Selma Lagerlöf

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Selma Lagerlöf Nobelpristagare
Selma Lagerlöf.jpg
Selma Lagerlöf 1909.
Född Selma Ottilia Lovisa Lagerlöf
20 november 1858
Mårbacka, Värmland
Död 16 mars 1940 (81 år)
Mårbacka, Värmland
Yrke Lärare, författare
Nationalitet Sverige Svensk
Språk svenska
Verksam 1891–1940
Framstående verk Gösta Berlings saga (1891), Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (del 1–2, 1906–07)
Jerusalem (del 1–2, 1901–02)
Framstående priser Nobelpriset i litteratur 1909

Selma Ottilia Lovisa Lagerlöf, född 20 november 1858 på Mårbacka i Östra Ämterviks socken i Värmland, död på samma ställe 16 mars 1940, var en svensk författare. Hennes debutroman Gösta Berlings saga utgavs 1891. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1909.

Lagerlöf var den första kvinnan i Svenska Akademien och den första kvinnan som fick Nobelpriset i litteratur. Selma Lagerlöf bodde och verkade i Falun under lång tid. Det var under den tiden hon skrev sina största verk. Även sedan hon flyttat tillbaka till Mårbacka återvände hon flera gånger om året till Falun. Lagerlöf var även en av ursprungsledamöterna i Samfundet de nio.

Innehåll

Biografi

Selma Lagerlöf avporträtterades av Carl Larsson 1908.

Uppväxtåren

Selma Lagerlöf föddes 1858 på herrgården Mårbacka i Östra Ämtervik, Värmland. Hon var dotter och fjärde barnet till löjtnant Erik Gustaf Lagerlöf och Elisabeth Lovisa Lagerlöf, född Wallroth. Hon föddes med en höftskada som orsakades av att ledkulan i höften saknade ordentligt fäste.

När Lagerlöf var tre och ett halvt år gammal blev hon sjuk och helt förlamad i båda benen. Detta försvann lika plötsligt som det hade kommit, men hon hade under sin barndom inte lika lätt att leka som andra barn.

Som så många andra välbeställda barn på den tiden fick syskonen Lagerlöf sin utbildning i hemmet eftersom det nya folkskolesystemet inte var fullt utbyggt. Deras lärare kom till Mårbacka och undervisade, och Lagerlöf fick undervisning i både engelska och franska.

Selma Lagerlöf var allvarligare, tystare och stillsammare än sina syskon och jämnåriga kamrater, delvis beroende på hennes höftskada. Men hon var ett begåvat barn och tyckte mycket om att läsa. Den första roman hon läste var en indianbok – Oceola av Mayne Reid – och redan då, vid sju års ålder, bestämde hon sig för att bli författare.

När Selma var tio år gammal läste hon igenom hela Bibeln. Hennes far var då mycket sjuk och hon hade fått för sig att fadern skulle bli frisk om hon läste hela Bibeln. När hon var tolv år gammal författade hon en längre dikt om Mårbacka och under uppväxtåren fortsatte hon att skriva på vers.

Vid fjorton års ålder tillbringade Lagerlöf en tid i Stockholm för att få sjukgymnastik.

Studier och yrkesliv

Selma Lagerlöf år 1881.

Efter avslutad utbildning tillbringade Lagerlöf några år som hemmadotter innan hon hösten 1882 började vid Högre lärarinneseminariet i Stockholm mot faderns vilja. Under Lagerlöfs utbildningsperiod kom familjen på obestånd och Mårbacka fick säljas. Fadern avled 1885.

När Lagerlöf läste litteraturhistoria kom hon på att de personer som hon hört talas om i Värmland var minst lika karaktäristiska och värdefulla som de personer som Bellman och Runeberg skrivit om. Selma såg Sagan, boken som hon skulle skriva. Hon förstod att hon måste skriva om Värmland och dess folk. Men det dröjde många år innan den blev färdig.

