Sophie Elkan

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Sophie Elkan och Selma Lagerlöf 1894

Sophie Elkan, född 3 januari 1853 i Göteborg, död 5 april 1921 i Göteborg, var en svensk författarinna.

Elkan är i våra dagar mest bekant som Selma Lagerlöfs väninna. Men kring sekelskiftet 1900 var hon en framgångsrik och populär författare, känd främst för sina historiska romaner. Hon debuterade, under pseudonymen Rust Roest, med novellsamlingen Dur och moll, 1889.

Hon föddes i Göteborgssläkten Salomon, var syster till slöjdens fader Otto Salomon, och gifte sig 1872 med musikhandlaren Nathan Elkan i Stockholm. 1879 drabbades hon dock av en stor personlig tragedi då hennes man och ettåriga dotter avled i tuberkulos med en dags mellanrum under en resa till Nice.

Med John Hall, 1899 – en historia från det gamla Göteborg hade Elkan gjort stor succé 1899, och i slutet av det året begav hon och Selma Lagerlöf sig ut på en resa till Egypten och Palestina, en resa som kom att bli välkänd eftersom den utgjorde underlag för Selma Lagerlöfs epos Jerusalem.

Paret hade tidigare rest tillsammans i Italien, Frankrike, Belgien och Holland. Sophie Elkan skulle fylla 47 år och Selma Lagerlöf hade just blivit 41 när de gav sig iväg. Uppslaget till resmålet kom från en tidningsnotis. Under sommarvistelsen i Visby 1897 när Selma Lagerlöf satt och strävade med Antikrists mirakler, hade Sophie Elkan kommit in med ett nummer av Gotlands Allehanda. Notisen som hon ville att Selma skulle se handlade om de bönder från Nås i Dalarna som för sin tros skull utvandrat till Palestina, och som nu hade börjat finna sig tillrätta i det nya landet. Selma Lagerlöf blev fascinerad av den lilla artikeln och såg omedelbart ett romanämne ta form.

Elkan konstaterade att hur bra och spännande Selma Lagerlöfs bok om Jerusalem än skulle bli, kunde den inte gå upp mot verkligheten. Hon skriver: ”Jag tror nog aldrig mera att jag kommer till Jerusalem, men jag är lycklig öfver att ha varit där!”

Sophie Elkans gravvård på judiska begravningsplatsen i Göteborg.

Elkan begravdes på judiska begravningsplatsen i Göteborg. Hennes tillhörigheter var testamenterade till Selma Lagerlöf, som lät inreda ett rum på Mårbackas övervåning med Elkans tavlor och möbler, det s.k. Elkanrummet. Elkan har även fått en gata uppkallad efter sig, Sophie Elkans gata, som ligger på Hisingen i Göteborg.

Bibliografi

  • Dur och moll 1889
  • Med sordin 1891
  • Rika flickor 1893
  • Säfve, Kurt & C:o 1894
  • Skiftande stämningar 1896
  • John Hall 1899
  • Pastell 1899
  • Drömmen om österlandet 1901
  • I fågelperspektiv 1901
  • Konungen 1904
  • Konungen i landsflykt 1906
  • Från östan och västan 1908
  • Monica 1908
  • Anckarström 1910
  • När kung Gustaf räddade Götheborg 1960

Referenser

Externa länkar

Personliga verktyg
På andra språk