Olands härad
Från Rilpedia
Tecknad av Elias Martin (1739-1818)
Olands härad var ett historiskt härad i norra Uppland. Det omfattade de inre delarna av nuvarande Östhammars kommun och de nordliga delarna av Tierps och Uppsala kommuner, vilka samtliga är en del av Uppsala län. De största tätorterna är numera Gimo, Österbybruk och Alunda. Häradets totala areal mätte 1 313 km² och befolkningen uppgick år 1912 till 19 863 invånare, vilket idag sjunkit till dryga 17 000 invånare. Olands härad var en del av Uppsala läns norra domsaga och Örbyhus fögderi. Häradet var delat i tre tingslag. Dess namn lever kvar i Olands Kompani vid Ledningsregementet i Enköping.
De sydligare socknarna, tillhörande Olands och Frösåkers kontrakt ligger huvudsakligen kring Olandsån och flera av dess tillflöden. Detta innebär att de ligger på den stora landryggens östra sluttning, och består av omväxlande slättbygder, och mer eller mindre oländig och kärrig skogsmark. De nordligare socknarna, som hörde till Örbyhus kontrakt, ligger dels på landhöjdens rygg eller sydliga sluttning utmed Fyrisån, dels och mestadels på den norra sluttningen mot Bottniska havet. När det gäller landhöjdens rygg så är den i mineraliskt hänseende rik. De fem nordliga socknarna innehåller, utom Upplands egentliga bergslag på kärrländig skogsmark, andra vidsträcktare skogiga och sidlänta trakter, omväxlande med oftast inskränkta slättbygder. Olands härad avgränsades i väster av Rasbo härad, Norunda härad och Örbyhus härad. I norr avgränsas häradet av Bottenhavet, i öster av Frösåkers härad och i söder av Närdinghundra härad.
Historia
Olands härad var en del av det medeltida uppländska folkandet Tiundaland. Namnet, som tidigare skrevs Olanda hundare, kommer av adjektivet oländig vilket syftar på dess vida och ödsliga skogsmarker översållade med klippblock. Häradet förefaller vara ett av de äldsta namngivna i hela Uppland, men inledningsvis tycks dock området för häradets fem nordligare socknar ha räknats till andra härader i Tiundaland och Roden, även om det till viss del alltjämt stod under vatten. Mycket lite finns skrivet om detta område som inte koloniserades fullt ut förrän framåt 1500-talet, men det förefaller som om gränsen mellan de två folklanden i norr utgjordes av Olandsåns vattenområde.
Redan under järnåldern bestod dock det södra området av en sammanhållen bygd som nåddes av vattenleder från Bottenhavet via Olandsån. Denna liknade då mer en fjärd och var via biflöden farbar så långt som till Uppsala. Bygdens centrala område var slätten kring Alunda där det redan under förkristen tid torde ha legat en helig offerlund. Alunda kyrka har anor från 1200-talet. P.g.a. häradets vidsträckthet fanns här tre tingsplatser - Haberga utanför Alunda för Olands tingslag, Dannemora utanför Österbybruk för Dannemora tingslag och Skärplinge utanför Karlholmsbruk för Hållnäs tingslag.
Med början under 1600-talet utvecklades Olands härad till själva kärnan i Vallonbrukslandet i norra Uppland. Av central vikt här var Dannemora gruvor där brytningen av järnmalm började redan under 1500-talet för att pågå ända fram till år 1992. Gruvan gjorde sig känd som producent av en av Sveriges och kanske världens främsta järn. I häradet fanns åtskilliga framstående brukssamhällen där järnet sedan förädlades. Bland dessa märks det internationellt erkända Lövstabruk, Österbybruk som under 1600-talet var Sveriges näst största samt Gimo bruk där järnproduktion alltjämt pågår.
Socknar
Olands härad omfattade elva socknar delade i två kontrakt.
Tillhörade Olands och Frösåkers kontrakt:
Tillhörande Örbyhus kontrakt:
Källor
- Nordisk familjebok, uppl 2, band 20, 1914
- Svensk Etymologisk Ordbok, 2009-03-14, kl. 12:49
- Om Sveriges äldsta indeling i landskap, och landskapslagarnes upkomst, 2009-03-14, kl. 12:54
- Det sakrala landskapet i Olands härad, 2009-03-14, kl. 12:58
|
||||||||||||||||||||
|
|||||||||||
