Från Rilpedia

Otto Aron Salomon, född 1 november 1849 i Göteborg, död 3 november 1907 på Nääs, var en svensk pedagog, slöjdämnets fader. Han var Sophie Elkans bror.

Biografi

Otto Salomon föddes i Göteborg som son av handlanden Alexander Salomon och Henriette Abrahamson. Efter avslutade skolstudier, kom han 1867 som lantbruksbokhållare till Nääs hos sin morbroder August Abrahamson, och under ett tiotal år deltog han i godsets lantbruksskötsel. Då 1872 i Nääs grundlades en slöjdskola för gossar, blev han dennas föreståndare och sedan likaså för det slöjdlärarseminarium som utvecklades därur, från 1874. Vid denna läroanstalt, som under hans ledning förvärvade världsrykte, utförde han sin livsgärning, genom vilken han inte bara grundlade den svenska skolslöjden, utan också kraftigt bidrog att i vårt land sprida sunda pedagogiska åsikter och i vida kretsar väcka ett levande pedagogiskt intresse. Salomon var som pedagog en utpräglad idealist.

Det var inte yrkesskickligheten som han ville främja genom skolans slöjdövningar, utan han ville ställa dem i den allmänna uppfostrans tjänst för utvecklingen av kärlek till och aktning för det kroppsliga arbetet, av självverksamhet, ordning, noggrannhet, uppmärksamhet, flit och ihärdighet. Därför ansåg han att undervisningen borde vara individuell. Han utbildade för denna undervisning en lärogång, varvid lärjungen planmässigt går från det lättare till det svårare, från det enkla till det sammansatta. Genom denna fasta metod underlättades i hög grad det nya ämnets införande i skolorna, men utan den ädla entusiasm och den outtröttliga energi, varmed Salomon drev propagandan för sina idéer, skulle skolslöjden förvisso inte så hastigt vunnit fart i vår skolvärld.

Salomons inflytande på Sveriges pedagogiska utveckling inskränkte sig emellertid inte bara till att han grundlat skolslöjden. Genom skrifter och pedagogiska föredrag på Nääs gjorde han betydelsefulla insatser på många områden av landets bildningsväsen, ständigt framhållande uppfostrans ideala mål, den moralisk-religiösa karaktärsbildningen. Bland de skaror av lärare som han årligen samlade omkring sig på Nääs, spred han en anda av kärlek till och vördnad för uppfostrarens kall. Han gav även kurser för lekledare, för trädgårdsskötsel och för skolkök på Nääs, liksom han där också kraftigt verkade för den svenska gymnastikens främjande.

Skrifter i urval

• Slöjdskolan och folkskolan (1876-84; ty. öf. 1883)
• Om slöjden såsom uppfostringsmedel (i "Ur vår tids forskning", 1884; eng. öf. 1888)
• Handbok i pedagogisk snickerislöjd (1890; eng. bearb. 1892, The theory of educational sloyd; it. bearb. 1893, Principi fondamentali del lavoro manuale educativo; sp. bearb. s. å.)
• Tankar om slöjd, uppfostran och lärarebildning (s. å.)
• Den pedagogiska slöjden (1895).

Salomon utgav "Slöjdundervisningsblad från Nääs" (1885-1907) samt redigerade "Skrifter af uppfostringskonstens stormän" (bl. a. Comenius’ uppfostringslära och Rousseaus "Emile").

Källor

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).

Delar av denna artikel består av bearbetad text ur den upphovsrättsfria upplagan av Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.