SdKfz 250

Från Rilpedia

Version från den 13 januari 2009 kl. 22.04 av LA2-bot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Sd.Kfz. 250-1 (alt) 01.png
SdKfz 250[1]
Generella egenskaper
Typ
Besättning 2 (vagnchef, förare)
Längd 4,56 m
Bredd 1,95 m
Höjd 1,66 m
Vikt 5 900 kg
Tillverkare Büssing-NAG
Skydd och beväpning
Skydd 6-14 mm
Primär beväpning varierande
Mobilitet
Motor Maybach HL 42, 6-cylindrig bensinmotor
100 hk (75 kW)
Växellåda 7 framåt, 3 bakåt
Tankvolym 140 l
Hastighet på väg 60km/h
Räckvidd 320km

SdKfz 250, Sonderkraftfahrzeug 250. Tysk lätt bepansrad terränggående militär halvbandvagn främst avsedd för trupptransport. Användes under andra världskriget. Även benämnd SPW 250 (SPW= SchützenPanzerWagen, sv skyttepansarfordon).

Innehåll

Utveckling

Efter lyckade försök med trupptransportfordon av halvbandtyp, beställde Heer 1939 en pansrad halvbandvagn som kunde transportera en halv grupp för att öka rörligheten hos pansarspaningsförband. Büssing-NAG fick i uppdrag att utveckla pansarkarossen och Demag chassit, vilket skulle baseras på chassit till deras SdKfz 10. På grund utav förseningar i utvecklingen så påbörjades inte serieproduktionen fören i juni 1941. I oktober 1943 infördes en ny och förenklad model där man reducerade karossens 19 pansarplåtar till endast 9 stycken.

Egenskaper

SdKfz 250 byggde på ett modifierat chassi till SdKfz 10 med en pansrad kaross. För att inte sänka prestanda på chassit med sin begränsade lastkapacitet, så kortade Demag av chassit från SdKfz 10 och tog bort ett löphjulspar. Banden som var av smord typ gav en del styrförmåga, främst vid terräng körning, medan framhjulen var fullt tillräckliga för styrning vid landsvägskörning.

Varianter

SdKfz 250/1

Leichter Gepanzerter Kraftwagen (Schützenpanzerwagen) Fu
Lätt bepansrat trupptransportfordon. Transporterade en halv grupp, användes framför allt av pansarspaningsbataljoner för transport av skyttekompanierna.

SdKfz 250/2

Leichter Fernsprechwagen
Kabelläggare för fälttelefonnät. Fyra mans besättning, beväpning en 7,92mm ksp MG34. Kabelrullar monterade på stänkskärmarna och bakpå, från vilka man kunde lägga kabel under förflyttning.

SdKfz 250/3

SdKfz 250/3 som Rommels befälsvagn för Afrikakåren

Leichter Funkpanzer
Lätt bepansrat radiofordon.

SdKfz 250/4

Leichter gepanzerter Luftschutz-Kraftwagen
Lätt bepansrat luftvärnsfordon.

SdKfz 250/5

Leichter gepanzerter Beobachtungswagen
Lätt bepansrat artillerispaningsfordon.

SdKfz 250/6

Leichter Munitionspanzerwagen, Ausf. A, B
Lätt bepansrat ammunitionstransportfordon. Ersättning för Sdkfz 252 när den togs ur produktion.

SdKfz 250/7

Leichter gepanzerter Kraftwagen (Schützenpanzerwagen) mit schwerem Granatwerfer
Lätt bepansrat granatkastarfordon. Beväpning 8 cm GrW34 granatkastare. Dessa fordon tilldelades fjärde plutonen i lätta pansarspaningskompanier.

SdKfz 250/8

Leichter gepanzerter Kraftwagen (Schützenpanzerwagen) mit 7,5 cm KwK 37
Lätt bepansrat skyttefordon. Beväpning: en 7,5 cm KwK37 L/24, senare en 7,5 cm K51(Sf)samt en 7,92 mm ksp MG34. Dessa fordon tilldelades fjärde plutonen i lätta pansarspaningskompanier.

SdKfz 250/9

Leichter gepanzerter Kraftwagen (Schützenpanzerwagen) mit 2 cm
Lätt bepansrat spaningsfordon med en 2 cm KwK 30. Ersatte den lätta pansarbilen SdKfz 222 i pansarspaningsbataljoner, då de fyrhjulsdrivna pansarbilarna inte hade den framkomlighet som behövdes på den vägfattiga östfronten.

SdKfz 250/10

Leichter gepanzerter Kraftwagen (Schützenpanzerwagen) mit 3,7 cm Pak
Lätt bepansrat pansarvärnsfordon med en 37 mm pansarvärnskanon.

SdKfz 250/11

SdKfz 250/11 på östfronten tillhörande Panzergrenadier-Division Grossdeustchland

Leichter gepanzerter Kraftwagen (Schützenpanzerwagen) mit Schwerer Panzerbüchse 41
Lätt bepansrat pansarvärnsfordon med en 28 mm tungt pansarvärnsgevär.

SdKfz 250/12

Leichter gepanzerter Meßtruppwagen
Lätt bepansrat artillerimätfordon.

Bevarade exemplar

  • Svidnik war museum, Slovakien
  • Belgrads militärhistoriska museum, Serbien

Källor

  1. Peter Chamberlain, Hilary Doyle: Thomas L. Jentz: Encyclopedia of German Tanks Of World War Two, Arms & Armour, 1999, andra. ISBN 1-85409-518-8. 

Externa länkar

Personliga verktyg