Potatis

Från Rilpedia

Version från den 31 maj 2009 kl. 12.33 av Lavallen (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
?Potatis
Potato and cross section.jpg
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Växtriket
Plantae
Division: Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision: Gömfröväxter
Angiospermae
Klass: Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning: Solanales
Familj: Potatisväxter
Solanaceae
Släkte: Potatissläktet
Solanum
Art: Potatis
S. tuberosum
Vetenskapligt namn
§Solanum tuberosum
Auktor: L.
Dahlia redoute.JPG
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen
Sättpotatis med groddar
Sorten 'Early Rose'

Potatis (Solanum tuberosum) är en rotfrukt som tillhör familjen potatisväxter.

Namnet potatis kommer från spanskans "patata" som kommer av en sammanblanding av namnet på sötpotatis "batata" (Ipomoea batatas), och "papa" som är den valigaste benämnigen i spansktalade länder och är lika med quechuans "papa" (fr. pomme de terre; jordäpple) . I norra Sverige kallas de päror på grund av likheten med päron, som där heter just päror. Även i de sydligaste delarna av Sverige (Skåne och västra Blekinge) har de samma namn, och kan i dessa trakter ibland även kallas pantofflor eller knudor. I vissa delar av Värmland säger man jordäpplen (jämför franskans pomme de terre).

De tre största potatisproducerande länderna 2007 var Kina (72 miljoner ton), Ryssland (36,7 miljoner ton) och Indien (26 miljoner ton).[1] De tre toppkonsumerande länderna per capita och år 2005 var Vitryssland (181 kg per capita), Kirgizistan (143 kg per capita) och Ukraina (136 kg per capita).[1]

Innehåll

Historia

Potatis – som är en av världens viktigaste stapelfödor – har sitt ursprung i Sydamerika,[2] där den har odlats sedan år 8000 f.Kr. Den "upptäcktes" i Peru år 1530 av spanjoren Gonzalo Jiminez de Quesada som förde den år 1539 till Spanien.[3] Hur potatisen kom till Sverige är höljt i dunkel men många växthistoriker håller för troligt att potatisen infördes i landet av hemvändande soldater från trettioåriga kriget.

Jonas Alströmer är den som blivit mest känd för sina insatser för att få potatisen populär i Sverige. Den spridda uppfattningen att det var Alströmer som införde potatisen till Sverige är dock fel. Redan 1658 hade Olof Rudbeck planterat potatis i Uppsala botaniska trädgård.

Den stora populariteten kom dock först på 1800-talet då kunskapen om dess användning vid beredning av brännvin blev allmänt känd. Redan 1748 hade Eva De la Gardie redogjort för hur detta går till, vilket ledde till hennes inval som första kvinna i Kungliga Vetenskapsakademien.

Olika sorter

Potatisen är en flerårig ört med parflikiga blad. I Sverige fryser den emellertid bort på vintern (om den nu till äventyrs skulle råka bli oskördad) och blir aldrig mer än ettårig. Den blir mellan 30 och 80 cm hög och dess ovanjordiska delar är giftiga. I synnerhet gäller det frukten – ett bär med många små, njurlika frön – som utvecklas ur de vita, rosaröda, gula eller blå blommorna.

De ätbara knölarna växer under mark och är oftast vita, gula, eller rosa. Skalet kan variera mer i färg. Skalet går att äta om man rengör potatisen ordentligt, och det är omtvistat huruvida det är nyttigt eller inte att skala potatis. Å ena sidan innehåller potatisskalet många nyttiga näringsämnen, men å andra sidan ansamlas lätt miljögifter i det.

Det finns många odlade sorter, exempelvis Bintje, King Edward, Asterix och Obelix, mandelpotatis och Magnum Bonum (Magnum Bonum är numera borttagen ur den svenska sortlistan på grund av höga halter av glykoalkaloider). Observera att sötpotatis (Ipomoea batatas) inte är en potatis. Släktet Ipomoea Grandiosa, praktvindor, tillhör en annan familj i samma ordning som potatisväxtfamiljen, vindeväxter (Convolvulaceae).

Som ett skydd mot angrepp av svampar och bakterier innehåller potatis, förutom på knölarna, solanin granula, ett ämne som är giftigt för både människor och djur.

