Panzerkampfwagen I

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

PzKpfw I Ausf A
Panzerkampfwagen I
Generella egenskaper
Typ	Lätt stridsvagn
Besättning	2 (vagnchef/skytt, förare)
Längd	A - 4,02 m B - 4,43 m
Bredd	2,06 m
Höjd	1,72 m
Vikt	A - 5 400 kg B - 5 800 kg
Tillverkare	MAN, Henschel, Krupp-Gruson, Daimler-Benz, Wegmann
Skydd och beväpning
Skydd	A - 6-13 mm B - 13-19 mm
Primär beväpning	2×7,92 mm ksp MG13
Mobilitet
Motor	A - Krupp M305 4-cylindrig luftkyld boxermotor, bensin B - Maybach NL 38TR 6-cylindrig bensinmotor A - 44 kW(60 hk) B - 75 kW (100 hk)
Tankvolym	A - 140 l B - 146 l
Upphängning	Helicalfjädring/kvartselliptisk bladfjädring
Hastighet på väg	A - 37 km/h B - 40 km/h
Hastighet i terräng	km/h
Hastighet i vatten	-
Kraft/vikt	A - 8,2 kW/ton B - 12,5 kW/ton
Räckvidd	A - väg: 145 km; terräng: 100 km B - väg: 180 km; terräng: 130 km

Panzerkampfwagen I (PzKpfw I) eller Panzer I var en lätt stridsvagn som för första gången tillverkades av Tyskland under 1930-talet. Stridsvagnen var ämnad som en övningsstridsvagn men användes i stor utsträckning i Spanska inbördeskriget och tidigt i det andra världskriget.

Utveckling

Panzer I:s historia började 1933 då tyska krigsdepartementet gav order om att en 5 000 kg tung stridsvagn skulle byggas. Efter försök valde departementet Krupps design för fortsatt utveckling. Krupp byggde chassit och Daimler-Benz svarade för överbyggaden. Under den tidiga utvecklingsperioden användes namnet Landwirtschaftlicher Schlepper, eller L-S, vilket betydde en jordbrukstraktor. Det var ett kodnamn för att undanhålla informationen om att man i Tyskland höll på att utveckla stridsvagnar vilket var förbjudet enligt Versaillesfreden. Den första omgången på 150 vagnar beställdes från Henschel och produktion startade i juli 1934. Senare blev även Wegmann inblandat i tillverkningen och 1935 nåddes maxproduktion på 800 vagnar.

Varianter

Panzer I hade många namn och benämningar och de mest officiellt kända var Panzerkampfwagen I, eller PzKpfw I. Den hade även de officiella fordonsbenämningarna Sonderkraftfahrzeug 101, eller SdKfz 101.

• Ausf A (1934-35) - Första omgången på 150 vagnar, befanns vara för motorsvag.
• Ausf B (1935-1941) - Kraftigare motor, vilket medförde att chassit måste förlängas och ett extra hjul behövdes. Omkring 1 400 (osäker uppgift) byggdes.
• Kleiner Panzerbefehlwagen, SdKfz 265 (1941 - 1944?) - Konvertering för att fungera som befälsvagn.
• Munitionsschlepper auf PzPpfw I, SdKfz 111 (1941-1945?) - Konvertering för att transportera ammunition och annan värdefull last.
• Panzerjäger I (1941-1945?) - Konvertering till pansarvärnskanonvagn.
• Infanterikanonvagn (1941-1942) - Konvertering till infanterikanonvagn med en 15 cm infanterikanon, dock blev överbyggnaden för tung och mindre än 40 konverteringar gjordes.

Egenskaper

Panzer I hade mycket klen beväpning bestående av två 7,92 mm kulsprutor. Det stod ganska snart klart att detta var alldeles för ynkligt för frontlinjen.

Panzer I hade inte heller speciellt mycket att komma med när det gällde pansar. Endast 7-13 mm fanns att ta skydd bakom. Två besättningsmän behövdes för Panzer I, skytt och förare.

Första versionen av Panzer I hade en Krupp M305 bensinmotor på 44kW (60hk). Det visade sig vara alldeles för klent och Ausf B fick en Maybach NL 38 TR på 75 kW (100hk) i stället. Den kunde driva den lilla vagnen i upp till 40 km/h på väg.

I strid

Panzer I var egentligen tänkt som ett träningsfordon, men den befann sig snart i operationell tjänst i Spanska inbördeskriget. Vid invasionen av Polen 1939 fanns hela 1 445 Panzer I i tjänst, men bristen på beväpning och pansar gjorde att den snart försvann från frontlinjen; vid invasionen av Frankrike 1940 mönstrades endast 523 vagnar. 1941 försvann Panzer I från fronten helt och hållet och de som fanns kvar konverterades för att användas för ändamål som (helst) inte utsatte dem för direkt fientlig eld.

Bevarade exemplar

Vid US Army Ordnance Museum finns såväl Ausf B som Ausf F (Infanterikanonvagn)