Dannemora gruvor

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Den senaste gruvlaven i Dannemora

Dannemora gruvor i Dannemora var fram till 1900-talets början rikets främsta järnmalmsgruva. Gruvan som lades ned 1992 av den dåvarande ägaren SSAB är belägen 50 km nordost om Uppsala. Idag finns bevarade anläggningar i form av dagbrottet "Storrymningen" av medeltida ursprung, kanske så gammal som 1200-talet, samt industri- och bostadsbebyggelse från 1700- till 1900-talen. Den första dokumenterade brytningen skedde 1481. I närbelägna Österbybruk finns den rätvinkliga 1700-talsplanen av vallonbrukskaraktär och enhetlig bostadsbebyggelse, vallonsmedja och andra industribyggnader samt herrgårdsanläggning från 1700-talet med park och ekonomibyggnader för jordbruket bevarade. Här finns ett vidsträckt fördämningssystem för kraftproduktion till gruva och bruk. Gruvan har ett djup av 640 m.

Innehåll

Historia

Dagbrottet "Storrymningen" omkring 1780-1800. Akvarellerad pennteckning av Elias Martin.

1532 fick Joachim Piper förnyelse på gruvprivilegierna för Dannemora och lägger ner stora resurser på gruvan. Främst järn men även andra mineraler. 1545 ändras ägarstrukturen och ett dussintal kapitalstarka personer går in som ägare, därav ett antal tyskar och även kung Gustav Vasa tar en del. Tyskarna var mest intresserade av export av tackjärn men kungen övertygade dem att starta produktion av smidesjärn. Det varade bara några år och vid en närstående konkurs tog kungen över driften till fullo.

Under 1600-talet fick dannemorajärnet en obestridd rangställning bland svenska järnsorter, speciellt i England där det användes till stålråvara för verktyg, vapen, fjädrar och andra högt kvalificerade ändamål. Stora delar gick till Sheffield och det anses att Dannemora bidrog till Sheffields världsrykte som stålstad.

Kring sekelskiftet 1700 fanns det omkring ett sextiotal arbetare vid Dannemora boendes i de slumartade kvarteren runt gruvan. Antalet arbetare som fick sin försörjning via gruvan kan antas vara flera hundra. I varje gruva skulle stora mängder ved användas för tillmakningen, en metod som inte lämnades förrän på 1730-talet. Anledningen till detta var dels av rädsla för att krut skulle vara dyrare än ved, men även för rasriskens skull.

Huset där Triewalds ångmaskin stod.

Under hela gruvans historia har man haft problem med vatten då malmfätet ligger invid en sjö. Man byggde en påldamm under 1600-talet och använde vatten- och vind-drivna pumpar. 1728 installerades, på initiativ av Mårten Triewald, en ångdriven pump, den första i landet, även kallad "eld-luft-maskin", men den blev aldrig någon framgång. Misslyckandet berodde troligen på att tekniken, som fungerade oklanderligt i England, var ny för Sverige och maskinen sköttes av oerfaren personal. Under 1750-talet sprängde man bort två vattenfall och på kuppen förstördes en masugn, en kvarn och två sågverk. Trots en nybyggd damm översvämmades gruvorna i vårfloden 1795 och det dröjde till 1815 innan läget blev normalt. 1805 installerades en ny ångmaskin på 10 hästkrafter.

Under hundraårsperioden 1770-1870 låg produktionen mellan 15.000 och 20.000 ton. På 1870-talet steg den till 40.000 ton och exporten av tackjärn från Österbybruk var betydande. För att underlätta malmtransporterna byggde man 1878 Dannemora-Hargs Järnväg. Under 1900-talets början var produktionen 50.000 ton men en strejk 1927 gjorde att driften upphörde helt. Först 1935 återupptogs driften. 1955 stod en ny anläggning, med sovringsverk och anrikningsverk, färdig och årsproduktionen kom upp i 600.000 ton. Under 1970-talets senare del minskade produktionen men uppgick ändå till omkring en miljon ton råmalm som till huvuddelen gick på export.

Delägarna i Dannemora gruvor hade minskat sedan slutet av 1800-talet genom nedläggningar och sammanslagningar. 1937 bildade de fyra kvarvarande ägarna (Fagersta Bruk, Iggesunds Bruk, Hargs Bruk och Stora Kopparbergs Berglag) AB Dannemora Gruvor. 1974 blev Stora Kopparberg ensam ägare till Dannemora gruvor. Den kris som drabbade den svenska stålindustrin i slutet av 1970-talet gjorde dock att statliga SSAB tvangs överta gruvan endast fyra år senare.

Nutid

I dagsläget (2008) pågår förberedelser för att återuppta brytning av såväl järnmalm som andra mer värdefulla metaller. Gruvan ska tömmas på vatten och omkring 2009 beräknas driften vara i full gång. Nuvarande ägare är Dannemora Mineral AB som börsnoterades 25 maj 2007. Aktiestocken var vid börsnoteringen kraftigt övertecknad.

Källor

  • B. Boethius: Gruvornas, hyttornas och hamnarnas folk (1951)
  • J. 0. Carlberg: Historiskt sammandrag om svenska bergverkens uppkomst och utveckling' (1879)
  • Svante Lindqvist: The impact of the Introduction of Steam Engine Technology on the Society of Dannemora Mines (ur Svensson, Nils Eric, Strandh, Sigvard: Tekniska Museet Symposium on the History of Technology, No. 1 (1977)

Galleri

Externa länkar

Personliga verktyg