Slott

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök

Texten från svenska Wikipedia

Chateau de Chenonceau vid floden Cher i Frankrike.

Marsvinsholms slott

Uppsala slott

Tjolöholms slott

Ett slott är en byggnad som ursprungligen byggdes av kungar och furstar när borgen hade spelat ut sin roll som försvarsverk. Slotten blev makt- och regeringscentrum efter medeltiden. De slott som byggdes fram till 1600-talet var ofta befästa, och tjänade bland annat som skydd mot fiender. Exempel på detta är de flesta vasaslott, som Gripsholm, Kalmar slott och Vadstena slott.

Beteckningen slott kom också att användas när högadliga lät bygga mer ståndsmässiga byggnader på sina sätesgårdar. Med tiden kom också andra högreståndspersoner, till exempel bruksägare, att bygga slott.

Slottets funktion, var ofta residens och administrativt säte för furstefamiljen, som exempelvis Stockholms slott, men det byggdes även jakt- och lustslott (Kina slott) för nöjen och sommarslott med stora parker (Drottningholm). Ett slott fungerar även som administrativt centrum för olika statsapparater och som regionalt säte för landshövdingar (Uppsala slott) eller huvudsäte för privata gods eller bruk. Namnet kan även förknippas med företag främst på vinproducerande gårdar, så kallade vinslott.

Etymologi

Ordet slott kommer av lågtyskans ord slot, som betyder befäst plats, slott. Beteckningen slott kom att ersätta ordet borg (tyska Burg) under sen medeltid. Engelskans ord för slott är dels palace, (i exempelvis Buckingham Palace), när det motsvarar ett svenskt palats, dels castle, som betecknar ett befäst slott, exempelvis Windsor Castle. Ett palats är inte befäst, till skillnad från de slott som byggdes fram till 1600-talet. Undantag från detta är romerska kejsarpalats, till exempel kejsar Diocletianus palats i Split. Om ett slott ligger i en stad och saknar park kallas det för palats. I vissa fall kan ett slott kallas palats fast det har en park. Ett exempel på detta är slottet Versailles. Franska för slott är château eller palais, (som kommer av latinets latinets palatium, liksom det engelska palace). Det franska ordet château, (som kommer av latinets castellum, liksom det engelska castle), kan dock inte alltid översättas med slott, då det t ex även används om ett — ibland rätt enkelt — hus på en vingård eller betecknar ett vattentorn, château d'eau.

Historia

Förkristen tid och tidig medeltid

Dybäcks slott.

Under vikingatiden var Sverige främst ett jordbrukssamhälle med ätter som var knutna till olika gårdar. Kungarna anlade särskilda gårdar i varje grannskap, så kallade kungsgårdar, vars uppgift var av driva in skatter in natura, och lagra dessa tills de fraktades till hovet eller att kungen och hovet red förbi och stannade tills förråden var slut. Kungsgården förvaltades av en bryte, senare kallad fogde, vars uppgift också var att driva in skatt.

Glimmingehus fasad.

Vid Birka (700-900-tal), som var Sveriges enda stadsbildning under förkristen tid, låg kungsgården på grannön Adelsö. På 1270-talet byggde Magnus Ladulås ett sommarslott där. Detta var inte befäst och kallades Alsnö hus. Ett liknande sommarslott fanns i Vadstena, ofta kallat Valdemarshus. År 1280 insiftade Magnus Ladulås på Alsnöhus den så kallade Alsnö stadga som innebar att adeln blev ett eget skattebefriat samhällsstånd. Sverige var nu ett feodalt samhälle med en jordägande och vapenförande riddarklass som började uppföra borgar enligt europeiskt mönster.

De äldsta borgarna byggdes på en höjd med träpalissader eller i våtmarker med naturligt vattenskydd/vallgrav. Fästningarna hade ett försvarstorn, förråd och en huvudbyggnad. Under missionstiden (1000-talet fram till 1164) kom nya levnadsätt, kunskaper om jordbruk och teknik att bygga i sten söderifrån, först till Götaland och senare till Uppland. Främst kyrkor restes i sten för att vara både försvarstorn och gudstjänstlokal (se rundkyrkan i Bromma). Den äldsta profana byggnaden i Sverige anses vara Linköpings slott från 1100-talet, vilken fungerade främst som biskopsborg. [1]