Efter avslutad utbildning fick Lagerlöf tjänst vid Elementarskolan för flickor i Landskrona 1885–1895. Lagerlöf trivdes sedan med sitt arbete som lärarinna och hon uppskattades av eleverna. Selma hade förmågan att på ett fängslande sätt berätta för barnen om varje nytt land de läste om, eller om Jesus och hans lärjungar. Hon bodde tillsammans med sin faster Kajsa Lovisa Lagerlöf i ”Qvarteret Gamla Bryggan” i Landskrona.

Författarskap

År 1891 debuterade Lagerlöf med romanen Gösta Berlings saga efter att ha vunnit en pristävling i tidningen Idun. Lagerlöf färdigställde boken med hjälp av ett stipendium som ordnats av Sophie Adlersparre, grundare av Fredrika-Bremer-Förbundet. Gösta Berlings saga är en av svensk litteraturs klassiker och en skröna om livet i Värmland på 1800-talet. Den bröt mot dåvarande stilideal som förespråkade realistisk saklighet. Boken fick ett blandat mottagande av kritikerkåren.

1895 lämnade Lagerlöf sin lärarinnetjänst. Från den tiden försörjde hon sig helt på sitt författarskap, och 1897 flyttade hon med sin faster till Falun för att vara närmare sin syster Gerda.

Lagerlöf gjorde tillsammans med Sophie Elkan ett flertal längre resor i Europa och Mellanöstern. Jerusalem skrev Lagerlöf efter en av dessa resor, vilket gav henne internationellt erkännande.

Till hennes mest kända böcker hör Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, ursprungligen tänkt som lärobok i geografi där ramhandlingen är den om en pojke som får se Sverige från en gåsrygg.

Nobelpriset

Fil:Selma Lagerlof Nobelprize.png
Selma Lagerlöf mottar nobelpriset ur kung Gustaf V:s hand. Illustration i Svenska Dagbladet 11 december 1909.

Selma Lagerlöf tilldelades Nobelpriset i litteratur 1909. Hon fick priset för att hon skrivit många goda böcker och för att hon genom dem också gjort Sverige känt i världen. Lagerlöf var den första kvinna som tilldelats utmärkelsen. Från 1909 bodde hon åter på Mårbacka.

Ledamot av Svenska Akademin

År 1914 blev Lagerlöf som första kvinna invald i Svenska Akademien. Hjalmar Gullberg sa i sitt inträdestal när han 1940 efterträdde henne i akademin att hon var ”drottningen i vår litteratur, den mest berömda av svenska kvinnor i världen sedan Heliga Birgitta”.

Selma Lagerlöf fotograferad år 1906.

70-årsdagen

I samband med sin 70-årsdag den 20 november 1928, firades hon genom en festföreställning på Kungliga Teatern, som visade Kavaljererna på Ekeby, ett lyriskt drama i fyra akter som baserades på hennes roman Gösta Berlings saga.[1]

Politiskt engagemang

Selma Lagerlöf deltog i kampen för kvinnlig rösträtt, bland annat som talare på den internationella rösträttskongressen i Stockholm 1911 och vid segerfesten 1919. Hon blev medlem i frisinnade landsföreningen 1916 och förblev sedan organiserad liberal livet ut. År 1934 var hon en av dem som skrev under uppropet för folkpartiets bildande. Hon var även aktiv i kommunpolitiken i Östra Ämtervik.[2]

Selma Lagerlöf tog avstånd från förföljelsen av judarna i Tyskland på 1930-talet. Det ledde till en bojkott men Lagerlöf ändrade sig inte, även om en del ville att hon skulle engagera sig mer.[3]

Brevväxling

En fördjupad bild av Selma Lagerlöf har framkommit i och med att brevväxlingarna med Selmas två livskamrater, Sophie Elkan (Du lär mig att bli fri, 1992) och Valborg Olander (En riktig författarhustru, 2006) publicerats.[4][5]. I breven beskrivs en ytterst stark kärlek till de båda kvinnorna och det rådde förmodligen en kraftig rivalitet mellan de två vänninorna. Kärlek mellan personer av samma kön var inte accepterat och Selma riskerade att hamna på tukthus mer än en gång. Även hennes brev till modern gavs ut 1998 under titeln Mammas Selma.

Selma Lagerlöfs död

Selma Lagerlöf fotograferad år 1928.

