuppar sig och de fullbildade insekterna kommer fram efter två till fyra veckor. Födan som imago är nektar.

Noter

1. ↑ Artdatabankens faktablad om Ängsnätfjäril Läst 15 februari 2009.

Källor

Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Dagfjärilar. Hesperiidae-Nymphalidae. 2005. ArtDatabanken, SLU, Uppsala, ISBN 91-88506-51-7

• Wikimedia Commons har media som rör Ängsnätfjäril
  Bilder & media