Kungar och huvudmännen i ätterna började ersätta huvudbygganden i sina borgar och gårdar med byggnader i sten som kom att kallas hus, några av de bästa exemplen på medeltida stenhus/borgar i Sverige är Glimmingehus (påbörjat 1499) i Skåne eller Torpa stenhus (1470-talet) i Västergötland. Ett "hus" var en kombination av bostad, förråd för godsets jorbruksprodukter och försvarsverk. Murar och vallgravar var viktiga försvar mot stridande furstar men också mot bondeuppror under orättvisor och hungersår. Åbo slott är ett bra exempel på en välbevarad medeltida kunglig borg med en länsherre/ståthållare som vakade över kronans intressen.

Hög och senmedeltiden

Krigstekniken utvecklades och vid Slaget vid Crécy år 1346 användes kanoner för första gången i ett europeiskt krig. Vid slutet av medeltiden blev kanonen övermäktig gamla murverk, varför många borgar blev omoderna. Strategiskt lagda borgar förstärktes och moderniserades, medan mindre viktiga borgar och fattiga gods revs och man fyllde igen vallgravarna. Men gamla försvarsverk kunde behållas för att imponera. Fasaden dekorerades, smyckades med utanpåliggande trapphus och tornen fick snirliga tak. Stenhusen övergick till att bli imponerande bostäder för kungamakten och högadeln och många borgar blev administrativa säten för fogdar och centralmakten. Därmed föds det som vi idag kallar för slott.

Vadstena slott

Reformationen och renässansen

Sverige var relativt fattigt under 1500-talet och då byggdes främst kungaborgar, ett bevis på att landet hade fått en stark centralmakt i och med Gustav Vasas trontillträde och hans införande av arvsmonarkin. Reformationen medförde att kungamakten fick finansiering och byggmaterial, främst från indragna kloster och kyrkliga gods.

Under medeltiden fanns en statsrättslig term, slottsloven, vilken innebar kungens tillgång till - och rätt att förfoga över - rikets slott, vilket användes flitigt av Gustav Vasa och hans ättlingar. I praktiken användes slottsloven inom Vasaätten som ett medel att hävda sig i konkurrensen med landets adel. Kända kungliga slott som uppfördes i renässansstil är Vadstena slott, Kalmar slott och Gripsholms slott. Uppsala Slott byggdes av Gustav Vasa 1549 för att hävda sin makt mot den katolska kyrkan. Slottet ligger på en höjd höjt över domkyrkan.

Tyresö slott

Stormaktstiden

Först under Stormaktstiden byggs fristående slott som vi är vana att se idag. Skokloster och Läckö är praktfulla exempel på adelns rikedom och lyx.

Barocken

Rokoko

Klassicism

Historisism

Arkitektur

Bojnice slott i Slovakien

Drottningholms slott

Vy över slottet Alhambra i Spanien.

Ett slott byggs i sten eller i annat beständigt material. Det finns dock byggnader som kan kallas slott som är byggda i reveterad timmer, exempelvis Bordsjö slott. Ett slott är oftast byggt enligt en klassisk tradition, vanligen i en spegelsymmetrisk form, och ofta med flyglar ställda vinkelrätt mot en huvudbyggnad (corps de logi). Oavsett om flyglarna hänger samman med huvudbyggnaden eller inte, om dessa är framför huvudingången eller bakom den, kallas platsen mellan huvudbyggnad och flyglarna för borggård. Detta oavsett om dessa är sammanbyggda i en fyrkant, eller om det finns tre byggnader och en mur. Vanligt är att det finns en entré i grekisk tempelstil.

Vidare ska ett slott ha mer än en våning över mark (eller höjd på minst två våningar). Det skall finnas minst följande rum: vestibul, sal, bankettsal, mer än en salong och mer än ett sovrum. Oftast har slott mer än dessa minimikrav, dock med undantag för lustslott och jaktslott som kan vara på en våning, och sakna båda vestibul, sovkammare och sal.

Vidare är slott anlagda på ett sätt som framhäver byggnaden, där alléer fram till byggnaden är vanliga. Slott har alltid en park i anslutning till byggnaden.

Listor över slott

Läckö slott

Slottet i Ferrières, Frankrike

Se även

Slott och herresäten i Sverige, ett konst- och kulturhistoriskt samlingsverk.
Sveriges regenter
adelsätter

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Slott
Bilder & media