Krokoms kommun

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Krokoms kommun
Krokoms kommunvapen
Krokoms kommunvapen
Län Jämtlands län
Landskap Jämtland
Domsaga Östersunds domsaga
Centralort Krokom
Krokoms kommun i Jämtlands län
Folkmängd
 • Totalt
156:e av 290
14 236 invånare
Areal
 • Totalareal
 • Landareal
 • Vattenareal
15:e av 290
6 210 km²

Befolkningstäthet
 • Totalt

2 invånare/km²
Kommunkod 2309
Webbplats www.krokom.se


Kommunhuset i Krokom

Krokoms kommun är en kommun i Jämtlands län. I väster gränsar kommunen mot Åre kommun och i norr mot Strömsunds kommun, i söder och öster mot Östersunds kommun samt i nordväst mot Lierne kommun i Norge. Kommunen har 14 236 invånare (november 2006) och de flesta bor i kommunens södra del i området som benämns Storsjöbygden, där även centalorten Krokom ligger. Kommungränsen mot Östersunds kommun går så nära Östersund att en del av Östersunds tätort sträcker sig in i Krokoms kommun.

Innehåll

Administrativ historik

När 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft inrättades i områdets socknar sju landskommuner. Ur en av dem, Föllinge, utskiljdes år 1889 Laxsjö och 1901 Hotagen.

Vid kommunreformen 1952 återförenades Föllinge och Laxsjö, samtidigt som Rödön lades samman med Aspås, Näskott och Ås. 1969 återgick Hotagen till Föllinge.

År 1974 bildades Krokoms kommun av Alsen, Föllinge, Offerdal och Rödön. Den tätort, Krokom, som kom att bli centralort i den nya kommunen blev också namngivnande.

Kommunvapnet

Blasonering: I fält av silver en av vågskurur bildad dubbel blå sparre, sänkt och störtad, däröver en röd gumse i hällristningsmaner

Vapnet skapades av konstnären Gunnar Rudin och registrerades i PRV år 1977.

Turism

Krokoms kommun kan erbjuda ett varierande utbud för turismen. Skärvångens bymejeri, Mus-Olles museum, Fiskevägen, skoterns julafton i Åkersjön, skansen Klintaberg är bara några av de sevärdheter och upplevelser som finns. I Glösa finns hällristningar som härstammar från 4000 fkr samt att en hel stenåldersvärld har byggts upp där. Hällristningar finns även vid Gärdesån, nära Tångeråsen i Offerdal. I Rönnöfors finns en järnbruksruin. Andra utflyktsmål i kommunen är till exempel Hällberget i Kaxås och hembygdsgården i Ede, Krokoms kommun.

Ett stort antal vandrings- och skidleder finns i också i kommunen, bl.a. i Offerdalsfjällen från Jänsmässholmen och Frankrike, Krokoms kommun.

Orter i Krokoms kommun

Av orterna i Krokoms kommun hade 11 orter över 200 innevåner vid SCB:s tätortsavgränsning 2005. I kommenens sydöstliga del, går kommungränsen så nära Östersund, att en liten del av Östersunds tätort sträcker sig in över gränsen till Krokoms kommun. Effekten av det är att cirka 1% av innevånarna i Östersunds tätort, är medborgare i Krokoms kommun.

Största tätorter vid senaste mätning 2005
Ort Invånare
Krokom 2 087
Ås 1 097
Nälden 881
Föllinge 509
Dvärsätt 437
Östersund (del av) 437
Änge 387
Aspås 352
Trångsviken 269
Vaplan 259
Ytterån 203
Källa: SCB, Tätorter 2005

Sjöar och vattendrag i Krokoms kommun

Vy över Laxsjön, 2008

Sjöar

Vattendrag

Berg och fjäll i Krokoms kommun

(ett urval)

Politik

Krokoms kommun är Jämtlands läns "grönaste" kommun eftersom både Centerpartiet och Miljöpartiet har sina högsta noteringar i denna kommun. Samtliga partier i kommunfullmäktige motsätter sig uranbrytning inom kommunens gränser.