Man kan ympa in jorgubb på en potatisplanta, men potatisskörden uteblir då till förmån för jordgubbarna.

Nypotatis

Potatis av årets skörd som säljs före 30 september får kallas färskpotatis eller nypotatis. Det är numera ett måste med nypotatis till den svenska midsommarsillen. Men denna sedvänja uppkom faktiskt först 1898. Det skedde på Kullahalvön i Skåne.

Den unge lantbrukaren Martin Larsson i Görslöv hade då av sin far fått en åkerlapp där han fick göra vad han ville. Martin valde att odla potatis. Han myllade, lukade och gödslade. Och redan till midsommar 1898 kunde han skörda 200 kilo potäter. De var visserligen små och späda, men Martin lastade sin kärra och begav sig till Mölle.

Där var hotellägarna starkt skeptiska till färskpotatisen. På den tiden var "pantofflan" en stor rotknöl med tjockt skal som skördades först till sensommaren. Därefter skulle potatislagret räcka hela året.

Martin Larsson övertalade dock makarna Paulson på hotell Mölleberg och makarna Elfversson på hotell Kullagården att köpa hans skörd. De betalade 100 kronor var för hundra kilo färskpotatis och upplevde en omedelbar succé. Deras hotellgäster gillade den exklusiva vårprimören. När Martin Larsson återkom till Mölle till midsommaren 1899 slogs de båda hotellen om att först få tillgång till hans nya skörd. Martin Larsson spred därefter färskpotatis till torgmarknaderna i Höganäs och Helsingborg och skickade till och med primörer till Stockholm.

Ända in på 1920-talet kom handlare från Mellansverige till Görslöv för att helt säkert få ta del av årets första skörd. Därefter har den mest omfattande produktionen av färskpotatis flyttat norrut till Bjärehalvön. Redan under tidig vår brukar det numera talas om årets första potatisskörd.

Nypotatis anses vara en delikatess och de första skördarna säljs ofta för hundratals kronor per kilo.

Potatisrätter

Potatismos är en vanligt förekommande potatisrätt

Potatis kan ätas i många former, till exempel potatismos, potatisbullar, raggmunkar, rårakor, potatisgratäng, potatissallad, hasselbackspotatis, klyftpotatis, kroppkakor, palt, pommes frites, ugnsbakad potatis. Potatis används även som råvara till potatischips och som utfyllnad i billigare produkter, då i form av potatisflingor.

Ungefärligt näringsvärde per 100 gram

Potatis innehåller glykoalkaloiderna solanin och chakonin, normalt i halterna 20-100 mg per kilogram potatis. Vid intag av större mängd potatis med halter över 200 mg per kg föreligger risk för akut förgiftning med magsmärtor. Potatis med de halterna har en starkt stickande smak som kvarstår som halsbränna efteråt. Ingendera alkaloiden har konstaterats vara mutagen. Glykoalkaloiderna är termostabila och lakas inte i nämnvärd grad ut i kokvattnet. Största delen av dem sitter närmast under skalet och försvinner vid råskalning. I potatisens groddar, liksom i skott och blommor, kan halterna vara hundra gånger högre än i knölarna.

Potatissjukdomar

Angrepp på potatisen av svampen Phytophthora infestans var en av orsakerna till de svältkatastrofer som inträffade i norra Europa i slutet av 1860-talet. Se vidare: svagåren, Irland.

Externa länkar

Källor

Noter

  1. ↑ 1,0 1,1 ”Potato world”. Potato World. http://www.potato2008.org/en/world/index.html. Läst 4 december 2008. 
  2. ↑ Spooner, DM; et al.. "A single domestication for potato based on multilocus amplified fragment length polymorphism genotyping". PNAS 102 (41): 14694–99. DOI:10.1073/pnas.0507400102.  Lay summary
  3. ↑ ”History of Potatoes”. The Potato Council, Oxford, UK. http://www.britishpotatoes.co.uk/history-of-potatoes/. Läst 2008-09-10. 

Litteratur

  • Griberg, Sara, Potatisens historia - knölen som både givit och tagit liv (2008) Allt om historia. (nr. 6).sid. 40-43.


Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Potatis"
Personliga verktyg