Björkekinds härad
Från Rilpedia
Foto: Alexandru Baboş
Ur Erik Dahlberghs Suecia Antiqua et Hodierna
Foto: Olof Ekström
Björkekinds härad var ett historiskt härad i den nordöstra delen av landskapet Östergötland. Häradet ligger inom nuvarande Norrköpings kommun, vilken är en del av Östergötlands län. Det låg i anslutning till Söderköpings stad som dock inte omfattades av dess jurisdiktion, men saknade i övrigt köpingar och municipalsamhällen, och har inte heller några större tätorter. Den totala arealen mätte 224 km² och befolkningen uppgick år 1924 till 4 469 invånare, vilket idag sjunkit till knappa 3 000 invånare. Björkekinds härad ingick i Bråbygdens och Finspånga läns domsaga och Norrköpings fögderi, men utgjorde ett eget tingslag t.o.m. år 1873. I samband med 1862 års kommunalförordningar delades häradet in i landskommuner vilka år 1952 inkorporerades i storkommuner. Östra Ny kommun och Rönö kommun kom då att tillhöra Östra Vikbolandets landskommun, medan övriga hamnade i Västra Vikbolandets landskommun. Dessa förenades till Vikbolandets kommun år 1967, vilken år 1974 inkorporerades i Norrköpings kommun.
Björkekinds härad var belägen på den södra delen av halvön Vikbolandet öster om Norrköpings stad. Det avgränsades i söder av havsviken Slätbaken i vilken Göta kanal mynnar öster om staden Söderköping. Halvön består av en småkullig och i hög grad uppodlad slättbygd, vilken är en ostlig utlöpare till den bördiga Östgötaslätten som sträcker sig tvärs över hela landskapet. Intill Slätbaken är kullarna höga och mycket branta, och landskapet sluttar nedåt från viken i nordlig riktning. Kring dess mynning återfinns delar av den sönderskurna kustremsan som utgör Östgötaskärgården, med flera större öar och mindre skär. I norr når en liten flik av Konungsunds socken ända fram till Bråviken. Häradets enda större sjö Lyngsjön är numera påverkad av sjösänkningar. Björkekinds härad gränsade i norr mot Östkinds härad, i nordväst mot Lösings härad och i sydväst mot Söderköpings stad och Hammarkinds härad.
Historia
Landskapet Östergötland har varit befolkat sedan urminnes tider och dess invånare omtalas för första gången under folkvandringstiden. Redan tidigt utgjorde landskapet en av de tre centralbygder som under medeltiden skulle komma att forma konungariket Sverige. Slättbygderna i landskapets centrala delar genomkorsades under stenåldern av en fjärd som förband sjön Vättern med havet, och vartefter landet höjdes bildades den bördiga Östgötaslätten på vilken delar av Björkekind härad var beläget. Vikbolandet har länge varit en rik jordbruksbygd och med ett mycket fördelaktigt läge mellan inloppen till två genom historien viktiga hamnstäder, Söderköping vid Slätbaken i söder som från 1500- och 1600-talen ersattes av Norrköping vid Bråviken i norr. Namnet Björkekind har ett efterled -kind som är vanligt bland häradsnamnen i Östergötland och kommer av ett isländskt ord för släkt eller ätt. Förledet Björke- kommer av fornsvenskans Biærka-, vilket eventuellt kan innehålla ett personnamn men annars kommer från trädet björk. Björkekinds ursprungliga tingsplats låg vid Kuddby där ortsnamnet anger den kut d.v.s. åsrygg som själva tingsplatsen en gång var belägen på, men flyttades under slutet av 1700-talet till Höckerstad i Östra Ny socken. Vid Ring i Å socken söder därom låg en kungsgård där socknens ursprungliga kyrka också torde varit belägen och via Konungsunds och Tåby kyrkor passerade den ursprungliga medeltida kungliga ridvägen Eriksgatan under den tid denna gick mellan Norrköping och Söderköping.
Staden Söderköping uppstod ursprungligen i gränslandet mellan Björkekinds, Hammarkinds och Lösings härader. Under folkvandringstiden fanns det på Borgberget strax norr om staden en fornborg kallad Ramundersborg. Borgen som är den största på det svenska fastlandet kan eventuellt ha använts som en tillflyktsort under orostider, men kan även ha haft en fast befolkning och i närheten ligger flera gravrösen som anses vara c:a 1000 år äldre än själva borgen. Söderköping växte under tidig medeltid till att bli en av landets viktigaste hamnstäder och var med tidens mått en riktig storstad. Här har flera viktiga herremöten, riksdagar och kröningar ägt rum och staden utgjorde tillsammans med Visby och Kalmar ett nav för östersjöhandeln. När den var som störst hade den flera kyrkor, kloster, kungsgård och mynthus, men i takt med att hamnen grundades upp och staden Norrköping anlagts längre norrut kom staden att tappa betydelse och kom inte att återhämta sig förrän Göta kanal anlades under 1800-talet. Då kom staden dessutom att utvecklas som brunnsort.
Göta kanal mynnar i Slätbaken vid Mem strax öster om Söderköping. Här ligger Mems slott med anor från medeltiden som numera fungerar som kursgård. Längre österut låg Rönö slott som en gång var kungsgård men som kom att förstöras under på order av Sten Sture d.ä. under slutet av 1400-talet. Under kung Johan III uppfördes ett nytt slott till hans drottning Gunilla Bielke och sonen Johan, hertig av Östergötland, vilket också avbildades av Erik Dahlbergh i Suecia Antiqua et Hodierna. Detta slott som så mycket annat längs den svenska kusten förstördes dock vid det ryska kriget år 1719, och på platsen där slottet en gång stod uppfördes därefter en enklare kungsgård. Spår av den gamla tidens varningssystem mot sjöinvasioner finns fortfarande kvar vid Lönshuvud öster om Rönö kyrka där en vårdkase funnits bevarad i generationer. Söder om Rönö ligger 1800-talsherrgården Kåresholm med utsikt över Slätbakens yttre fjärd Trännöfjärden. I närheten återfinns även en koppargruva, vars malm behandlades vid Gottenvik i Östkinds härad.
Socknar
Björkekinds härad omfattade följande socknar.
Källor
- Nordisk familjebok, uppl 3, band 3, 1924
- Svensk Etymologisk Ordbok, 2009-04-27, kl. 17:47
- Vikbolandets församlingar, 2009-04-27, kl. 18:43
- Söderköpings historia, 2009-04-27, kl. 18:56
 |
||
|
Aska | Bankekind | Björkekind | Boberg | Bråbo | Dal | Finspånga län | Gullberg | Göstring | Hammarkind |
