Tyresö slott
Från Rilpedia
Tyresö slott, slott i Tyresö kommun i Södermanland.
Godset är först omnämnt med namnen Tyrisedhe, Tyrizö, sedermera Töresö, Torso och, under 1700-talet, Tyresjö.
Tyresö är naturskönt beläget vid den innersta delen av Kalvfjärden, 18 km. sydöst om Stockholm. Slottet består av en nära 40 m. lång, 9 m. bred och 7 m. hög huvudbyggnad i tre våningar, med två gaveltorn. Det har två fristående, omkring 40 m. långa flyglar. Den västra flygeln har en våning, den östra har två våningar och två torn med kopparspiror.
I den västra flygeln på slottet finns restaurang, café, vinkällare och konferensanläggning. Till slottet hör en engelsk park. På Notholmen, en liten ö som nås via en bro från slottsparken, finns vandrarhem, gästhamn och café.
Historia
Tyresös förste kände ägare var Erengisle Nilsson till Hammersta, död 1406. Godset gick sedan i arv inom släkterna Blå, Lilje och Ryning.
Godset gick från Karin Axelsdotter Ryning, som ärvt godset efter sin son Nils, död 1610, till hennes syster Barbro Axelsdotter Oxenstierna och därefter 1624 till dennas son, riksdrotsen friherre Gabriel Gustafsson Oxenstierna, död 1640. Han kan anses som det nuvarande Tyresös skapare. Den 1620 påbörjade ombyggnaden av slottet, vars äldsta delar sannolikt härstammar från 1300- eller 1400-talet, avslutades av honom 1633. Han uppförde 1638-1640 även Tyresö kyrka. Tyresö bröts ut från Österhaninge socken och blev jämte Dalarö kapell egen församling.
Oxenstiernas sonhustru Maria Sofia, född De la Gardie, ägde Tyresö från sin mans bortgång 1648 till sin död 1694. Hon anlade klädesfabriker, mässingsbruk, oljeslageri, gevärsfaktori, porslinsbruk och färgeri vid Tyresö, men den industriella verksamheten misslyckades. Tyresö ärvdes av hennes dotterdotter Maria Gustava Gyllenstierna, död 1737, gift med riksrådet K. Bonde, av deras dotter Katarina Margareta, död 1755, gift med fältmarskalken Johan Christoffer von Düring, av deras döttrar Gustava Sabina, gift med riksrådet Carl Fredrik Scheffer och, efter Scheffers död, Ulrika Eleonora, död 1793, samt efter henne delvis av friherre Robert Wilhelm De Geer, som löste ut de övriga arvingarna.
Det såldes 1800 med minskat område och senare flera gånger, med nya minskningar, under århundradets lopp. 1853 såldes det till överdirektören J. E. Hörstadius. Hans brorson G. F. Hörstadius lät förse huvudbyggnadens stympade torn med höga gavelrösten.
1892 såldes det till påvlige kammarherren m.m., markis (eg. svensk titel: markgreve) Claes Lagergren. Han gav det gamla Tyresö ny glans, med en präktig portal till huvudbyggnaden, uppförde den ståtliga yttertrappan, byggde om östra flygeln, fyllde slottet med tavlor, vävda tapeter och andra konstverk samt antika möbler. Claes Lagergren ville att hans hem skulle bevaras som ett tidsdokument över förra sekelskiftet och testamenterade det till Nordiska museet vid sin död 1930.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Tyresö slott
- Nordiska museet
- Tyresö historia
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Tyresö 2, 1904–1926 (Not).