Kommunfullmäktige 1976-2006

Krokoms kommun styrdes inledningsvis av de borgerliga partierna med Centerpartiet i spetsen. År 1982 tog Socialdemokraterna över med hjälp av Vänsterpartiet, år 1985 hade man också stöd av Miljöpartiet som då hade en vågmästarroll. År 1994 gjorde Socialdemokraterna ett rekordval och fick för första gången en egen majoritet i kommunfullmäktige. Fyra år senare gjorde Socialdemokraterna ett katastrofval då kommunens ekonomi var i väldigt dåligt skick och väljarstödet för partiet i kommunen sjönk från 55 till 40 %. Socialdemokraterna och Centerpartiet inledde då ett stort blocköverskridande samarbete för att sanera ekonomin. Den nya majoriteten förfogade över 29 av kommunens samtliga 45 mandat och oppositionen blev helt utmanövrerad. Samarbetet mellan de båda partierna fortsatte även efter valet 2002 då deras majoritet blev ännu större efter att Centerpartiet ökade med ett mandat. Efter valet 2002 bildade (v)+(m)+(mp)+(kd)+(fp) en regnbågsallians. Man lade oppositionsbudgetar och blev en samlad front mot majoritetspartierna. År 1998 minskade mandaten i kommunen med 4, från 49 till 45.

Valår m c kd fp mp s v Grafisk presentation
1976 4 18 1 3 0 22 1
4 18   3
22  
1979 5 15 2 3 0 22 2
5 15 2 3
22 2
1982 5 16 1 2 0 23 2
5 16   2
23 2
1985 5 14 1 3 2 22 2
5 14   3
2 22 2
1988 4 13 1 3 2 24 2
4 13   3 2
24 2
1991 6 12 2 2 2 23 2
6 12 2 2 2
23 2
1994 4 11 1 1 3 27 2
4 11     3 2
27
1998 5 11 2 1 3 18 5
5 2   3 5
11 18
2002 4 12 2 2 3 18 4
4 2 2 3 4
12 18

Kommunfullmäktige 2006-2010

Efter valet 2006 minskade samtliga partiers väljarstöd bortsett från Moderaterna som ökade rejält. De båda styrande partierna inledde diskussioner med oppositionspartierna. Trots det såg det länge ut som om den sittande majoriteten bestående av Socialdemokraterna och Centerpartiet skulle få fortsätta regera. Men Centerpartiet valde att bryta koalitionen med Socialdemokraterna och istället samregera med Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet, som bröt den regnbågsallians man hade tillsammans med Vänsterpartiet under oppositionstiden. Socialdemokraterna blev mycket besvikna eftersom man hade trott att koalitionen med Centerpartiet skulle fortsätta. Särskilt besviken blev man över att få reda på att det åtta års långa samarbetet avbröts genom media. Maria Söderberg (c) gick från kommunalråd på deltid till heltid då hon utsågs till kommunstyrelsens ordförande. Göte Swén (m) blev kommunstyrelsens första vice ordförande och kommunalråd på deltid. Tidigare ordförande och kommunalråd Rolf Lilja (s) utsågs till kommunstyrelsens andra vice ordförande och oppositionsråd. I och med detta hamnade Socialdemokraterna, för första gången på 24 år, i opposition.

Parti Röstfördelning Mandatfördelning
# % +/− % # +/−
  Socialdemokraterna 3 042 37,26 −1,93 17 −1
  Centerpartiet 2 115 25,90 −0,94 12
  Moderata samlingspartiet 1 158 14,18 +6,13 6 +2
  Vänsterpartiet 628 7,69 −1,99 4
  Miljöpartiet de Gröna 462 5,66 −1,36 3
  Kristdemokraterna 393 4,81 −0,36 2
  Folkpartiet liberalerna 264 3,23 −0,32 1 −1
  Övriga partier 103 1,26 +0,86 0
 
  Giltiga röster totalt 8 165 97,28
  Ogiltiga röster 228 2,72
  Totalt 8 393 77,55 45

De partier som är fetmarkerade är de som styr, det parti som är kursiverat leder oppositionen.

Vänorter

Krokom har två vänorter.

Ort och land

Sedan

Externa länkar

Portal Jämtlandsportalen


Personliga verktyg