Från Rilpedia

Se tåg (olika betydelser) för andra betydelser av ordet tåg.

Tåg är ett eller flera spårfordon (se nedan) som sammankopplas till en farkost som kan framföras på en järnväg. Se video på Youtube med timmertåg 07 till Gävle med ånglok E101746: [1]

Innehåll 1 Typer av tåg 2 Begrepp 3 Tågbildning 4 Drift och ägande av tåg 5 Källor

Typer av tåg

Under järnvägens första år var det loket som utgjorde den stora kostnaden. Hastigheten var låg. Det gällde då att haka på både godsvagnar och personvagnar och öka inkomsterna utan att öka kostnaderna så mycket. Då hette det bara tåg.

Under 1900-talets början fann man att passagerarna ville resa fortare medan godstransportörerna ville ha tyngre laster. Man separerade då tågen. Man fick persontåg med högre hastighet och godståg, som var tyngre och långsammare. Se video på Youtube med Gröna tåget i 303 km/t 2008: [2]

Man fann även att särskilda arbetståg behövdes vid byggen och underhåll av järnvägarna.

Historia, marknad, specifikationer, trafikregler mm för dessa olika tåg beskrives i artiklarna:

• Persontåg
  • Höghastighetståg
  • Intercitytåg
  • Regionaltåg
  • Pendeltåg
• Godståg
  • Systemtåg
  • Intelligenta godståg
• Arbetståg

Tåg kan även användas för annan spårtrafik som beskrives i andra artiklar:

• Tunnelbanetåg
• Spårvägståg

Begrepp

Begreppet tåg, eller mer precist järnvägståg, är fundamentalt för trafiksäkerheten. Transportstyrelsens trafikföreskrifter för järnvägar (se källor nedan) har ett antal definitioner:

• Spårfordon, eller bara fordon, är vagnar eller lok avsedda för trafik på ett järnvägsspår och ska godkännas av en tillsynsmyndighet. Spårfordonen kan vara:
  • Storfordon, som med säkerhet kortsluter spårledningar och därför kan ge hindervarning i säkerhetssystemet.
  • Småfordon, vanligen arbetsredskap, som ej säkert kortsluter spårledningar och därför ej enbart kan utgöra tåg.
• Fordonsätt, är ett eller flera spårfordon, som kopplats ihop så att de kan manövreras som en enhet. Fordonsätten kan användas vid olika färdsätt:
  • Tågsätt för tågfärd. Tågfärd är det normala fallet för nyttotrafik och kan planeras på två sätt:
    • Ordinarie tåg enligt en planerad tidtabell som gäller en viss period. Se tågläge.
    • Extratåg som planeras in för varje tillfälle.
  • Spärrfärdsätt vid spärrfärd. Spärrfärd innebär att ett banavsnitt reserveras för endast ett tåg, vanligen ett arbetståg eller ett tåg ute i kapillärnätet. Kallades tidigare vagnuttagning.
  • Växlingssätt vid växling. Växling innebär att fordonssättet ombildas genom att vagnar kopplas till eller från. Se tågbildning nedan.

Tågbildning

Att sätta ihop ett fordonssätt kallas tågbildning. Det innebär:

• Vagnar, lok eller ellok, manövervagnar mm kopplas ihop. Se Koppel (tåg).
• Bromsprovning ska ske. Se tågbroms.
• Tågvikt, bromsvikt och tåglängd ska beräknas och vanligen registreras på förarplatsens panel. Se Automatic Train Control ATC och European Rail Traffic Management System ERTMS.

Vissa tågsätt är permanent hopkopplade. T.ex moderna persontåg som X2000 och X60 och vissa systemtåg, som går i pendeltrafik med samma godsslag. Dessa är aldrig föremål för vanlig tågbildning.

Tåget ska sedan ha en ansvarig förare och ett körtillstånd av en tågklarerare före avgång.

Att skapa växlingsätt, som sedan bildar tåg, beskrives bl.a. i artikeln Rangerbangård.

Begreppet tåg syftar inte bara på det fysiska tågsättet, utan är även ett tidtabellsbegrepp. För detta ändamål ges tåget ett entydigt tågnummer. I Sverige av Banverket, där olika operatörer har olika nummerserier. Kan jämföras med "flightnummer" inom flyget. På senare år har även populärnamn införts för en hel tidtabell t.ex. Upptåget i Uppland.

Drift och ägande av tåg

Förr i tiden var det oftast samma bolag som ägde både banan och tågen och även körde tågen. På 2000-talet är bilden i Sverige mer differentierad:

• Banverket, som äger huvuddelen av banorna i Sverige. För utnyttjandet av spåren tas olika avgifter ut. Tex. spåravgift (0,29 öre/tonkm 2009), persontrafikavgift per tonkm och energiavgift (loken har elmätare).
• Operatörer, som antingen bara kör loken, även äger loken eller äger hela tåget. Se mobilvideo på You tube Längst fram i tåget: [3]
• Finansbolag, som kan äga lok och vagnar, men leasa ut dem till operatörer.
• Huvudmän, som garanterar kundunderlag och intäkter. Tex. länstrafikbolag. Kan i vissa fall även äga det rullande materialet.

Operatörerna måste varje år begära tåglägen hos Banverket, som sedan så gott det går, efter prioriteringsregler, tilldelar plats för tågen. Från 2010 planeras differentierade avgifter, så att flaskhalsar blir dyrare.

Källor

• Transportstyrelsens trafikföreskrifter för järnvägar. Begrepp: 2008 7 bilaga 01 termer.pdf?epslanguage=sv
• Banverket: Förutsättningar för trafik: [4]