Från Rilpedia

Ryning, svensk adlig ätt, friherrelig ätt nummer 15, som under 1400- och 1600-talen hade en betydande ställning.

Flera i släkten Ryning satt i riksrådet, ett slags regering och kollegium sedan medeltiden, som deltog i riksstyrelsen tillsammans med kungen. Bland dessa kan nämnas:

• Bengt Eriksson Ryning, riksråd, en av Sturarnas anhängare, som tillsammans med biskop Matts Gregersson i Strängnäs var svenskt sändebud till Danmark 1504.
• Erik Bengtsson Ryning, son till Bengt, riksråd, som var med om att övertala Kristina Gyllenstierna att ge upp Stockholm åt Kristian II. Han blev ett av offren vid Stockholms blodbad 1520.
• Axel Nilsson Ryning, riksamiral, riksmarsk, riksråd och friherre och en av Gustav II Adolfs förmyndare.

Bland övriga i släkten kan nämnas:

• Olof Ryning, bror till Bengt, som var en av de sex män som 1518 lämnades som gisslan åt Kristian II, tillsammans med bland andra Gustav Vasa.
• Nils Eriksson Ryning, son till Erik. Han ingick en tid i hertig Karls furstliga råd. Erik XIV sände honom på beskickning till Ryssland och han blev senare fångvaktare åt Erik XIV. Han dog 1578.

Den manliga delen av släkten dog ut 1654.

Referenser

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).