Torsdagkvällen den 7 mars 1940 satt hon tillsammans med sin syster, när hon började känna sig klen och trött. På natten blev hon häftigt sjuk och låg medvetslös till sängs en vecka. Lördag morgon klockan 07:25 den 16 mars avled Selma Lagerlöf, 81 år gammal, i sviterna av en hjärnblödning och lunginflammation.

Söndagen den 17 mars läste kyrkoherden från predikstolen i Östra Ämterviks kyrka: ”Härmed tillkännagives att vår församlings främsta medlem, författarinnan filosofie doktor Selma Ottilia Lovisa Lagerlöf av Mårbacka har kallats hädan genom en stilla död.” Hon ligger begraven där också, i Östra Ämtervik.

Selmas syster, Gerda Ahlgren, fick mottaga ett kondoleanstelegram från kung Gustaf V: ”Fru Ahlgren, Mårbacka. Mottag och framför till närmaste anhöriga mitt hjärtliga och varma deltagande vid en av vårt lands största författarinnors, d:r Selma Lagerlöfs bortgång.”

På påskaftonen 1940 lämnade Selma Lagerlöf Mårbacka för sista gången. Utmed vägen var flaggorna hissade på halv stång. Av Mårbackas män bars den vita kistan in i kyrkan. Utefter kyrkogången stod skolbarnen med små blågula flaggor i händerna för att ta ett sista farväl av Selma Lagerlöf. Begravningen refererades i radion av Sven Jerring.

Postuma uppmärksammanden

Avbildad på 20-kronorssedel

År 1992 blev Selma Lagerlöf den första kvinnan avbildad på en svensk sedel. 20-kronorssedeln har förutom hennes framträdande porträtt också försetts med text ur Gösta Berlings saga och på baksidan en bild där Nils Holgersson flyger på gåsryggen.

Minnesmynt

Till 150-årsminnet av Selma Lagerlöfs födelse släppte Sveriges Riksbank två minnesmynt, ett 200-kronorsmynt i silver och ett 2 000-kronorsmynt i guld. Båda har samma porträtt av Lagerlöf som motiv på framsidan. Silvermyntet har på frånsidan flygande gäss och guldmyntet en solros. Mynten är formgivna av Jon Holm.[6]

Krater

Planeten Venus större kratrar är uppkallade efter kända kvinnor. En av dessa heter Lagerlöf efter just Selma Lagerlöf.

Bibliografi

Biografier

Referenser

  1. ↑ Erik Lindorm: Gustaf V och hans tid: en bokfilm 1928–1938, Wahlström & Widstrand, Stockholm 1979. ISBN 91-46-13379-8. 
  2. ↑ Anders Johnson: Kämpande liberalism, Stockholm 2002. 
  3. ↑ Uppgifter i tre webbkällor:
  4. ↑ Selma Lagerlöf: Ying Toijer-Nilsson: Du lär mig att bli fri. Selma Lagerlöf skriver till Sophie Elkan. Urval och kommentarer av Ying Toijer-Nilsson, Bonnier & Selma Lagerlöf-sällskapet, Stockholm 1992. ISBN 91-0-055397-2. 
  5. ↑ Selma Lagerlöf: Ying Toijer- Nilsson: En riktig författarhustru. Selma Lagerlöf skriver till Valborg Olander. Urval och kommentarer av Ying Toijer-Nilsson, Bonnier, Stockholm 2006. ISBN 91-0-010529-5. 
  6. ↑ ”Pressmeddelande från Sveriges Riksbank” (PDF-fil). 12 mars 2008. http://www.riksbank.se/pagefolders/34431/nr13.pdf. Läst 9 januari 2009. 

Källor

Litteratur

  • fil. dr Harald Schiller,:Händelser man minns – en krönika 1920–1969, (1970)
  • Nationalencyklopedin (2007)
  • Sveriges befolkning 1890 Riksarkivet (2003)

Webbkällor

Externa länkar


Företrädare:
Albert Theodor Gellerstedt		 Svenska Akademien,
Stol nr 7
1914-1940		 Efterträdare:
Hjalmar Gullberg


Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Selma_Lagerl%C3%B6f"
Personliga verktyg